Nyhetsarkiv

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

KI forskaren Amaia Calderón-Larrañaga, vid Aging Research Center (ARC), har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet för forskning inom primärvården.

En kombination av digitala verktyg, klassiska laboratorietester och nya biomolekylära mätningar kan användas för att analysera hur livsstilsförändringar påverkar den enskilda individens hälsa med målet att kunna förebygga ohälsa. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften Cell Systems. Forskarna demonstrerar hur en sådan proaktiv vårdmodell skulle kunna se ut och hur den kan tillämpas för att vi ska hålla oss friska.

Av de 27 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer fyra att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige. I år tilldelas även två forskare vid KI ett förlängningsanslag inom ramen för finansieringsprogrammet. 

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Stort grattis till alla forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått medel från Cancerfonden 2022-2024. Vi vill däribland lyfta deras särskilda satsning: Fellowship i cancerforskning inom primärprevention, som tilldelats en av våra forskare.

Richelle Duque Björvang, doktorand på enheten för obstetrik och gynekologi, har vunnit den Europeiska tävlingen "HERStory" som syftar åt att inspirera nästa generation av unga forskare att tänka stort och våga testa olika karriärvägar.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.

Giving Tuesday, givandets dag, den 30 november, är en global rörelse som uppmärksammar det stora värdet av att skänka små och stora gåvor till något man bryr sig om. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen vill särskilt belysa vikten av donationer till medicinsk forskning och utveckling.

Vill du ha ett jobb där du gör skillnad på riktigt? Är du intresserad av medicin, hälsa och vård? Ta reda på mer om KI:s utbildningar på SACO:s digitala Studentmässa 1-3 december.

Naseer Baloch vid forskargruppen kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Perineal healing following abdominoperineal excision for rectal and anal cancer" den 3 december 2021. Huvudhandledare är Per Nilsson.

Den 24 november besökte H.M. Drottning Letizia av Spanien, H.M. Drottning Silvia och H.K.H. Kronprinsessan Victoria Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Fakultetsnämnden har den 18 november 2021 beslutat om medel inom Karolinska Institutets rekryterings- och konsolideringsprogram för åtta anställningar som biträdande lektor, åtta anställningar som forskare samt åtta konsolideringsbidrag för forskare redan anställda vid KI.

Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om?

Fakultetsnämnden har den 18 november 2021 beslutat om medel inom Karolinska Institutets rekryterings och konsolideringsprogram för åtta anställningar som biträdande lektor, åtta anställningar som forskare samt åtta konsolideringsbidrag för forskare redan anställda vid KI.

Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. Studien som publicerats i Gut Microbes kan i framtiden leda till förebyggande insatser med lokal antibiotikabehandling.

Samir EL Andaloussi är nyutnämnd professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi på institutionen för laboratoriemedicin.

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

Att analysera alla proteiner som finns i en vävnad, det så kallade proteomet, kan ge viktig information om sjukdomars uppkomst och hur de bäst kan behandlas. Här berättar Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om proteombaserad medicin och hur det kan bidra till individualiserad cancerbehandling.

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.

En forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått 200 000 USD för ett projekt som syftar till att bedöma effekten av partiell omprogrammering genom det övergående genuttrycket av Yamanaka-faktorerna för att föryngra immunförsvaret med avsikt att förlänga livslängden och hälsan.

Bröstcancerförbundets utmärkelse 2021 går till överläkaren och KI-professorn Per Hall. Han uppmärksammas för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.

Den 9 november 2021 fick Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, Karolinska Institutet, besök av Kronprinsessan Victoria. Hon fick ta del av aktuell forskning som pågår kring diabetes, vad som händer när man får sjukdomen och hur följdsjukdomar kan förebyggas.

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

Catarina Almqvist Malmros, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid Karolinska Institutet, får forskningspris från Svenska läkaresällskapets sektion för allergologi.

Svenska Vetenskapsrådet (VR) har tilldelat institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet ett anslag för utveckling av en innovativ metod för behandling av parodontit.

En hjärtinfarkt kan vara en stressande livshändelse och det är vanligt att man efter en hjärtinfarkt oroar sig för hjärtat och för kroppsliga symtom. Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset gör en studie och utvecklar kognitiv beteendeterapi (KBT) för dem som har haft hjärtinfarkt och upplever hjärtrelaterad oro. Du som har haft dessa erfarenheter är välkommen att delta i denna studie.

