| Karolinska Institutet Nyheter

Information till medarbetare och studenter om covid-19

Mitokondrierna hos patienter med typ 2-diabetes kan inte hålla koll på tiden

Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

Stor donation möjliggör satsning för KI:s studenter

Medicinska Föreningen har fått en donation på 15 miljoner kronor från The Hans and Barbara Bergstrom Foundation för att rusta upp det gamla kårhuset. Projektet har pågått sedan årtal med syftet att kunna skapa en inspirerande miljö för KI:s studenter, doktorander, forskare och alumner.

Coronaviruset

Två vaccindoser boostar antikroppsnivåer i luftvägarna efter covid-19

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Statiner kopplas till minskad risk att dö i covid-19 i stor befolkningsstudie

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Ny biomarkör för svår covid-19

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

Medfött immunsvar kan förutsäga svårighetsgrad i covid-19

Genom att kombinera analyser av en viss typ av vita blodkroppar som kalls granulocyter med analyser av välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av covid-19, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.

Fler nyheter och reportage om KI:s forskning på covid-19

Forskare vid Karolinska Institutet tacklar det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, via en mängd olika initiativ. På Covid-19-portalen hittar du fler nyheter och reportage om en del av all den forskningen som pågår vid Karolinska Institutet för att bekämpa viruset, inklusive jakten på vaccin och antivirala läkemedel.

Företagsinflytande förknippat med långsamt införande av folkhälsoinsatser globalt

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid KI och LSHTM. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid KI har publicerats i EBioMedicine.

Fokus på pedagogisk satsning vid installationen av nya professorer

Immunsystemets tidiga utveckling, antibiotika i tandvården och stärkt medicinsk pedagogik. Det är några av de forskningsområden som Karolinska Institutets nya professorer intresserar sig för. Den 14 oktober 2021 hölls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 18 nya professorer installerades och 12 adjungerade professorer respektive 2 gästprofessorer hälsades välkomna till sina nya positioner vid universitetet.

Lång väg från forskning till praktisk nytta

Ska munskyddet på eller av? Hur lindras smärtan på bästa sätt? Ny kunskap kommer hela tiden från forskningen. Men att översätta nya vetenskapliga resultat till praktisk användning tar ofta lång tid.

Hjärnans ”brus” kan förutspå effekt av psykiatrisk behandling

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av KBT. Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

Ny typ av gel effektiv mot multiresistenta sårbakterier

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och KTH har tillsammans utvecklat en ny typ av gel som i laboratoriestudier visat sig ha god effekt mot multiresistenta bakterier. Gelen är helt antibiotikafri och kan komma att användas som ett alternativ till dagens sårförband, enligt forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Luktsinnet människans snabbaste varningssystem

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Klargörande om diabetes och risk för demenssjukdom

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

KI och arvet efter Anders och Gustaf Retzius: detta har hänt

Välj

Här hittar du en översikt av händelseförloppet kring KI och arvet efter Anders och Gustaf Retzius

Macchiarini-ärendet: detta har hänt

Välj

Här hittar du en översikt av händelseförloppet kring Macchiarini-ärendet.

Toppublikationer i urval

Några aktuella artiklar publicerade i högt rankade vetenskapliga tidskrifter där KI-forskare medverkat.

Tumör-DNA i blod ansamlas i exosomer
Extracellular vesicles are the primary source of blood-borne tumour-derived mutant KRAS DNA early in pancreatic cancer, Daniel W. Hagey et al, Journal of Extracellular Vesicles, oktober 2021

Defekt gen på X-kromosomen kan ge livshotande covid-19 hos män
X-linked recessive TLR7 deficiency in ~1% of men under 60 years old with life-threatening COVID-19, Asano T et al, Science Immunology, augusti 2021

Autoantikroppar mot typ I-interferoner kan förklara 20% av dödsfallen i covid-19
Autoantibodies neutralizing type I IFNs are present in ~4% of uninfected individuals over 70 years old and account for ~20% of COVID-19 deaths, Bastard P et al, Science Immunology, augusti 2021

Lektiner kan minska SARS-CoV-2 varianters infektivitet
Identification of lectin receptors for conserved SARS-CoV-2 glycosylation sites, Ali Mirazimi et al, EMBO Journal, augusti 2021

Fler toppublikationer

KI i media

Följ KI i sociala medier

facebook twitter youtube instagram linkedin

Medicinvetarna #79: Får alla män prostatacancer?

Prostatacancer kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. Forskaren Tobias Nordström berättar om vårdens och forskningens stora utmaning: Att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.

Rektors blogg

The Conversation: Bättre prediktor för minnesförsämring vid Alzheimers

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka biomarkörer som bäst kan förutsäga minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom. I The Conversation beskriver de fynden som visar att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer i ryggvätska eller amyloida plack i hjärnan.

Medicinsk Vetenskap #3 2021

Nya numret av Medicinsk Vetenskap handlar om IQ – den går att påverka. Tipset är att träna både hjärnan och kroppen! Motion kan också förebygga ryggsmärta, något som drabbar cirka 80 procent av alla svenskar någon gång i livet. Läs vårt tema om vad forskningen vet kring behandling och orsaker till ryggont. Dessutom: Intervju med Irene Jensen om hur man skapar en bra arbetsmiljö. Med mera!

Tema vaccinforskning

Vacciner har räddat liv i mer än 200 år men vaccinforskningen fortsätter att utvecklas med nya upptäckter och framsteg som ger effektivare och säkrare vacciner. Covid-19-pandemin har gett vaccinforskningen en rejäl skjuts framåt. Läs mer om vacciner i vårt tema.

Om du är

Om du vill

Institutioner

Toppublikationer i urval