Viktigt med beredskap för smygande hälsokriser som antibiotikaresistens
En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.
Antibiotikaresistens kallas ofta ”den tysta pandemin” och innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Detta kan leda till att infektioner kan bli svårare eller omöjliga att bota. Orsakerna till antibiotikaresistens är flera, men bland annat överanvändning av antibiotika till både djur och människor bidrar kraftigt.
En global hälsokris med potentiellt katastrofala konsekvenser
Antibiotikaresistens är en global hälsokris, eftersom den påverkar smittspridning och effektiv behandling av smittsamma sjukdomar hos både människor och djur. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver antibiotikaresistens, eller antimikrobiell resistens (AMR), som ”ett av de främsta hoten mot global folkhälsa och utveckling”.
– Ytterst riskerar vi en situation där antibiotika inte längre är effektivt för att behandla svårt sjuka människor, eller genomföra nödvändiga operationer eller cancerbehandlingar på ett säkert sätt, säger Anna Zorzet, strategisk processledare på Centrum för hälsokriser och tidigare chef på ReAct - Action on Antibiotic Resistance.
Den 26 september inleds FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens. Det är delvis en uppföljning på det första högnivåmöte i ämnet som hölls 2016. Enligt FN är mötet ”en viktig möjlighet för världens ledare att tillsammans ta itu med det överhängande hot som AMR är mot global hälsa, livsmedelsäkerhet, och mot att nå de Globala målen 2030”.
Högnivåmötet är en del av möjlighet att agera ytterligare kring antibiotikaresistens, som världen inte har råd att försitta. Enligt en studie publicerad i The Lancet 16 september 2024, riskerar antibiotikaresistens leda till nästan 40 miljoner dödsfall globalt från idag till 2050. De mest sårbara som små barn, äldre och de som lever i fattigdom kommer att vara mest utsatta.
Utvecklingen går att vända med rätt beredskap
Samtidigt finns det hopp. Om behandling av infektioner och rätt tillgång till antibiotika kan säkras, kan 92 miljoner dödsfall undvikas de närmaste tjugofem åren, enligt samma studie.
Det handlar alltså inte bara om att minska antibiotikaanvändningen, utan också att adressera grundorsaker som brist på rent vatten, tillgång till vård och utveckling av nya antibiotika.
– Antibiotikaresistens är ett problem som existerar nu och som vi behöver hantera nu. Parallellt behöver vi också ha en beredskap för hur antibiotikaresistens kommer påverka den globala hälsan på lång och kort sikt. Förhoppningsvis blir högnivåmötet startskottet för förnyat och förstärkt arbete bland alla världens länder, säger Anna Zorzet.
Antibiotikaresistens är ett tydligt och oroväckande exempel på en smygande hälsokris, som skördar liv redan idag och har potentialen att bli ett akut hot över tid. Det tjänar också som exempel på hur beredskap för hälsokriser måste förstås i ett brett och inkluderande perspektiv.
Centrum för hälsokriser arbetar utifrån ett all-hazards-perspektiv, vilket innebär att hälsohot kan se olika ut (pandemier, naturkatastrofer, extremväder) men påverkar ofta hälsosystem på likartade sätt och kräver en multisektoriell respons.