Nyhetsarkiv

Centrum för hälsokriser har fått medel från svenska regeringen för att utöka och stödja samarbeten mellan landets universitet inom ämnet hälsokriser. Initialt har centrumet genomfört en digital kartläggning av aktiviteter och kompetenser inom området på en majoritet av universiteten. Vi har även rekryterat Caroline de Groot, som koordinerar arbetet och är mitt uppe i att etablera kontakt med nyckelgrupper och personer för att lära sig mer.

Lisa Strömmer är ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, med akutkirurgi som kompetensområde. Hon ser fram emot att bland annat utveckla befintliga utbildningar och verka för att akutkirurgins kompetens tillvaratas i krisberedskap, hälsokriser och som en del av totalförsvaret.

KI:s covid-19-beredskaps- och resursgrupper som inrättades under pandemin avslutas. I juli 2021 etablerades även Centrum för hälsokriser som nu tar tillvara och utvecklar resursgruppernas arbete.

Centrum för hälsokriser stödjer för tillfället Världshälsoorganisationens (WHO:s) Emergency Medical Teams (EMT:s) initiativ genom ett mentorskap för hälsoministerierna i Georgien och Armenien, i deras utveckling av EMT:s. Föreståndaren för centrumet, professor Johan von Schreeb, har precis kommit tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat tio dagar i de bägge länderna.

I samband med att socialminister Jakob Forssmed besökte KI måndagen den 28 augusti träffade ministern bland andra Centrum för hälsokrisers föreståndare Johan von Schreeb. Under mötet betonade centrumet frågan om nationellt samarbete kring universitetens roll i kriser, samt behovet av en nationell förmåga (surge capacity), med fokus på personal som är utbildad i att tackla hälsokriser, som är redo när krisen kommer.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

Det tredje seminariet i serien KI Contributes utforskade den hälsokris som krig och väpnade konflikter skapar, med konsten som verktyg för att förstå. En armenisk konstnär och en svensk kirurg delade med sig av sina erfarenheter från krig och hur människor tar sig igenom det och försöker förstå de svåra upplevelser de gått igenom.

Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.

Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.

Hon var med redan i en av expertgrupperna som bildades på KI under covid-19-pandemin, och som var en av föregångarna till det som sedan blivit Centrum för hälsokriser. Nu är Hedvig Glans ny i teamet av expertkoordinatorer på centrumet, där hon kommer att använda sin kliniska och akademiska erfarenhet för att bygga upp centrumets kompetens inom utbrottsberedskap och respons kring infektionssjukdomar.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

Maja Fjaestad är en av de senaste i raden av expertkoordinatorer att rekryteras till Centrum för hälsokriser på KI. LIME-forskaren och den tidigare statssekreteraren kommer att verka inom kompetensområdet samhällspolitik och beredskap, och ser fram emot att bidra till ett helhetsgrepp kring hälsohot.

Centrum för hälsokriser på KI knyter ytterligare expertkoordinatorer till sig. Denna gång handlar det om expertis inom hälsosystemsresiliens, i form av Helena Nordenstedt, docent och läkare, med bred erfarenhet och forskningsintresse inom global hälsa och motståndskraft mot kriser på systemnivå.

Centrum för hälsokriser har, på uppdrag av KI:s rektor sammanställt rapporten: Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Rapporten beskriver de åtgärder som gjorts och de lärdomar som dragits av arbete på KI under covid-19-pandemin 2020-2022 och finns nu att läsa i sin helhet på webben.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

Jordbävningen i Turkiet och Syrien har lett till många döda och skadade och en omfattande förödelse. Även anhöriga, kollegor och vänner i omvärlden drabbas.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.

Representanter för verksamheter inom Stockholm trio träffades på KI för ett frukostmöte och samtal kring aktiviteter och samverkan inom klimat och hälsa. Grupperingen inom klimat och hälsa skapar ytor och möjligheter för tvärvetenskapliga och interdisciplinära samarbeten inom breda och komplexa ämnesområden.

Märit Halmin börjar uppdrag som expertkoordinator inom intensivvård med knappa resurser på Centrum för hälsokriser den 7 november. Hennes roll blir att koordinera och utveckla centrumets arbete inom ämnet intensivvård i hälsokriser.

Petter Ljungman, kardiolog och docent på Institutet för miljömedicin, blir ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser inom ämnesområdet extremväder, klimat och hälsoeffekter. Därigenom fortsätter centrumet att bygga upp sitt arbete och sin expertis inom olika hälsokris-områden.

Vi känner igen bilderna på sjukvårdspersonal i skyddskläder. Kanske har vi till och med upplevt ett utbrott av sjukdomen i ett område där vi levt och verkat. Men hur är det egentligen att arbeta i ett pågående ebolautbrott? Anneli Eriksson, specialistsjuksköterska och forskningspecialist på KI, svarar på tre frågor om arbetet i det pågående utbrottet i Uganda.

Anneli Eriksson är forskningsspecialist på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin och specialistsjuksköterska med lång erfarenhet av fältarbete. Hon var på väg till Spanien när hon fick vända om och i stället bege sig till Uganda, för att arbeta i en koordinerande roll på Läkare utan gränser (MSF) i deras arbete för att stötta i det pågående ebolautbrottet i landet.

