Nyhetsarkiv

"När krisen eller kriget kommer" är såväl titeln på en numera välkänd broschyr som det övergripande temat för Sveriges första Hälsokrisforum, anordnat av Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet (KI). Över 100 särskilt inbjudna deltagare, bland dem två statssekreterare, generalläkaren och Socialstyrelsens beredskapschef, samlades för att diskutera lärosätenas roll när hälsokrisen eller kriget kommer.

Den 10 december kom beskedet att Centrum för hälsokriser får 3 miljoner norska kronor i finansiering från Nordiska ministerrådets organ för forskningsfinansiering, Nordforsk. Anslaget ska gå till ett projekt att skapa ett nordiskt hälsokrisnätverk. Anslaget kommer från att centrumet, tillsammans med partners i andra nordiska länder, sökt finansiering via en utlysning inom området beredskap och resiliens.

Den 27 november arrangerar Centrum för hälsokriser Sveriges första Hälsokrisforum. Syftet är att samla deltagare för att tillsammans diskutera vad lärosätena kan bidra med för att stötta det omgivande samhället innan, under och efter en hälsokris, samt hur de bäst samverkar med andra aktörer.

I tre dagar var det extra mycket liv och rörelse i undervisningslokalerna i Widerströmska huset, när forskargruppen Global katastrofmedicin genomförde specialistkompetenskursen ’Katastrofmedicin – Hälso-och sjukvårdsinsatser vid omfattande skadehändelser, hälsokriser och katastrofer’. Forskargruppen har gett kursen sedan 2018, men det här var första gången den hölls i Widerströmska huset.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, tilldelas KTH:s stora pris 2024 ”för sina insatser som minskar lidandet i världen”.

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Själva grundtanken med ett vaccin är att förhindra att en sjukdom inträffar. Genom att utsätta kroppen för en liten del av ett smittämne som orsakar en sjukdom, men göra det i en avdödad eller försvagad form, utvecklar kroppen ett skydd mot sjukdomen. På det sättet kan vaccin hävdas vara den ultimata formen av beredskap, eftersom det förhindrar sjukdomen från att överhuvudtaget uppstår eller i alla fall blir mildare.

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.

Korrekt och fungerande diagnostik är en grundförutsättning för att veta vad det är som händer och vad det är vi har att göra med, både till vardags, men inte minst i en hälsokris. Därför är behovet av anpassningsbar och skalbar laboratorie- och diagnostikkapacitet centralt för snabb och adekvat hantering i många hälsokriser, oavsett om det handlar om infektionssjukdomar eller kemiska utsläpp.

Prioriteringar till intensivvård i kris är något som intresserat Centrum för hälsokrisers expertkoordinator Märit Halmin under en längre tid. Nu är hon aktuell med ett temanummer i Läkartidningen i ämnet, tillsammans med ett flertal andra experter i ämnet.

Hälso- och sjukvård är en samhällsfunktion som måste fungera både till vardags och i en hälsokris. I alla hälsokriser, det kan handla om en naturkatastrof, krig i ett instabilt Europa eller en ny pandemi, kommer antalet patienter i behov av vård att öka. Bland dem kommer en viss andel vara kritiskt sjuka i behov av intensivvård. Det ställer bland annat krav på svåra beslut och prioriteringar från deras läkare.

Beredskapsveckan 2024 har dragit igång. Temat för året är ”Sätt igång” och runt om i landet satsar kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och många fler på informations- och kommunikationskampanjer. Men vad är egentligen beredskap?

Policy lab på KI fortsätter att vara populära. Tisdagen den 27 augusti var det tid för höstterminens första lab. Temat var Sverige och antibiotikaresitens, med fokus på hur forskning och evidens kan påverka policy på högsta nivå. Den här gången öppnades mötet för en lite bredare och mer extern publik, för att ge tillfälle att nätverka och dela med sig av erfarenheter med flera.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Hur kan vi hjälpa beslutsfattare under hälsokriser, genom att ta fram snabba och användbara beslutsunderlag som grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet? Med den frågan som utgångspunkt samlade Centrum för hälsokriser torsdagen den 29 maj ett nyfiket gäng deltagare i Aula Medica för en heldagsworkshop i att skapa kunskapsunderlag för beslutsfattande i hälsokriser.

