Nyhetsarkiv

Vilken betydelse har immunsystemet för normal menstruation och graviditet? Det vill forskare från centrum för infektionsmedicin vid Karolinska Institutet ta reda på genom att undersöka mensblod och livmoderslemhinnan hos unga kvinnor som antingen genomgått en graviditet eller en tidig abort.

Karolinska Institutet har i dag, den 25 januari, beslutat att utse H.K.H. Prins Daniel, Dr. Soumya Swaminathan samt professor Shinhiro Takeda till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus (förutsatt smittläget) den 29 april.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som omfattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är en kronisk inflammatorisk sjukdom i mag- och tarmkanalen. Den högsta förekomsten av IBD ses i västvärlden och den lägsta i utvecklingsländer.

Alexander Klaréus och Dana Samiean är Medicinska Föreningen respektive Odontologiska Föreningens nygamla kårordförande 2022. Båda satt nämligen som kårordförande även under 2021. Vi frågade dem om planerna inför det nya läsåret 2022.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Hallå där, Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 21 januari försvarar du din avhandling ”Factors associated with behavioral and psychological symptoms of dementia”, vad handlar den om?

Vill du göra en insats för en medstudent? Vill du dela dina anteckningar med andra studenter mot en ersättning? Vi söker antecknare på flera program och kurser VT-22.

Skillnader och likheter i kognitiva funktioner och emotioner uppkommer till stor del genom socialisering, men tros också till viss del bero på våra medfödda förutsättningar. Det finns relativt lite kunskap om hur stor påverkan det biologiska har, och hur mycket miljö och sociala faktorer påverkar. Den här studien syftar till att ta reda på mer om uppkomsten av könsskillnader. Är du mellan 25-55 år och tycker detta låter intressant är du välkommen att delta.

Humör- och ångeststörningar är några av de vanligaste sjukdomarna i världen och kan vara dödliga. Lämplig behandling är därför viktig. Antidepressiva medel är förstahandsvalet vid farmakologisk behandling för dessa sjukdomar, med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som den vanligaste typen i västvärlden.

Hur påverkas våra muskler av regelbunden träning under flera decennier? Studien jämför hur kvinnor med olika träningshistorik svarar fysiologiskt på olika typer av träning. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur skelettmuskel- och fettvävnad anpassas och förändras till följd av många års träning.

WHO:s experter rekommenderar nu behandling med läkemedlet baricitinib mot svår covid-19. Forskare vid Karolinska Institutet var med i den tidiga analysen av läkemedlets effektivitet mot covid-19. ”Jag hade själv haft nytta av det när jag drabbades av covid-19”, säger adjungerad professor Ali Mirazimi.

Medarbetare i forskargruppen Health Economics and Policy vid LIME har på uppdrag av Region Stockholm tagit fram två rapporter som kartlägger utvecklingen av digitala och fysiska besök inom primärvården i Region Stockholm före och under covid-19 pandemin. 

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Fysisk aktivitet gör att kroppen frigör hundratals signalmolekyler som förbättrar vår hälsa på olika sätt. Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från Karolinska Institutet kartlagt hur dessa signalmolekyler frigörs av olika organ hos möss efter träning vid olika tidpunkter på dygnet. Forskarna hoppas att deras kartläggning, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, på sikt ska bidra till mer effektiva träningsterapier som är anpassade efter vår dygnsrytm.

Det har skett en stor trafikolycka. Flera bilar, en lastbil och en buss är inblandade. Närmare hundra personer är skadade, resurserna är begränsade och det är långt till närmsta sjukhus. Det kanske inte ser ut så när man ser hur ett tiotal lärare sitta bakom varsin dator i Kunskapscentrum för Katastrofmedicins lokaler på Institutionen för Global Folkhälsa, men det är vad som har hänt. Fast det har hänt virtuellt, inne i datorn.

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

Vid docenturutskottets sammanträde den 14 december 2021 beslöt utskottet att anta Rainer Heuchel som docent i cell- och molekylärbiologi.

Föreningen Vetenskap och Folkbildnings (VoF) pris Årets folkbildare för år 2021 tilldelas Maria Ahlsén och Jessica Norrbom för arbetet med boken och podcasten Frisk utan flum.