Den 23 september inledde Centrum för hälsokriser vår seminarieserie KI Contributes, som har som målsättning att ta upp samtida hälsokriser, med ett interaktivt panelsamtal om hälsokonsekvenserna av extremhetta. Fokus var att gripa sig an denna mångfacetterade hälsokris med effekter både för individ och samhälle.

Som en konsekvens av klimatförändringar blir extremväder, och där ibland extremvärme, mer vanligt. Petter Ljungman, docent på Institutet för miljömedicin på KI, forskar inom områden som berörs av extremvärme. Han ser stora utmaningar, men också möjligheter där forskning och utbildning kan bidra till förbättringar och ökad beredskap. Petter kommer att delta på seminariet KI Contributes med tema "Health effects of extreme heat – How can universities contribute?" den 23 september.

Den 1 september började Mattias Öberg arbeta 20% på Centrum för hälsokriser. Hans uppgift är att utveckla centrumets arbete vad gäller kemiska och toxikologiska hälsokriser. Detta kommer bland annat att innebära omvärldsbevakning, etablering av expertnätverk, identifiering av utbildnings- och forskningsluckor samt identifiering av hur centrumet kan bidra inom området.

Anna-Mia Ekström har varit involverad i Centrum för hälsokriser från allra första början och är nu med i styrgruppen. Innan centrumet bildades var hon med i KI:s interdisciplinära resursgrupp för covid-19 (KIRP), och den task force som var med och skapade centrumet. Precis som med hennes många övriga engagemang så är hennes målsättning att göra skillnad, framför allt för de mest sårbara.

The majority of cold wave related deaths occurred in middle-income countries followed by high-income countries, deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries and increased CO2 emissions can result in an increased number of deaths during severe weather events. That is the conclusion of a recently published study that looked at extreme weather events and deaths in the years 1999 to 2018.

Om man hör ordet ‘krigsskada’ så tanker man kanske på skottskador, avslitna kroppsdelar eller brännskador från explosioner. Och samtidigt som dessa definitivt är en del av krigets fruktansvärda skadepanorama, så är verkligheten mer komplex, och kanske delvis också mindre filmisk.

När andra flyr en plats skyndar sig Johan von Schreeb dit. Han har stor erfarenhet av att skapa ordning i kaotiska situationer – men som administratör är han rent katastrofal. Möt professorn som vill styra upp framtidens hälsokriser.

Kunskapscentrum för Global Katastrofmedicin har publicerat tre artiklar hittills i maj. En handlar om kvalitetssäkringsverktyg för intensivvårdsavdelningar i Libanon under covid-19. Den andra tittar på moraliska utmaningar för hälso och sjukvårdspersonal i katastrofer, och konsekvenserna av dessa, och den tredje granskar autotransfusion i låginkomstregioner.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har många på KI visat stor vilja att hjälpa till på olika sätt. Sätten att bidra är många och behöver inte nödvändigtvis handla om att vara på plats. Initiativ som webbinarium, telemedicin och utbildningsinsatser som personer på KI har varit engagerade i, är exempel på hur vi kan bidra oavsett var vi befinner oss.

När Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ringde Jason Murphy och frågade om han kunde åka till polsk-ukrainska gränsen som en del i Sveriges stödinsats till the European Union Advisory Mission Ukraine (EUAM Ukraine), då svarade han snabbt ja. I mer än tio år har han kombinerat forskning och utbildning med kliniskt arbete och internationella uppdrag, och det är hans fasta övertygelse att de kompletterar och berikar varandra.

Sex KI medarbetare reste med kort varsel till Moldavien för att stötta hälso- och sjukvårdspersonal på plats genom utbildning i masskadehantering, triage och krigsskadebehandling. Insatsen skedde genom KI:s Centrum för hälsokriser och på uppdrag av WHO.

Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet är nu medlem i Världshälsoorganisationens (WHO:s) nätverk GOARN – Global Outbreak Alert and Response Network. Genom nätverket kan Centrum för hälsokriser bidra med personal och resurser till akuta hälsokriser runt om i världen.

Den 16 mars besökte biståndsministern Karolinska Institutet för att diskutera aktuell forskning om vaccination och hälsobistånd. Besöket gjordes i samband med den nationella vaccinationsveckan, som syftar till att fler ska vaccinera sig mot covid-19.

Karolinska Institutets Centrum för hälsokriser (Centre for Health Crises) får 15 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Pengarna ska användas för att bygga upp och utveckla verksamheten under de närmaste två åren.

På olika sätt, bland annat genom organisationen EMBO, som stödjer forskare och forskning inom life sciences, har flera KI-forskare erbjudit sig att ta emot ukrainska kollegor.

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Anna Berdar, ordförande för UMSA – Ukrainian Medical Student’s Association – talade på torsdagsmorgonen den 3 mars 2022 till läkarstudenter på KI. Anna Berdars samtal, som skedde via Zoom från Ukraina, inledde en föreläsningsdag om beslutsfattande med knappa resursers som ges till studenter som läser termin 11 på Karolinska Institutets läkarprogram.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.