De senaste veckorna har regeringen utfärdat flera nya uppdrag inom hälsokrisberedskap till Socialstyrelsen; bland annat ett Uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser. Centrum för hälsokriser ser positivt på regeringens engagemang i dessa viktiga frågor. Vi framhåller att den kompentens vi samlar med fördel kan utnyttjas som resurs i delar av uppdragens genomförande.

Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm sjöd av liv och samtal när sällskapet, tillsammans med Centrum för hälsokriser på KI, torsdagen den 2 maj 2024 arrangerade ett seminarium om attacker på hälso-och sjukvård i konflikter och krig. De som inte hade möjlighet att ta sig till huvudstaden deltog online. Presentationer och paneldiskussioner med experter och hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i krigsområden, belyste denna viktiga fråga och väckte engagemang.

Den stora salen på Münchenbryggeriet i Stockholm sjöd av liv på fredagsförmiddagen den 12 april när AT-läkare från hela Sverige övade masskadehantering och triage, med hjälp av simuleringsövningen AnTriEx, som är utvecklad och instrueras av forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI.

En lastbil exploderar på E4:an, det brinner på Hovet, någon tar gisslan på Tom Titts, det sker en explosion på Arlanda – allt händer samtidigt och sjukvården i Region Stockholm måste ta hand om en stor mängd skadade samtidigt. Som tur är var allt bara en övning. Övningen, som är en del av kursen TKS, siktar nu på utvecklas till ett nationellt kurskoncept.

På Skärtorsdagen, den 28 mars, fylldes Sune Bergströms aula på Karolinska Universitetssjukhuset av ukrainska sjukvårdare, när sjukhuset, tillsammans med Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet hälsade välkomna till en förmiddag fylld av erfarenhetsutbyte, samtal och studiebesök.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

Torsdagen den 14 mars arrangerades det fjärde policy labet i ordningen sedan starten i oktober 2023. Deltagarna fick följa med på den resa en statlig utredning tar, samt diskutera när och hur det passar bäst att man som forskare kommer med inspel. Det blev en lärorik stund där alla fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ställa frågor och dra nytta av kompetens inom området, från både inom och utanför KI.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Trots att de mest extrema värmeböljorna ökar dödligheten mest på kort sikt är det de mildaste värmeböljorna som dödar flest personer över tid. Detta eftersom de milda värmeböljorna är vanligare. Det visar en ny studie publicerad i Environment International som har kartlagt hälsoriskerna med värmeböljor i Indien.

Programmet var digert när sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte Karolinska Institutet. Under en eftermiddag diskuterades bland annat forskningens villkor och vad som krävs för att skapa hållbara infrastrukturer som ökar samspelet mellan utbildning, forskning, utveckling och vård idag och i framtiden.

Den 6 december publicerade EU-kommissionen namnen på utsedda experter i deras nytillsatta arbetsgrupper om vetenskapsdiplomati (science diplomacy). Maja Fjaestad, expertkoordinator på Centrum för hälsokriser och affilierad till forskning på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), är en av två svenska universitetsforskare som kommer ingå i arbetsgrupperna. Deras uppgift är att utveckla ett potentiellt framtida europeiskt ramverk för vetenskapsdiplomati.

Vilka var framgångarna och utmaningarna med de kliniska prövningarna av covid-19-behandling som gjordes under pandemin i Sverige? Vad har vi lärt oss för att vara bättre förberedda på framtida hälsokriser? Det var frågor som ställdes vid ett symposium och rundabordssamtal som anordnades av Centrum för hälsokriser vid KI den 14 december.

En bred grupp med expertis inom ämnet hälsokriser, med personer från femton svenska lärosäten samlades på Karolinska Institutet tisdagen den 5 december när Centrum för hälsokriser bjöd in till möte om hur universitet kan bidra innan, under och efter hälsokriser. Under mötet delades olika erfarenheter och grunden lades för ett hälsokrisnätverk.

