Nyhetsarkiv

Steget mellan att arbeta på Gotland och i Afghanistan kan synas långt, men för narkosläkaren Anders Mattsson kan det snart bli verklighet. Blir det så är det inte hans första utlandsuppdrag. Det är ett sätt att arbeta som han upplever ger ett kompetensutbyte åt båda hållen, vilket också ligger helt i linje med Centrum för hälsokrisers arbete och inte minst tanken bakom uppdragsutbildningen Anestesi och vård av kritiskt sjuka med begränsade resurser.

Humanitärism betraktas ofta som något som är självklart av godo; att bevara, skydda och stödja människoliv och mänsklig värdighet, och att lindra lidande. Men denna självklarhet kan också hindra en djupare analys och debatt om vad humanitärism egentligen skapar i praktiken. Just därför anordnade Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet en helkväll för en sådan diskussion.

”Vad vi såg i Gaza” – var namnet på ett seminarium som Centrum för hälsokriser och forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser arrangerade den 21 april. Och det handlade just om det. Tre personer, som alla nyligen har arbetat med humanitär hälso- och sjukvård i Gaza, delade med sig av sina erfarenheter och besvarade de många frågor som den engagerade publiken ställde. Deras avslutande ord, att aldrig acceptera att en situation som denna normaliseras, ekade i salen efteråt.

Vad har en kulturan­tropolog och en zoonotisk virolog gemensamt? Deltagarna vid det två dagar långa mötet inom Nordic Universities Health Crises Network, som nyligen genomfördes på KI, förenades av att de arbetar i skärningspunkten mellan forskning och policy med fokus på kriser. Under mötet diskuterades hur universitet kan kommunicera för att behålla sin relevans i krissituationer och samtidigt stärka sitt samhällsengagemang – för att bättre kunna stödja resten av samhället i kristider.

Att erfarenheter av att ha arbetat med hälsokriser internationellt även ska komma den svenska krisberedskapen till nytta är något Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet arbetar aktivt med. Som en del i det arbetet genomförde de en endagsutbildning i global utbrottsepidemilogi tillsammans med Svenska Röda Korset, för vidareutbildning av personer som arbetat i projekt utomlands. Utbildningen är del av ett nytt samarbete mellan centrumet och Röda Korset.

Under ett välbesökt seminarium på The Cell samlades ledande politiker, bland dem minister Lotta Edholm, och forskare för samtal om krisberedskap, vad som krävs för att bygga ett motståndskraftigt samhälle och om universitetens viktiga uppgift i det arbetet. Seminariet anordnades av universitetsalliansen Stockholm trio, med bland andra KI, och Stockholm Science City.

Inom ramen för organisation Repowers psykologiska rehabiliteringsprojekt besökte i mitten av december drygt hundra ukrainska stridssjukvårdare Stockholm för en dag av samtal och erfarenhetsutbyten med svenska vårdprofessioner, beslutsfattare och andra aktörer inom det svenska totalförsvaret.

Vad lärde vi oss under pandemin och hur förbereder vi oss inför nästa? Det var temat när representanter från akademin, sjukvården, myndigheter, politiken och media under två intensiva halvdagar träffades för att se tillbaka, men framför allt blicka framåt. Att vi lärt oss mycket och nu har en större krismedvetenhet var de flesta eniga om, men också att det finns en hel del kvar att göra om vi vill kunna tackla nästa hälsokris ännu bättre.

Centrum för hälsokriser föreståndare, Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, tilldelas Forska!Sveriges hedersutmärkelse för sitt enastående engagemang i att minska lidande världen över och för sitt ledande forskningsarbete inom ett fält som blir alltmer relevant även i Sverige.

Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.

Attacker mot hälso- och sjukvården ökar dramatiskt i världens krig och konflikter och Centrum för hälsokriser fortsätter att uppmärksamma den ohållbara utvecklingen. Den 9 september deltog KI-forskarna Märit Halmin och Johan von Schreeb, tillsammans med representanter från Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapet och Vårdförbundet i ett möte på Utrikesdepartementet för att uppmana Sverige att axla ett tydligt internationellt ansvar.

Nordic Health Crises University Network (HealthCrisNet) samlades för sitt allra första möte i Reykjavík, Island, den 27–29 augusti 2025. Nätverket, som etablerades tidigare i år med finansiering från NordForsk, förenar universitet från hela Norden för att stärka beredskap och motståndskraft vid hälsokriser.

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

Den 3 april samlar Formas experter och forskare till ett frukostseminarium med titeln 'Forskning över gränserna – vad krävs i en turbulent tid?' Centrum för hälsokriser deltar som en av talarna.

Salen i Biomedicum på Karolinska Institutets campus i Solna var fullsatt den 20 mars, när forskare och myndighetsanställda samlades för att dela med sig av erfarenheter av registerforskning och datautlämning under covid-19-pandemin. Många hade stött på liknande problem, framförallt med långa ledtider och svårigheten att få tag i realtidsdata, men det fanns också flera framgångar att lyfta och lära av.

