Johan von Schreeb krossar myter på EU:s hälsoministermöte
Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.
Under det första halvåret 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Som en del av det arbetet är EU-ländernas samtliga hälso- och sjukvårdsministrar inbjudna till ett informellt möte i Stockholm den 4–5 maj. Mötet handlar om frågor som rör krisberedskap och att säkerställa tillgång till innovativa och etablerade läkemedel.
Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin på Karolinska Institutet och föreståndare för både Centrum för hälsokriser och Kunskapscentrum för global katastrofmedicin, höll det inledande anförandet, ett så kallat key note, när mötet började för dagen den 5 maj.
Analysera först, för att undvika myter
När en katastrof eller hälsokriser inträffar så triggar det oftast ett antal föreställningar om vad som ska göras, enligt Johan von Schreeb. Till exempel att internationella fältsjukhus alltid behövs och att mediciner alltid ska doneras.
Även om så ibland är fallet, så är det viktigt att först analysera kontext och behov där krisen eller katastrofen uppstått, för att förhindra att man agerar utifrån myter och förutfattade meningar. Han använde exempel från jordbävningen i Turkiet i februari 2023, där han arbetade på plats med koordinering av internationella hjälpinsatser. I Turkiet var bara 10% av skadorna direkt relaterade till jordbävningen, vilket minskade behovet av till exempel internationella fältsjukhus för traumavård, medan 63% av skade- och sjukdomsbördan i stället bestod av sådant som inte hade någon koppling till själva jordbävningen, som till exempel mödravård eller vård av sedan tidigare existerande sjukdomar, som diabetes.
Kombinera hjärta och hjärna för bäst resultat
Johan von Schreebs avslutande budskap till hälsoministrarna och de övriga inbjudna var att inte glömma bort att goda intentioner är viktiga, men de måste kombineras med en analys av kontext och behov.
Ytterligare KI deltagande på mötet
På eftermiddagen samma dag var ytterligare en KI professor inbjuden att tala på mötet. Richard Rosenquist Brandell, överläkare och professor i klinisk genetik vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, och föreståndare för det nationella initiativet Genomic Medicine Sweden presenterade Sveriges strategi för implementering av precisionsmedicin.