Två innovationsmiljöer på KI får anslag från Vinnova

Vinnova satsar på precisionsmedicin och delar ut finansiering till sex innovationsmiljöer. Två av dessa finns på Karolinska Institutet och de fokuserar på behandling av cancer. Anslaget syftar till att stödja arbetet med att skapa mer träffsäker diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar.

Pris till studie som visar ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för en forskningsartikel om studie som visar på en ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes och möjliga framtida behandlingar för att motverka detta.

KI-forskare leder ett pilotprogram för självscreening av HPV i Ukraina

Livmoderhalscancer rankas som den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall bland kvinnor, trots att sjukdomen till stor del kan förebyggas. Nu har forskare från Karolinska Institutet fått anslag från UICC för att undersöka hur ett program för HPV-självscreening kan genomföras i det krigshärjade Ukraina.

Sex KI-forskare får ERC Starting Grants

Europeiska forskningsrådet (ERC) har tillkännagett årets mottagare av Starting Grants för unga forskare och akademiker i hela Europa. Sex projektansökningar inlämnade av forskare från Karolinska Institutet har fått anslag på totalt 9,8 miljoner euro – ett viktigt erkännande för KI.

Beredskap i intensivvården om behovet av prioriteringar

Hälso- och sjukvård är en samhällsfunktion som måste fungera både till vardags och i en hälsokris. I alla hälsokriser, det kan handla om en naturkatastrof, krig i ett instabilt Europa eller en ny pandemi, kommer antalet patienter i behov av vård att öka. Bland dem kommer en viss andel vara kritiskt sjuka i behov av intensivvård. Det ställer bland annat krav på svåra beslut och prioriteringar från deras läkare.

Laboratorieberedskap och vikten av att omsätta erfarenhet till beredskap

Korrekt och fungerande diagnostik är en grundförutsättning för att veta vad det är som händer och vad det är vi har att göra med, både till vardags, men inte minst i en hälsokris. Därför är behovet av anpassningsbar och skalbar laboratorie- och diagnostikkapacitet centralt för snabb och adekvat hantering i många hälsokriser, oavsett om det handlar om infektionssjukdomar eller kemiska utsläpp.

Viktigt med beredskap för smygande hälsokriser som antibiotikaresistens

En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.

Smittskydd och utbrottsberedskap när viruset är löst

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

Hur gammal är du – egentligen?

Du har uppnått 50 års ålder, men kroppen är lika fräsch som på en 40-åring – eller tvärtom. Biologiskt åldrande har en egen takt och rytm. Hur vi lever våra liv, vad vi råkar ut för och om vi får bra behandling vid sjukdom påverkar hur snabbt vi slits ut.

Event: Är ålder bara en siffra?

Vad säger forskningen om styckmord?

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren. 

Förstår du vad doktorn säger?

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.