Attacker på hälso- och sjukvård i krig får inte bli en ny norm
Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm sjöd av liv och samtal när sällskapet, tillsammans med Centrum för hälsokriser på KI, torsdagen den 2 maj 2024 arrangerade ett seminarium om attacker på hälso-och sjukvård i konflikter och krig. De som inte hade möjlighet att ta sig till huvudstaden deltog online. Presentationer och paneldiskussioner med experter och hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i krigsområden, belyste denna viktiga fråga och väckte engagemang.
År 2022 rapporterades 1 989 våldsaktioner mot, eller förhindrande av, hälso-och sjukvård i konflikter, i trettiotvå länder och territorier, enligt organisationen the Safeguarding Health in Conflict Coalition (SHCC).
Det är en oacceptabel situation som Centrum för hälsokriser och Svenska Läkaresällskapet vill uppmärksamma, med början i ett seminarium på kvällen den 2 maj.
Gaza, Sudan och Ukraina i fokus
Seminariet fokuserade särskilt på attacker på hälso- och sjukvård i tre konflikter som pågår just nu, närmare bestämt i Gaza, Sudan och Ukraina.
Efter en kort inledning av Johan von Schreeb, föreståndare för Centrum för hälsokriser, och Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén, presenterade fyra internationella experter olika perspektiv på frågan. Sally Alexandra Longworth, adjunkt på Stockholms universitet, belyste det juridiska perspektivet, medan Rohini J Haar, adjunkt på UC Berkeley och medicinsk rådgivare på organisationen Physicians for Human Rights lyfte attacker mot sjukvård som en attack på de mänskliga rättigheterna.
Därefter presenterade Rafael van den Berg från WHO organisationens mandat inom området, definitioner av attacker på sjukvård och den senaste forskningen de bedriver.
Avslutningsvis beskrev Ahmed Abdelrahman, director of operations på Läkare utan Gränser den verklighet som attackerna leder till för de som arbetar med hälso- och sjukvård i krig och konflikter.
Därefter fick deltagarna lyssna till rapporter från hälso- och sjukvårdsarbetare som just nu arbetar, eller precis har arbetat, i krigsdrabbade områden; traumakirurgen Dmytro Ershov i Ukraina och kirurgen Rahul Shankar Koti som arbetat i Gaza, som avslutade med följande kommentar om långsiktighet:
– Viljan och önskan finns, men det saknas ett system och det saknas säkerhet. Det behövs kvalificerad personal som inte bara kan komma hit och jobba, utan som kan stanna här och jobba.
Verkar för att uppmärksamma problemet
Kvällen avslutades med ett panelsamtal där företrädare om vad som bör göras för att skydda hälso- och sjukvård i krig och konflikter, samt inte minst hur respekten för de lagar och internationella avtal som finns på området upprätthålls och i vissa fall återinrättas. Förutom Sally Alexandra Longworth och Tobias Alfvén deltog även Anneli Eriksson, forskningsspecialist i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, Hani Khalifa, allmänläkare med personlig erfarenhet av arbete i Sudan, och Niklas Kebbon, Departementsråd, och chef för enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt på Utrikesdepartementet. Samtalet modererades av Märit Halmin, läkare och expertkoordinator i intensivvård med knappa resurer på Centrum för hälsokriser.
– Vi får inte låta normerna förflyttas inom det här området. Vi som hälso- och sjukvårdspersonal måste stå upp för vår rätt och våra kollegors rätt till skydd och säkerhet för att utföra sitt arbete. Om vi inte gör det riskerar vi att djupt mänskliga värden går förlorade, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet.
Föreståndaren för Centrum för hälsokriser, Johan von Schreeb, instämmer:
– Vi måste envist påminna om detta, diskutera, uppmärksamma, och absolut inte låta det glömmas bort. Det är vårt ansvar. Vi måste lyfta fram principer och moral, annars riskerar vi att normerna skiftar tills vi hamnar i ett samhälle där vi inte vill vara, sa han.
Fortsätter att lyfta frågan
Såväl under paneldiskussionen som efter seminariet, lyftes frågan om vad som måste göras för att få till en förändring. I paneldiskussionen lyfte Anneli Eriksson, forskningsspecialist i forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI, att universitet har en viktig roll i att dokumentera, analysera och belysa t ex folkhälsofrågor, samt att diskutera frågan som en del av undervisningen.
Arrangörerna, Centrum för hälsokriser och Svenska läkaresällskapet, kommer att fortsätta att driva och lyfta frågan om attacker mot hälso- och sjukvård, med syfte att uppmärksamma och driva opinion för en förändring.