Frågor och svar om värme

Vad händer i kroppen när det blir väldigt varmt?

Det första som händer är att vi börjar svettas, och då får man en avdunstningseffekt på huden som kyler ner kroppen. Samtidigt vidgas blodkärlen vid huden. Det gör att värme från kroppen, genom blodet, kan transporteras bort. För att göra det så behöver hjärtat jobba hårdare. Det måste pumpa snabbare och kraftigare för att behålla blodtrycket. Allt detta görs för att hålla en stabil kroppstemperatur på 37 grader annars skadas kroppens cellulära strukturer och processer.

Om det sedan fortsätter och det blir varmare och varmare, då klarar vi inte att hålla kylan nere i kroppen på det här sättet, och då får det ytterligare konsekvenser. Det börjar då uppstå små skador, på mikroskopisk nivå, på kroppens organ, t ex hjärtat, njurarna, lungorna och hjärnan. Intrikata cellulära ämnesbalanser rubbas och i stället för att skydda kroppen och upprätthålla normala processer sätts en skadlig kedja av händelser i gång, som till en början har milda effekter men som kan utvecklas till att få allvarliga konsekvenser. Då blir man helt enkelt lite trög i kroppen, och knoppen. Ofta är det en ganska mild seghet, men man kan också bli ordentligt förvirrad och även få kramper. I extrema fall kan man i slutändan få cirkulationskollaps, alltså dö av värmeslag.

Vid vilken temperatur börjar vi se en påverkan på vår hälsa när det blir varmt?

Det varierar kraftigt beroende flera faktorer. Hög luftfuktighet gör att det blir svårt för kroppen att sänka sin kroppstemperatur via avdunstning. Hus och stadskonstruktioner påverkar utomhus- och inomhusklimat, tillgång till skugga, fläktning, absorption av värme i väggar, avskärmning av direkt solljus påverkar också. Mänskligt beteende och kultur är också viktigt. Är man van vid att det regelbundet blir varmt är man också van att hantera den i sina aktiviteter, planerade och icke planerade, och vet hur man kan minska sin utsatthet. Sedan har olika människor olika känslighet: äldre, barn och gravida har svårare att reglera sin värme, likaså personer med olika kroniska sjukdomar och tillhörande mediciner. Men även andra faktorer spelar in, personer som är hemlösa kan också ha det svårare i värme, till exempel.

Hur bör man agera, i förebyggande syfte, för att klara av värme och höga temperaturer?

Följ Folkhälsomyndighetens råd. Det gäller att svalka av sig och skapa en sval miljö runt omkring sig. Man kan till exempel duscha kallt eller ta ett svalt bad, eller lägga en kall handduk om sig, om man har möjlighet till det. Man ska dricka vatten, och göra det ofta. Vi kan nämligen inte lagra vatten i kroppen. Vi kissar helt enkelt ut överskottet. Så därför är det bättre att dricka små mängder ofta. Vi behöver även fylla på med salter, som vi får från mat och dryck. Man kan också behöva salta lite extra på maten om man svettas mycket eftersom man förlorar en del salt.

Finns det något man bör undvika att göra när det är väldigt varmt?

Undvik direkt solstrålning. Minska den fysiska aktiviteten - lyssna på din kropp. Undvik kaffe, te och alkohol eftersom de är vätskedrivande och alkohol påverkar dessutom kärlens funktion.

Många i Sverige har ju semester när det är som allra varmast, men långt ifrån alla. Hur bör man tänka om man måste arbeta, såväl utomhus som inomhus, när det är väldigt varmt?

Förlägg utomhusarbete till tidig morgon eller sent på eftermiddagen/kvällen när det är svalare, om det går. Ta med mycket vätska när du går ut och fyll på kontinuerligt. Hatt och luftiga kläder som också täcker mot solljus är bra. Tänk på att det skall gärna fläkta, använd luftkonditionering om det finns tillgängligt. Skärma av solljus från fönster med gardiner, persienner eller annat.

Hur bör arbetsgivare/organisation tänka för att göra för att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för sin personal?

Undersök möjligheten till luftkonditionering och fläktar. Se över möjligheten att stänga ut solljuset mot fönster och fasader. Uppmana medarbetare till att fylla på med vätska. En isglass kan ju vara på sin plats ibland för att hålla upp humöret!

Jag arbetar inom hälso- och sjukvården, finns det något speciellt jag ska tänka på och som vi som helhet borde tänka på när det är väldigt varmt?

Följ Folkhälsomyndighetens råd till personal inom vård och omsorg. Tänk på att flera patientkategorier är känsliga för värme och hållbarheten på läkemedel kan påverkas. Var uppmärksam på dina patienter och uppmana dem till att följa råd för att svalka sig och behålla vätskebalansen. Tänk på att värme även kan påverka din beslutsförmåga och irritabilitet så det är viktigt att du som vårdgivare även tar hand om dig själv.

Hur skiljer sig vårt beteende i Sverige ifrån beteende i länder som är mer vana vid hög värme och höga temperaturer?

Vi har ju inte samma vana vid höga temperaturer och därför inte samma beteende och inte heller samma uppbyggda infrastruktur. I Sverige vill vi gärna ut i värmen, medan man i varmare länder ofta undviker värme och håller sig inomhus, i skugga och i svalka dygnets varmaste timmar. I Sverige är också våra hus och städer byggda på andra sätt än i varmare länder. Där är det till exempel vanligare med fönsterluckor som går att stänga och på så sätt stänga ute solljus och värme under dagen för att sedan öppna upp och släppa in svalka på kvällen. Även om vi inte alltid har den möjligheten i Sverige så kan vi göra vad vi kan med solskydd och fläktar för att hålla vår inomhusmiljö så sval som möjligt.  Är det riktigt varmt och man t ex har en kallare källarvåning hemma kan man behöva utnyttja möjligheten att sova eller vistas där, eller om du har tillgång andra boende med bättre förutsättningar för svalare miljö, kanske ett sommarställe som är tillgängligt, så kan du överväga att bo där istället.

En del tycker det är svårt att sova när det är varmt, framför allt när det är varmt även på natten. Varför är det så? Finns det belägg i forskning på att vi sover sämre när det är varmt, eller är det enbart en subjektiv upplevelse? Finns det några råd kring hur vi sover bättre när det är varmt?

Vid sömn sjunker kroppstemperaturen något, men det är en relativt komplex reflexaktivitet.  Forskningen är inte helt klarlagd här men det finns rapporter om att sömnkvaliteten påverkas negativt av varmt inomhusklimat. Det finns även del råd om att om man tar ett varmt bad eller värmer händer och fötter innan man lägger sig och somnar fortare då eftersom som kroppen då aktivt måste sänka sin temperatur. Man kan behöva experimentera själv med vad som funkar för att slappna av och komma till sömns.

Vilka varningssignaler från kroppen bör man vara uppmärksam på när det är väldigt varmt och hur bör man agera om man börjar må dåligt?

Det beskrivs tre olika former av direkt värmerelaterad tillstånd:

Värmeslag är den allvarligast formen av värmerelaterad hälsotillstånd som är akut livshotande. Då bör man snarast kontakta 112 vid misstanke och direkt förflytta personen till en sval miljö och försöka sänka kroppens temperatur med kalla kläder, kallt bad eller vatten. Då har kroppstemperaturen nått över 40 grader, man har ofta rödflammig torr hud, och snabb och kraftig puls. Man kan uppträda förvirrat eller slö, yrslig, irritabel, huvudvärk, kräkas, må illa och bli medvetslös med krampanfall.

Värmeutmattning: Innan man får värmeslag kan man få värmeutmattning. Då svettas man rikligt och har kall kladdig hud och en snabb men svag puls. Mindre uttalade symtom av yrsel särskilt när man reser sig upp, svaghet, huvudvärk, muskelkramper. Här skall man söka kyla, fylla på med vätska, lossa på åtsittande kläder, badda kroppen (gärna på panna, ljumskar, handleder) med kalla blöta kläder eller annat tyg. Försämras man eller inte blir bättre efter en timme bör man kontakta sjukvården akut.

Värmekramper: Rikligt med svettningar och muskelkramper vid fysisk ansträngning. Avbryt den fysiska ansträngningen, flytta till en sval miljö, drick vätska eventuellt med salt/elektrolyter. Påbörja inte ansträngningen igen förrän kramper försvunnit.

Vilka grupper är mest utsatta när det blir extremt varmt?

 Äldre, sköra människor, framför allt. Men också personer som redan har hjärt-, lung- och njursjukdomar. Dessutom är gravida och barn särskilt drabbade.

Barn drabbas för att de är mindre, helt enkelt. Deras kroppar är mindre, förhållandet mellan yta och kroppsmassa gör att de har svårare att kyla ner kroppen.

Äldre har sämre temperaturreglering med mindre känsliga reflexer. Personer med kroniska sjukdomar där kan själva sjukdomen bidra till sårbarhet men även medicinerna man behöver ta för sin sjukdom.

Gravida har en ändrad ämnesomsättning och blodflöde som gör dem känsliga. Dessutom är de två personer i en kropp som alstrar värme!

Om jag tillhör någon av de här grupperna som är extra utsatt, eller har en anhörig som gör det, hur bör jag då tänka och agera för att ta hand om mig själv eller min anhörig på bästa sätt?

Följ råden från Folkhälsomyndigheten. Ha kontakt med anhöriga och hjälp varandra skapa bra miljöer och förutsättningar. Det betyder mycket att få lite uppmärksamhet och påminnelse för att man skall behålla fokus, känna sig motiverad och gemensamt sörja för god hälsa.

Du forskar inom hälsoeffekter av extremväder, och bland annat då värme. Vad tittar forskningen specifikt på då och har du några exempel på aktuella forskningsrön inom området?

Forskningen har blivit mera aktiv i områden eftersom vi tydligt ser hur klimatförändringar driver på och skapar fler värmeepisoder som kommer oftare, är mera intensiva och även kommer tidigt under våren och sommaren. Frågor som vi ställer oss nu är hur kan vi utvärdera och effektivisera varningssystem och de åtgärdsprogram som de kan igångsätta? Vilken tröskel för utlösande av varningssystem är bäst för att göra störst nytta? Vilken kommunikation är mest effektiv? I ett pågående projekt i Indien där värmeböljor avlöser varandra flera gånger per säsong och börjar numera redan i mars och april räknar vi på hur olika definitioner av värmeböljor inbegriper olika antal dödsfall för att finna en balans som är både praktiskt användbar och fångar vidden av problemet.

Värmen bidrar även till andra risker, som skogsbränder som i sin tur medför direkta risker för brandskador men ännu större hot i form av luftföroreningarna. Värmen leder även till sämre skördar och svält och näringsbrist, ändrad risk för olika infektionssjukdomar, underlättar för efterföljande översvämningar.

När människor dör av värme, vad är det då de dör av?

Främst dör de i försämring i våra vanliga sjukdomar, framför allt hjärtsjukdomar, njursjukdom och lungsjukdom. En liten andel av dödsfallen är av värmeslag. Under 2018 då vi hade en utbredd värmebölja dog ungefär 700 personer fler än vanligt under sommarmånaderna i Sverige och dessa extra dödsfall sammanfaller med värmeböljan.  Sommaren 2022 dog ca 15 000 personer i Europa av extrema värmen, där ibland cirka 4 600 i Spanien, 4 500 i Tyskland, och 2 800 i Storbritannien.