Advanced Hazmat Life Support (AHLS) – avancerad livsuppehållande medicinskt omhändertagande vid kemiska händelser - är en helt ny kurs i Sverige, som ges för första gången på Karolinska Institutet. Under två intensiva dagar i februari tränas läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal och personer med särskilt ansvar inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material) i medicinskt omhändertagande i händelse av exponering för farliga kemikalier.

Den 20 januari samlades ett nytt gäng deltagare på plats på Karolinska Institutet (KI) för första lektionen i en lite annorlunda kurs. De är alla potentiella blivande medicinska humanitära hjälparbetare och kommer under våren gå en kurs som ska förbereda dem för kommande arbete i hälsokriser, katastrofer och lågresursområden.

"När krisen eller kriget kommer" är såväl titeln på en numera välkänd broschyr som det övergripande temat för Sveriges första Hälsokrisforum, anordnat av Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet (KI). Över 100 särskilt inbjudna deltagare, bland dem två statssekreterare, generalläkaren och Socialstyrelsens beredskapschef, samlades för att diskutera lärosätenas roll när hälsokrisen eller kriget kommer.

Den 10 december kom beskedet att Centrum för hälsokriser får 3 miljoner norska kronor i finansiering från Nordiska ministerrådets organ för forskningsfinansiering, Nordforsk. Anslaget ska gå till ett projekt att skapa ett nordiskt hälsokrisnätverk. Anslaget kommer från att centrumet, tillsammans med partners i andra nordiska länder, sökt finansiering via en utlysning inom området beredskap och resiliens.

Den 27 november arrangerar Centrum för hälsokriser Sveriges första Hälsokrisforum. Syftet är att samla deltagare för att tillsammans diskutera vad lärosätena kan bidra med för att stötta det omgivande samhället innan, under och efter en hälsokris, samt hur de bäst samverkar med andra aktörer.

I tre dagar var det extra mycket liv och rörelse i undervisningslokalerna i Widerströmska huset, när forskargruppen Global katastrofmedicin genomförde specialistkompetenskursen ’Katastrofmedicin – Hälso-och sjukvårdsinsatser vid omfattande skadehändelser, hälsokriser och katastrofer’. Forskargruppen har gett kursen sedan 2018, men det här var första gången den hölls i Widerströmska huset.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, tilldelas KTH:s stora pris 2024 ”för sina insatser som minskar lidandet i världen”.

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Själva grundtanken med ett vaccin är att förhindra att en sjukdom inträffar. Genom att utsätta kroppen för en liten del av ett smittämne som orsakar en sjukdom, men göra det i en avdödad eller försvagad form, utvecklar kroppen ett skydd mot sjukdomen. På det sättet kan vaccin hävdas vara den ultimata formen av beredskap, eftersom det förhindrar sjukdomen från att överhuvudtaget uppstår eller i alla fall blir mildare.

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.

Korrekt och fungerande diagnostik är en grundförutsättning för att veta vad det är som händer och vad det är vi har att göra med, både till vardags, men inte minst i en hälsokris. Därför är behovet av anpassningsbar och skalbar laboratorie- och diagnostikkapacitet centralt för snabb och adekvat hantering i många hälsokriser, oavsett om det handlar om infektionssjukdomar eller kemiska utsläpp.

Prioriteringar till intensivvård i kris är något som intresserat Centrum för hälsokrisers expertkoordinator Märit Halmin under en längre tid. Nu är hon aktuell med ett temanummer i Läkartidningen i ämnet, tillsammans med ett flertal andra experter i ämnet.

Hälso- och sjukvård är en samhällsfunktion som måste fungera både till vardags och i en hälsokris. I alla hälsokriser, det kan handla om en naturkatastrof, krig i ett instabilt Europa eller en ny pandemi, kommer antalet patienter i behov av vård att öka. Bland dem kommer en viss andel vara kritiskt sjuka i behov av intensivvård. Det ställer bland annat krav på svåra beslut och prioriteringar från deras läkare.

Beredskapsveckan 2024 har dragit igång. Temat för året är ”Sätt igång” och runt om i landet satsar kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och många fler på informations- och kommunikationskampanjer. Men vad är egentligen beredskap?

Policy lab på KI fortsätter att vara populära. Tisdagen den 27 augusti var det tid för höstterminens första lab. Temat var Sverige och antibiotikaresistens, med fokus på hur forskning och evidens kan påverka policy på högsta nivå. Den här gången öppnades mötet för en lite bredare och mer extern publik, för att ge tillfälle att nätverka och dela med sig av erfarenheter med flera.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Hur kan vi hjälpa beslutsfattare under hälsokriser, genom att ta fram snabba och användbara beslutsunderlag som grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet? Med den frågan som utgångspunkt samlade Centrum för hälsokriser torsdagen den 29 maj ett nyfiket gäng deltagare i Aula Medica för en heldagsworkshop i att skapa kunskapsunderlag för beslutsfattande i hälsokriser.

De senaste veckorna har regeringen utfärdat flera nya uppdrag inom hälsokrisberedskap till Socialstyrelsen; bland annat ett Uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser. Centrum för hälsokriser ser positivt på regeringens engagemang i dessa viktiga frågor. Vi framhåller att den kompentens vi samlar med fördel kan utnyttjas som resurs i delar av uppdragens genomförande.

Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm sjöd av liv och samtal när sällskapet, tillsammans med Centrum för hälsokriser på KI, torsdagen den 2 maj 2024 arrangerade ett seminarium om attacker på hälso-och sjukvård i konflikter och krig. De som inte hade möjlighet att ta sig till huvudstaden deltog online. Presentationer och paneldiskussioner med experter och hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i krigsområden, belyste denna viktiga fråga och väckte engagemang.

Den stora salen på Münchenbryggeriet i Stockholm sjöd av liv på fredagsförmiddagen den 12 april när AT-läkare från hela Sverige övade masskadehantering och triage, med hjälp av simuleringsövningen AnTriEx, som är utvecklad och instrueras av forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI.

En lastbil exploderar på E4:an, det brinner på Hovet, någon tar gisslan på Tom Titts, det sker en explosion på Arlanda – allt händer samtidigt och sjukvården i Region Stockholm måste ta hand om en stor mängd skadade samtidigt. Som tur är var allt bara en övning. Övningen, som är en del av kursen TKS, siktar nu på utvecklas till ett nationellt kurskoncept.

På Skärtorsdagen, den 28 mars, fylldes Sune Bergströms aula på Karolinska Universitetssjukhuset av ukrainska sjukvårdare, när sjukhuset, tillsammans med Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet hälsade välkomna till en förmiddag fylld av erfarenhetsutbyte, samtal och studiebesök.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

Torsdagen den 14 mars arrangerades det fjärde policy labet i ordningen sedan starten i oktober 2023. Deltagarna fick följa med på den resa en statlig utredning tar, samt diskutera när och hur det passar bäst att man som forskare kommer med inspel. Det blev en lärorik stund där alla fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ställa frågor och dra nytta av kompetens inom området, från både inom och utanför KI.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Trots att de mest extrema värmeböljorna ökar dödligheten mest på kort sikt är det de mildaste värmeböljorna som dödar flest personer över tid. Detta eftersom de milda värmeböljorna är vanligare. Det visar en ny studie publicerad i Environment International som har kartlagt hälsoriskerna med värmeböljor i Indien.

Programmet var digert när sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte Karolinska Institutet. Under en eftermiddag diskuterades bland annat forskningens villkor och vad som krävs för att skapa hållbara infrastrukturer som ökar samspelet mellan utbildning, forskning, utveckling och vård idag och i framtiden.

Den 6 december publicerade EU-kommissionen namnen på utsedda experter i deras nytillsatta arbetsgrupper om vetenskapsdiplomati (science diplomacy). Maja Fjaestad, expertkoordinator på Centrum för hälsokriser och affilierad till forskning på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), är en av två svenska universitetsforskare som kommer ingå i arbetsgrupperna. Deras uppgift är att utveckla ett potentiellt framtida europeiskt ramverk för vetenskapsdiplomati.

Vilka var framgångarna och utmaningarna med de kliniska prövningarna av covid-19-behandling som gjordes under pandemin i Sverige? Vad har vi lärt oss för att vara bättre förberedda på framtida hälsokriser? Det var frågor som ställdes vid ett symposium och rundabordssamtal som anordnades av Centrum för hälsokriser vid KI den 14 december.

En bred grupp med expertis inom ämnet hälsokriser, med personer från femton svenska lärosäten samlades på Karolinska Institutet tisdagen den 5 december när Centrum för hälsokriser bjöd in till möte om hur universitet kan bidra innan, under och efter hälsokriser. Under mötet delades olika erfarenheter och grunden lades för ett hälsokrisnätverk.

Salen i Biomedicum fylldes snabbt av intresserade KI-medarbetare, när Centre of Excellence for Sustainable Health och Centrum för hälsokriser hälsade välkomna till ett första policy lab den 26 oktober. Målet var att mötas för att samtala och lära sig mer om hur forskning kan påverka politik och samhälle. Fokus den här gången låg på hur det nationella svenska politiska systemet är uppbyggt kring hälso- och sjukvårdsfrågor och vilka vägar som finns för att nå in med inspel från universiteten.

Det började med ett sms tidigt på morgonen. Några timmar senare satt han på ett plan till Marocko, läste de första rapporterna och försökte påbörja en sekundär dataanalys av situationen. Inom 48 timmar efter jordbävningen befann han sig i den värst drabbade regionen. Han hade knappt kommit tillbaka från det uppdraget när han blev ombedd att åka till Libyen och göra om samma sak igen, den här gången i en kraftigt översvämmad stad.

Centrum för hälsokriser har fått medel från svenska regeringen för att utöka och stödja samarbeten mellan landets universitet inom ämnet hälsokriser. Initialt har centrumet genomfört en digital kartläggning av aktiviteter och kompetenser inom området på en majoritet av universiteten. Vi har även rekryterat Caroline de Groot, som koordinerar arbetet och är mitt uppe i att etablera kontakt med nyckelgrupper och personer för att lära sig mer.