Antibiotikaresistens – ett engagerande tema på höstens första policy lab
Policy lab på KI fortsätter att vara populära. Tisdagen den 27 augusti var det tid för höstterminens första lab. Temat var Sverige och antibiotikaresitens, med fokus på hur forskning och evidens kan påverka policy på högsta nivå. Den här gången öppnades mötet för en lite bredare och mer extern publik, för att ge tillfälle att nätverka och dela med sig av erfarenheter med flera.
Antibiotikaresistens, eller antimikrobiell resistens, brukar ofta beskrivas som ”den tysta pandemin”. Folkhälsomyndigheten beskriver det som ”ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen” och Världshälsoorganisationen (WHO) betonar att ”antimikrobiell resistens (AMR) är ett av de främsta hoten mot global folkhälsa och utveckling”.
Sverige har en lång tradition av att vara en aktiv aktör i frågan i internationella sammanhang. I september kommer frågan återigen att diskuteras vid ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) i FN:s generalförsamling. På många sätt är antibiotikaresistens ett aktuellt exempel på en fråga där forskning och evidens kan bidra till att driva svåra policyfrågor inom hälsa i positiv riktning.
Panel med lång erfarenhet samtalade om vikten av fortsatt arbete
Policy labet hölls i form av ett panelsamtal, modererat av Nina Viberg, projektsamordnare på Centre of Excellence for Sustainable Health och tidigare AMR handläggare på Socialdepartementet. I panelen deltog Gabriel Wikström, tidigare folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister, Malin Grape, Sveriges AMR ambassadör, Helle Aagaard, biträdande chef på ReAct - Action on antibiotic resistance, Uppsala universitet och Anna Zorzet, strategisk processledare på Centrum för hälsokriser och tidigare chef på ReAct.
Efter att Helle Agaagard gett en inledande tillbakablick på hur policyarbetet kring antibiotikaresistens sett ut under de senaste 20 åren, tog paneldeltagarna vid och delade med sig av sina erfarenheter. De talade bland annat om om arbetet kring senaste högnivåmötet som hölls 2016 och på hur forskning kan användas som stöd i att driva policy. Deltagare i publiken, bland annat Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och grundare av ReAct, delade också med sig av sina erfarenheter.
Trots många goda erfarenheter var alla överens om att mer arbete där forskning och policy kan ta varandra i hand behövs, framför allt inom uppföljning, framtagande av indikatorer och inom att se antibiotikaresistens som en aspekt av hållbar utveckling. Dessutom bör arbetet ske mer tvärdisciplinärt och tvärsektoriellt, och med en förståelse för de ständigt föränderliga spelreglerna inom global politik och hälsa.
Nätverksmöjlighet för en blandad publik
Att inbjudan till policy lab utökats denna gång gjorde att det i publiken fanns representanter från andra lärosäten, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv, som närvarande tillsammans med KI:s medarbetare fick tillfälle att nätverka och knyta nya kontakter, något som verkar ha uppskattats av många.
Policy lab kommer att fortsätta under hösten, och då återigen som ett forum primärt för KI:s medarbetare, med syfte öka kunskapen och intresset om offentlig förvaltning, om beslutsfattande och politik, om policyarbete byggt på vetenskap och om advocacy-arbete/opinionsbildande. Besök webbsidan om policy lab eller håll utkik i KI-Nytt för att se när nästa policy lab hålls och vad temat är.