Vaccin – den bästa beredskapen är att det aldrig händer
Själva grundtanken med ett vaccin är att förhindra att en sjukdom inträffar. Genom att utsätta kroppen för en liten del av ett smittämne som orsakar en sjukdom, men göra det i en avdödad eller försvagad form, utvecklar kroppen ett skydd mot sjukdomen. På det sättet kan vaccin hävdas vara den ultimata formen av beredskap, eftersom det förhindrar sjukdomen från att överhuvudtaget uppstår eller i alla fall blir mildare.
Beredskap handlar om förberedelse, att se till att något är färdigt för att användas vid behov (något som beskrivs mer i detalj i en tidigare artikel i den här serien). I förlängningen kan det då sägas att beredskap är att skapa goda förutsättningar för att klara av att hantera något. Om man tar det ytterligare ett steg skulle då den ultimata beredskapen vara att skapa en situation där behovet aldrig uppstår, att situationen vi förbereder oss för aldrig inträffar.
Vaccin – ett beredskapsverktyg
Enligt det resonemanget är det lätt att se hur vaccin är ett ultimat beredskapsverktyg, eftersom syftet med det är att förhindra en situation, i det här fallet en sjukdom, från att uppstå eller lindras. Vacciner är därigenom en viktig del i hälsokrisberedskap.
– ”Jag tycker absolut att man kan se vaccin som i grunden ett beredskapsverktyg, både för individen och för folkhälsan. Genom vaccinering förhindrar vi att utbrott av smittsamma sjukdomar, som både skapar lidande på individnivå och problem på samhällsnivå, uppstår”, säger Helena Hervius Askling, infektionsläkare, docent och expertkoordinator i infektionssjukdomar och vaccinberedskap på Centrum för hälsokriser.
Vaccin – en del av hanteringen
Men vaccin är inte bara ett en del av beredskapen, det kan också vara en del av hanteringen av en hälsokris. Det syntes tydligt inte minst under covid-19-pandemin, då en redan existerande grundforskning och pågående samarbeten blev avgörande för en rekordsnabb vaccinutveckling och därigenom hantering av pandemin.
Helena håller med om vikten av vaccinutveckling som en del av både hälsokrisberedskap och hantering, men understryker också att vaccin och vaccinering handlar om så mycket mer än bara det som finns i spruta eller i dropparna.
– ”Det handlar om så många olika aspekter. Det handlar förstås om vaccinutveckling, men också om kompetens kring användning av vaccin, om logistik och tillgänglighet. Vi ser just nu hur vaccin för mpox inte är tillräckligt tillgängligt där det behövs som mest, framför allt i Demokratiska republiken Kongo. Samtidigt handlar vaccin också mycket om förtroende och kunskap, för det är ju bara verksamt om folk faktiskt tar det och i tillräckligt stor skala, säger hon”.
På Centrum för hälsokriser intresserar man sig särskilt för hur den expertis som finns på lärosätena kan bidra till hälsokrisberedskap och hantering, och där fokuserar Helena särskilt på frågor som rör just infektionssjukdomar och vaccin. Du kan läsa mer om hennes, hennes kollegor och hela centrumets arbete på deras webbsida. Du kan också få nyheter och uppdateringar från centrumet direkt till din mejlkorg genom att prenumerera på deras nyhetsbrev.