Salen i Biomedicum fylldes snabbt av intresserade KI-medarbetare, när Centre of Excellence for Sustainable Health och Centrum för hälsokriser hälsade välkomna till ett första policy lab den 26 oktober. Målet var att mötas för att samtala och lära sig mer om hur forskning kan påverka politik och samhälle. Fokus den här gången låg på hur det nationella svenska politiska systemet är uppbyggt kring hälso- och sjukvårdsfrågor och vilka vägar som finns för att nå in med inspel från universiteten.

Det började med ett sms tidigt på morgonen. Några timmar senare satt han på ett plan till Marocko, läste de första rapporterna och försökte påbörja en sekundär dataanalys av situationen. Inom 48 timmar efter jordbävningen befann han sig i den värst drabbade regionen. Han hade knappt kommit tillbaka från det uppdraget när han blev ombedd att åka till Libyen och göra om samma sak igen, den här gången i en kraftigt översvämmad stad.

Centrum för hälsokriser har fått medel från svenska regeringen för att utöka och stödja samarbeten mellan landets universitet inom ämnet hälsokriser. Initialt har centrumet genomfört en digital kartläggning av aktiviteter och kompetenser inom området på en majoritet av universiteten. Vi har även rekryterat Caroline de Groot, som koordinerar arbetet och är mitt uppe i att etablera kontakt med nyckelgrupper och personer för att lära sig mer.

Lisa Strömmer är ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, med akutkirurgi som kompetensområde. Hon ser fram emot att bland annat utveckla befintliga utbildningar och verka för att akutkirurgins kompetens tillvaratas i krisberedskap, hälsokriser och som en del av totalförsvaret.

Centrum för hälsokriser stödjer för tillfället Världshälsoorganisationens (WHO:s) Emergency Medical Teams (EMT:s) initiativ genom ett mentorskap för hälsoministerierna i Georgien och Armenien, i deras utveckling av EMT:s. Föreståndaren för centrumet, professor Johan von Schreeb, har precis kommit tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat tio dagar i de bägge länderna.

I samband med att socialminister Jakob Forssmed besökte KI måndagen den 28 augusti träffade ministern bland andra Centrum för hälsokrisers föreståndare Johan von Schreeb. Under mötet betonade centrumet frågan om nationellt samarbete kring universitetens roll i kriser, samt behovet av en nationell förmåga (surge capacity), med fokus på personal som är utbildad i att tackla hälsokriser, som är redo när krisen kommer.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

Det tredje seminariet i serien KI Contributes utforskade den hälsokris som krig och väpnade konflikter skapar, med konsten som verktyg för att förstå. En armenisk konstnär och en svensk kirurg delade med sig av sina erfarenheter från krig och hur människor tar sig igenom det och försöker förstå de svåra upplevelser de gått igenom.

Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.

Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.

Hon var med redan i en av expertgrupperna som bildades på KI under covid-19-pandemin, och som var en av föregångarna till det som sedan blivit Centrum för hälsokriser. Nu är Hedvig Glans ny i teamet av expertkoordinatorer på centrumet, där hon kommer att använda sin kliniska och akademiska erfarenhet för att bygga upp centrumets kompetens inom utbrottsberedskap och respons kring infektionssjukdomar.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

Maja Fjaestad är en av de senaste i raden av expertkoordinatorer att rekryteras till Centrum för hälsokriser på KI. LIME-forskaren och den tidigare statssekreteraren kommer att verka inom kompetensområdet samhällspolitik och beredskap, och ser fram emot att bidra till ett helhetsgrepp kring hälsohot.

Centrum för hälsokriser på KI knyter ytterligare expertkoordinatorer till sig. Denna gång handlar det om expertis inom hälsosystemsresiliens, i form av Helena Nordenstedt, docent och läkare, med bred erfarenhet och forskningsintresse inom global hälsa och motståndskraft mot kriser på systemnivå.

Centrum för hälsokriser har, på uppdrag av KI:s rektor sammanställt rapporten: Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Rapporten beskriver de åtgärder som gjorts och de lärdomar som dragits av arbete på KI under covid-19-pandemin 2020-2022 och finns nu att läsa i sin helhet på webben.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.