Forskare har kartlagt dödligheten till följd av värmeböljor
Trots att de mest extrema värmeböljorna ökar dödligheten mest på kort sikt är det de mildaste värmeböljorna som dödar flest personer över tid. Detta eftersom de milda värmeböljorna är vanligare. Det visar en ny studie publicerad i Environment International som har kartlagt hälsoriskerna med värmeböljor i Indien.
Det finns ingen internationell konsensus på vad som är en värmebölja. Olika definitioner används i olika länder baserat på olika förutsättningar. I Sverige till exempel klassas en värmebölja enligt SMHI som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck” medan en värmebölja i Indien innebär att temperaturen överstiger 40°C i låglänt terräng, eller 30°C i bergigare regioner.
Eftersom värmeböljor beräknas bli vanligare i takt med att klimatet blir varmare på jorden behöver hälsoriskerna med tillfälligt förhöjda temperaturer undersökas närmare. Det menar ett internationellt forskarkonsortium med forskare från Sverige, USA, Italien, Storbritannien, Israel och Indien. I en ny studie har de därför studerat effekterna av värmeböljor i Indien.
– Vi ville ta reda på hur mycket risken att dö ökar vid värmeböljor, säger Jeroen de Bont, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och förstaförfattare till studien.
Genom att undersöka överdödligheten i tio städer i olika delar av Indien med olika klimatzoner mellan 2008 och 2019 kunde forskarna visa hur dödligheten varierar, både med temperaturen, men också med olika definitioner av vad som är en värmebölja.
Kategoriserade värmeböljorna
Genom att välja ut de dagar som var varmare än 95, 97 eller 99 procent av alla dagar i de olika regionerna kunde forskarna skapa olika definitioner av värmeböljor och undersöka hälsoriskerna förknippade med dem. Föga förvånande var de varmaste och längsta värmeböljorna, de som var varmare än 99 procent av alla dagar och varade i minst fem dagar, de som ökade dödligheten mest – med över 33 procent. Värmeböljor som endast var varmare än 95 procent av alla dagar och bara varade i en dag ökade dödligheten minst – med drygt tio procent.
Mer förvånande är kanske att de mildaste värmeböljorna var de som skördade flest dödsoffer och att antalet dödsoffer var mer eller mindre omvänt proportionellt mot värmeböljornas intensitet och varaktighet.
– Det beror på att de mildare värmeböljorna var så mycket vanligare än de varmare. I slutändan visade det sig att de mest extrema värmeböljorna orsakade det lägsta antalet dödsoffer eftersom de var så ovanliga. En konsekvens av detta kan vara att värmevarningar kan behöva utlösas vid lägre temperaturtrösklar för att skydda fler människor, säger Jeroen de Bont.
Forskarna menar nu att politiker och andra beslutsfattare behöver förstå och planera för både de relativt milda, korta och vanliga, samt de extrema, långa och ovanliga värmeböljorna för att kunna erbjuda relevanta åtgärder för att skydda folkhälsan i framtiden.
Forskningen finansierades av Forskningsrådet för hållbar utveckling, Formas. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Impact of heatwaves on all-cause mortality in India: a comprehensive multi-city study”, Jeroen de Bont, Amruta Nori-Sarma, Massimo Stafoggia, Tirthankar Banerjee, Vijendra Ingole, Suganthi Jaganathan, Siddhartha Mandal, Ajit Rajiva, Bhargav Krishna, Itai Kloog, Kevin Lane, Rajesh K Mall, Abhiyant Suresh Tiwari, Yaguang Wei, Gregory A. Wellenius, Dorairaj Prabhakaran, Joel Schwartz, Poornima Prabhakaran, Petter Ljungman. Environment International, online 26 januari 2024, doi: 10.1016/j.envint.2024.108461