Publicerad: 2023-08-29 15:02 | Uppdaterad: 2023-08-29 15:10

Samverkan, surge capacity och kostnadstäckning behövs för universitetens roll i krisberedskap

Från vänster, nedersta till översta raden: Socialminister Jakob Forssmed, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, forskare Sissela Bergman Nutley, samordnare Cecilia Leideman Bäck, assisterande lektor Jessica Norrbom, professor Lisa Thorel
Från vänster, nedersta till översta raden: Socialminister Jakob Forssmed, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, forskare Sissela Bergman Nutley, samordnare Cecilia Leideman Bäck, assisterande lektor Jessica Norrbom, professor Lisa Thorell, prefekt Bodil Lund, universitetsdirektör Veronica Sundström och professor Johan von Schreeb. Foto: Carolina Agrell

I samband med att socialminister Jakob Forssmed besökte KI måndagen den 28 augusti träffade ministern bland andra Centrum för hälsokrisers föreståndare Johan von Schreeb. Under mötet betonade centrumet frågan om nationellt samarbete kring universitetens roll i kriser, samt behovet av en nationell förmåga (surge capacity), med fokus på personal som är utbildad i att tackla hälsokriser, som är redo när krisen kommer.

Socialministern, vars ansvarsområden bland annat innefattar folkhälsa och civilsamhälle, besökte KI för att träffa universitetets ledning och företrädare för verksamheten, däribland Centrum för hälsokrisers föreståndare, professor i global katastrofmedicin, Johan von Schreeb. Under mötet med ministern framhöll han bland annat att universiteten är en samhällsaktör som bör utnyttjas i såväl krisberedskap som under pågående kriser.

–  Arbetet med att bygga Centrum för hälsokriser har pågått under både covid-pandemin och Rysslands invasionskrig i Ukraina. Det har med tydlighet framkommit att universiteten har en viktig roll att spela, både med att utbilda men också som en pålitlig källa till faktabaserad information. Det framkom i KI rapporten Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Centrum för hälsokriser har initierat ett samverkansprojekt där vi tittar på hur vi samlar relevant kompetens som finns på svenska universitet och tillgängliggör det i en hälsokris. En möjlighet vi undersöker är att skapa ett nationellt centrum för hälsokriser, som en samlad ingång för samverkan mellan universitet, myndigheter, regering osv, vilket jag nämnde för ministern, säger Johan von Schreeb.

Vikten av surge capacity – förmågan att växla upp – och att beredskap kostar

Under mötet framhöll han även vikten av surge capacity, att det finns förmåga och utrymme i ett system att växla upp, när en kris inträffar. Den största utmaningen är brist på utbildad personal. Det saknas en nationell pool som kan tas i bruk vid hälsokriser. Det framhölls vid mötet att en sådan statlig personalpool kan vara en viktig komponent för surge capacity i hälsokriser.

Mötet avslutades med att Johan von Schreeb lyfte vikten av ett nationellt centrum för hälsokriser, där det finns expertis som kan ge råd till myndigheter och regeringen, som del av totalförsvaret. Men det krävs långsiktig finansiering, en investering i vår gemensamma säkerhet, som säkerställer att det finns en nästa generations hälsokrisexperter.