Ralph Knöll, adjungerad professor vid institutionen för medicin Huddinge, belönas med det tyska priset "BIH Excellence Award" för sina studier kring de genetiska orsakerna till hjärtsjukdomar hos kvinnor och män. I projektet kommer Ralph och hans team att analysera fibros och förändringar i hjärtstorlek, stora riskfaktorer för hjärtsvikt hos människan.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskaren och KI-alumni Ahmadreza Djalali har tilldelats 2021 års Courage to Think Award som delas ut av Scholars at risk (SAR).

Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.

Den studentvalda kursen (SVK) i transplantationskirurgi inom läkarprogrammet har utnämnts med ett diplom för en mycket väl genomförd och uppskattad undervisningsinsats.

Socioekonomiska faktorer påverkar både risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och förutsättningarna att återhämta sig. Ny forskning vid Karolinska Institutet undersöker socioekonomiska faktorers betydelse vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Studien som publicerats i Circulation visar att utbildning och inkomst gör skillnad i överlevnaden hos både män och kvinnor.

Fjorton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2021 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan drygt 6600 forskare från hela världen.

Federico Iovino, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har utsetts till "World Expert" inom området "Streptococcus pneumoniae” av Expertscape, en webbplats som objektivt rankar forskare och institutioner efter deras expertis inom mer än mer än 29,000 medicinska områden.

Efter arton månaders uppehåll på grund av pandemin kunde äntligen dörrarna till KI:s promotionshögtid i Stockholms stadshus öppnas igen. Inte bara en – utan två kvällar i rad – genomfördes av arrangörerna Akademiska ceremonier för att fira alla nya doktorer som disputerat under hösten 2019 och våren 2020 och även hedersdoktorer och jubeldoktorer.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

KI:s forskare tilldelas hela 491 100 000 kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet (VR-anslag). Yajun Liang tilldelas 2 400 000 SEK för hennes livskursstudie om hjärt-kärlsjukdomar.

Vetenskapsrådet delar ut anslag till 14 projektbidrag för forskning om postcovid. Totalt beviljas 50 miljoner kronor, varav 33 800 000 kronor delas ut till nio forskningsprojekt på Karolinska Institutet.

Unionens världskonferens om lunghälsa är världens största sammankomst av läkare och folkhälsoarbetare, chefer för hälsoprogram, beslutsfattare, forskare och förespråkare som arbetar för att få slut på lidandet som orsakas av lungsjukdommar, med specifikt fokus på utmaningar hos låginkomsttagare. I år hölls konferensen online från 19:e till 22:a oktober, 2021.

Vi vill undersöka om tiden på dagen som man tränar har en påverkan på sockerkontrollen. I en nyligen publicerad studie visar vi att hög intensiv intervallträning har en bättre effekt på sockerkontrollen när den utförs på eftermiddagen i jämförelse med träning på morgonen. Vi vill nu följa upp dessa fynd med en mer detaljerad studie för att kartlägga vilka mekanismer som påverkar träningssvaret vid olika tider på dygnet.

Tvångssyndrom innebär ofta ett starkt begränsat liv, där mycket energi läggs på att hantera ångest och tvångsimpulser. Forskare vid Karolinska Institutet genomför nu en enkätstudie om livsstil och fysisk hälsa hos personer med diagnosen tvångssyndrom och söker deltagare.

Fyra forskare vid Aging Research Center (ARC) har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet. Marc Guitart-Masip, Davide Liborio Vetrano och Weili Xu beviljas medel för projekt inom kategorin Medicin och Hälsa, och Grégoria Kalpouzos för ett projekt inom kategorin humanoria och samhällsvetenskap.

Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.

På klimatmötet COP26 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämns fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar medicinska forskare.

Att förlora ett barn är en extremt stressande livshändelse med potentiellt långsiktiga hälsokonsekvenser. Att förlora ett barn är förknippat med en förhöjd risk att drabbas av ischemiska hjärtsjukdomar. Detta enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Årets Skillbridge Student Case Challenge avgjordes i början på oktober och i det vinnande laget, Team Delta, deltog KI-studenten Ala Abdallah.