Laboratorieberedskap och vikten av att omsätta erfarenhet till beredskap
Korrekt och fungerande diagnostik är en grundförutsättning för att veta vad det är som händer och vad det är vi har att göra med, både till vardags, men inte minst i en hälsokris. Därför är behovet av anpassningsbar och skalbar laboratorie- och diagnostikkapacitet centralt för snabb och adekvat hantering i många hälsokriser, oavsett om det handlar om infektionssjukdomar eller kemiska utsläpp.
I en hälsokris behöver vi veta vad det är vi har att göra med för att på bästa sätt kunna hantera och begränsa konsekvenserna. I det arbetet spelar laboratorium och diagnostikarbete en avgörande roll i hanteringen av en hälsokris. För att snabbt kunna agera och klara av hanteringen behövs god beredskap. Det belyses tydligt i alla informationskampanjer nu under beredskapsveckan.
Under covid-19-pandemin blev det mycket tydligt vilken roll som laboratorie- och diagnostikverksamhet spelar i en hälsokris. Dels genom testning, och smittspårning, men också variantövervakning med genomsekvensering var avgörande verktyg i pandemihanteringen. För att förstå och hantera utbrottet och spridningen var sådan kunskap om covid helt avgörande.
Storskalig covid-19-diagnostik på Karolinska Institutet
Redan i mars 2020 ställde Karolinska Institutet sin expertis och sina resurser till förfogande för att stötta det omgivande samhället i pandemihanteringen. Bland annat startades Nationellt Pandemicenter (NPC) på Karolinska Institutet, ett laboratorium för storskalig covid-19-diagnostik som stöttade den svenska sjukvården med analys och testkapacitet.
Några konkreta exempel på hur det stödet såg ut är de över 620 000 diagnostiska PCR-test och över 137 000 helgenomsekvenseringar som NPC gjorde. Som mest arbetade 230 personer i skift dygnet runt på NPC.
Jessica Alm är enhetschef på NPC och ser men stolthet tillbaka på NPC:s bidrag under covid-19-pandemin. Idag är det viktigt att förvalta den kompetens och kapacitet som byggts upp, för att på så sätt bibehålla och förbättra beredskapen inför nästa hälsokris.
– Jag tycker det är oerhört viktigt att vi gemensamt tar ansvar för att ta till vara, förvalta och förädla det som byggts upp under covid-19 pandemin. De lärdomar och den kompetens vi nu har behöver aktivt omsättas till beredskap för framtida hälsokriser. Trots att de flesta tycks överens om vikten av detta, saknas tydliga satsningar och resurser för att kunna säkerställa att laboratorieberedskap och kompetens bibehålls för att stötta det omgivande samhället på liknande sätt som vi gjorde på NPC under pandemin, berättar Jessica Alm.
Surge capacity – förmågan att skala upp
Det är inte bara saker, som maskiner, analysreagens och munskydd, som behövs för att hantera en hälsokris. Inte minst behövs personal med rätt kompetens, det behövs system som de kan arbeta inom, och det behövs ändamålsenliga lokaler.
Inom konceptet surge capacity, förmågan att skala upp, identifieras fyra områden där uppskalningsförmågan bör finnas för att snabbt och adekvat kunna möta en kris, dessa områden kallas de fyra S:en på engelska: stuff, staff, systems and space.
Hur den förmågan bör se ut för laboratorie- och diagnostikverksamhet är en fråga som Jessica Alm fortsätter att intressera sig för i sin roll som expertkoordinator inom laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser.