Nyhetsarkiv

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Anna Bergström är ny prefekt för Institutet för miljömedicin (IMM) sedan årsskiftet.

Under den 12-13 januari hölls flera examensceremonier för både våra grundutbildningar och specialistsjuksköterskorna. Det firades både lokalt i Zanderska huset i Flemingsberg och centralt i Aula Medica. Det var många färdigutbildde studenter som var värda att firas.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Hösten 2022 startade den första uppdragsutbildningen i Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad för sjuksköterskor. Kursen är förankrad i forskning och evidens och ger sjuksköterskor fördjupade kunskaper inom vård och omvårdnad av patienter som genomgår thoraxkirurgiska ingrepp.

Härliga minnen, nya vänner och en fantastisk upplevelse. Aurora Hirvonen och Lorete Krasniqi är två KI-studenter som tagit möjligheten att åka på utbyte under sina studier. Deras beskrivning av sina respektive utbyteserfarenheter är inspirerande och dessutom prisbelönta – de blev nyligen utvalda till KI:s bästa reseberättelser 2021/2022.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Pappor har större sannolikhet att drabbas av depression under småbarnsåren om föräldrarnas samarbete fungerar dåligt månaderna efter födseln. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.

Forskare från Karolinska Institutet har jämfört hur en hög respektive en låg träningsdos påverkar patienter med knäledsartros. Studien som publicerats i Annals of Internal Medicine visar att båda grupperna fick liknande resultat. Hög träningsdos gav dock något bättre effekt på kort sikt, men avtog efter sex månader.

KI följer den nationella trenden och har fler sökande till 2023 års internationella masterutbildningar jämfört med 2022.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

Fredagen den 27 januari presenterar Emma Cedstrand sin avhandling ”Evaluating occupational health interventions: design, implementation, and effects”.

Hallå där Sandra af Winklerfelt Hammarberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin. Den 17 februari försvarar du din avhandling "Aspects of common mental disorders in primary care", vad handlar den om?

Nataliia Petryk arbetade på sin privata klinik i Kiev med att hjälpa kvinnor att föda barn men tvingades fly när Ryssland invaderade Ukraina. Via det Europeiska forskningsrådet hittade hon en jobbannons som ledde till Karolinska Institutet där hon nu forskar om att förhindra missfall. Hennes erfarenhet är ett exempel på att vetenskapen saknar gränser.

Hur påverkas blodsockernivån om man tränar efter jobbet i stället för på morgonen? Det ska forskare vid Karolinska Institutet studera närmare genom att kartlägga vilka mekanismer som styr träningssvaret vid olika tider på dygnet. Personer med och utan typ 2-diabetes är välkomna att anmäla sig till studien.

Vem behöver egentligen proteindrycker? Tommy Lundberg, forskare i fysiologi, reder ut missuppfattningar om ett åsikts­berikat näringsämne.

Just nu söker vi två nya studentambassadörer: en student till TikTok och en logopedstudent till studentbloggen.

Fredagen den 27 januari försvarar Marcus Dahlquist sin avhandling ”Environmental Exposures and Cardiac Arrhythmias”.

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Tid att fira alla studenter som tar examen från Karolinska Institutet! Fredagen den 13 januari hölls examensceremonier för läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Hallå där Gabriella Bernhoff, avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 3 februari försvarar du din licentitatavhandling "On the clinical assessment of persistent fatigue and pain", vad handlar den om?

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Dr. Roger D. Cone, vid Life Sciences Institute, University of Michigan, USA tilldelas Rolf Luft Award 2022. Priset delas ut vid ett symposium på Karolinska Institutet den 12 januari 2023 då även prisföreläsningen "The Remarkable Biology of the Melanocortin Peptides" kommer att hållas.

Grattis professor Marie Löf vid institutionen för biovetenskaper och näringslära som fått 4,9 miljoner SEK i anslag från Familjen Kamprads stiftelse. Hennes forskningsprojekt har den engelska titeln: "Promoting positive mental health during pregnancy with a digital tool (HealthyMoms4MentalHealth-app): Effectiveness and implementation in maternity health care".

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Hallå där Andreas Wallin, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 27 januari försvarar du din avhandling "Balance Control in People with Multiple Sclerosis: Mechanisms, Experiences, Design and Feasibility of an Exercise Trial", vad handlar den om?

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Den 16 december 2022 invigde KI:s rektor Centrumet för nutrition vid Karolinska Institutet. Mer än 150 personer deltog i evenemanget där representanter från finansiärerna närvarade; Cancerfonden, Hjärtlungfonden och Formas.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska institutet har, tillsammans med Swelife, bett Rikard Lövström (Centrum för Hälsoinformatik vid LIME) att ta fram en vägledning för hälsodata. Nu är första delen klar!

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

Kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med bland annat en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Har du svårt att förstå dina känslor? Känner du att du inte vet vad det är du känner eller varför du känner som du gör? Kan det leda till att du har känslor som du inte förstår dig på som ångest, ilska eller skam?

Barncancerfonden tilldelar 46 miljoner kronor till forskning vid Karolinska Institutet (KI). Det gör KI till den största mottagaren för medel till forskning från Barncancerfonden år 2022.

Suad Efendic, Stockholm, internationellt erkänd ledande klinisk forskare inom diabetes har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar närmast hustru Mensura, sönerna Nedim och Enes med familjer.

Diagnosen utmattningssyndrom står för majoriteten av alla långtidssjukskrivningar. Men enligt en forskningssammanställning är det vetenskapliga underlaget svagt.

Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientkvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Ursprunget till den allvarliga cancerlika sjukdomen LCH har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden som presenteras i Science Immunology kan leda till nya riktade behandlingar.

Projektet Missing Link presenterades vid UK Stroke Forum.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.

En ny samarbetsstudie från Karolinska Institutet, Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE) (DZNE) och Czech Technical University visar på att en ny avbildningsmarkör för hjärnkonnektivitet kan vara en mycket tidig indikator på patologiska förändringar i Alzheimers sjukdom. Denna bildmarkör kan upptäcka förändringar när neuropsykologiska tester och till och med vanliga kliniska bildbaserade markörer misslyckas.

Karolinska Institutet och Uppsala universitet lanserar en öppen webbaserad föreläsningsserie i första hand för personal som jobbar inom sjukhusvården i Uppsala och Stockholm. Målsättningen är att öka kunskapen om precisionsmedicin hos personalen och bidra till att framstegen inom området kommer fler patienter till godo.