Forskare vid Karolinska Institutet och Mount Sinai i New York har kartlagt hur gener samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Studien som publicerats i Nature Cardiovascular Research, visar att upp till 60 procent av risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk.

Hallå där, Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 20 januari försvarar du din avhandling ”Biomarkers in frontotemporal dementia : findings from the GENFI study”. Vad handlar den om?

Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.

Schizofreni och ätstörningar är komplexa sjukdomar med allvarlig somatisk och psykiatrisk sjuklighet som drabbar 0,4-1 % respektive 9 % av befolkningen. Båda sjukdomarna är till övervägande del genetiskt betingade – 64-81% för schizofreni och 41-83% för ätstörningar. Trots skilda diagnostiska kriterier och få gemensamma symtom har betydande genetiska korrelationer mellan schizofreni och anorexia nervosa identifierats i nya genomiska studier.

Varmt välkommen Sanhita Ray som ny postdoktor vid AIMES från den 8:e December 2021. Vi har ställt några frågor till Sanhita om hennes bakgrund och den nya positionen vid AIMES.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.

Arbetar du inom vården och vill dela med dig av utmaningar och goda exempel när det gäller kontakten med patienter och deras närstående? Välkommen att delta i en enkätundersökning. Dina svar kan bidra till att förbättra patientmottagandet och på sikt hälso- och sjukvården i sin helhet.

Vi söker unga vuxna som är intresserade av att förbättra arbetsminnet med hjälp av arbetsminnesträning.

Cancerfondens forskningsnämnd har utnämnt Henrik Grönberg till Årets cancerforskare 2022 för hans insatser inom prostatacancerforskning. Henrik Grönbergs forskning har bidragit till tidigare upptäckt av prostatacancer och att onödiga undersökningar kan undvikas.

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för stroke och långsammare återhämtning efteråt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att den neurologiska återhämtningen efter stroke förbättras avsevärt hos möss med fetma och diabetes som uppnår så pass stor viktnedgång att glukosmetabolismen återgår till normala nivåer. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology, kan få klinisk betydelse för rehabilitering efter stroke vid typ 2-diabetes.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Endast en bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. De fann att personer som bär på neandertalvarianten av proteinet har en flerfaldigt ökad risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.

Docenturutskottet beslöt den 16 november 2021 att anta Fredrik Klevebro som docent i kirurgi.

Georgios Sotiriou, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har beviljats bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer av Vetenskapsrådet. Han tilldelas 30 miljoner kronor för åren 2022-2027 för projektet ”Nanoengineered precision therapies of lower respiratory tract infections”.

Fem forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 18,1 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris från The Mark Foundation for Cancer Research för sin innovativa och djärva syn på cancerforskning. De är två av totalt 25 pristagare som tillsammans får dela på nästan 9,5 miljoner dollar (86 miljoner kronor).

Grattis till Andreas Lennartsson, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 500 000 kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2021 ör ett projekt om "Nya terapeutiska tillvägagångssätt för spädbarn och barn akut leukemi".

Studenterna väljer Karolinska Institutet för att få den bästa utbildningen. Andelen utlandsfödda bland studenter ökar, liksom andelen unga och män. KI:s hemsida är den främsta rekryteringskällan. Det kan vi lära av 2021 års Studentundersökning.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har genom beslut 2021-12-15 meddelat att de förändringar KI genomfört med anledning av tidigare mediakritik mot det alternativa urvalet till tandläkarprogrammet (TAPIL) är ändamålsenliga och att granskningen av KI:s översyn av urvalsprocessen nu är avslutad.

Vi gratulerar alla forskare vid institutionen för medicin i Huddinge som beviljas medel från Barncancerfonden 2022-2024.

Den 17 december 2021 avslutades kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet, med en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Karin Wallander vid forskargruppen Klinisk genetik, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Emma Tham.

Svår kritisk sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan påverka både patienter och deras familjemedlemmar känslomässigt lång tid efter hemkomsten. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet har intensivvårdssjuksköterskan Gisela Vogel studerat olika känslomässiga och sociala strategier för att återskapa en god livskvalitet.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Hallå där, Riccardo Lo Martire, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 14 januari försvarar du din avhandling ”Sickness absence among patients with chronic pain in Swedish specialist healthcare”. Vad handlar den om?