Nyhetsarkiv

Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Gonçalo Castelo-Branco på Institutionen för Medicinsk biokemi och biofysik (MBB), tar emot 2021 års Eric K. Fernströms pris för unga, särskilt lovande och framgångsrika forskare, vid Karolinska Institutet, för sin betydelsefulla forskning inom oligodendrocyt/myelin-området och multipel skleros.

Inför vårterminen (VT) 2022 återinförs det alternativa urvalet till läkarprogrammet (PIL), som blivit inställd tre terminer på grund av coronapandemin. Antalet antagna via PIL kommer dock att vara lägre i förhållande till en vanlig omgång.

AKA-gruppen (adjungerad klinisk adjunkt) inom Biomedicinska analytikerprogrammet laboratoriemedicin har tilldelats pris för sitt ledarskap och arbete som skapat förutsättningar för hög kvalitet i verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Årets stora silvermedaljer tilldelas professorerna Gunnar Grant och Rune Toftgård. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 14 oktober.

Med anledning av den svåra situationen i Afghanistan startar nu Karolinska Institutet en insamling för att ge afghanska forskare en möjlighet att bedriva sin forskning på KI. Detta sker genom ett samarbete med nätverket Scholars at Risk (SAR).

Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD genomfördes förstå gången 1992. Syftet var och är att undersöka hur levnadsvillkoren för befolkningen över 75 år ser ut i dagens Sverige och vilka förändringar som skett under senare år. Forskarna bakom undersökningen kan nu beskriva utvecklingen under de senaste 30 åren, en period under vilken det skett tydliga förändringar inom välfärden.

Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.

Det finns ett stort behov både internt och hos externa intressenter att lättare kunna komma åt information om aktuell och tidigare forskning på KI. Att förbättra tillgängligheten, sökbarheten och hanteringen av KI:s forskningsinformation ingår i verksamhetsplanen för Strategi 2030 och styrgruppen för programmet Informationshantering på KI har nu tagit beslut om att upphandla ett så kallat Research Information Management System (RIMS). 

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC.

Hallå där, Ceren Emre, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 3 september försvarar du din avhandling ”Resolving inflammation - analysis of mechanisms in relation to Alzheimer pathology and aging”. Vad handlar den om?

Utveckligen av sekvenseringsteknik har lett till en "omics"-revolution inom biologisk och biomedicinsk forskning. Beräkningsverktyg har utvecklats parallellt, allteftersom sekvenseringsmetoderna ("omics") mognat men det finns stora utmaningar i hur omics-data skall analyseras och tolkas på bästa sätt. Wenjiang Deng har arbetat med att utveckla nya statistiska metoder och algoritmer för omicsdata-analys, med hjälp av både simulerade och verkliga cancerdata för att testa metoderna.

NVS prefekt, professor Maria Ankarcrona, medverkade i Vetenskapsradion 23 augusti, där hon kommenterade den nya amerikanska studien som visar på att frukt och grönt håller hjärnan i trim tack vare ämnesgruppen flavonoider som finns i till exempel äpplen, apelsiner, jordgubbar, blåbär, selleri och paprika.

Emma Andersson, forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi, tillsammans med doktorand Katrin Mangold, har nyligen publicerat en artikel i Cell Reports Methods där de visar hur de utvecklat en ny teknik för att minska användningen av möss samt få snabbare resultat.

Förvaltningsrätten i Uppsala beslutade i dag att upphäva beslutet av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof), att tidigare prorektor vid Karolinska Institutet, Karin Dahlman-Wright, gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Om en vecka börjar höstterminen och Karolinska Institutet välkomnar både nya och återvändande studenter tillbaka till campus för en ny termin.

Andreas Jangmo har studerat uppmärksamhets- /hyperaktivitetsstörning (ADHD) som är en vanlig beteendestörning där symptom uppträder i barndomen och påverkar ungefär 5-7 procent av alla barn. Specifikt har han tittat på hur det gått för individer med ADHD inom utbildning och arbetsmarknad, samt läkemedelsbehandling och skolresultat.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.

Forskarassistent Nicolas Pillon, verksam vid institutionen för fysiologi och farmakologi, har tilldelats Novo Nordisk Foundation "Future Leaders Award" av the European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD).

I en rikstäckande studie inkluderande över 44,000 patienter med celiaki och 412,000 individer med en frisk tunntarmsslemhinna har forskare vid Karolinska Institutet, Calgary University i Kanada, Columbia University och Mayo Clinic i USA undersökt hur incidensen av celiaki utvecklats under en 25-årsperiod samt hur denna påverkats av ökad medvetenhet om diagnosen. Resultaten har nu publicerats i tidskriften Gut.

I den övergripande, årliga rankningen av världens universitet i ARWU (Academic Ranking of World Universities – också kallad Shanghai-rankningen) som publicerades i mitten av augusti, landar Karolinska Institutet på position 42 (45 året innan).

Rongrong Fan, forskarassistent vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära är bland de fyra bidragsgivare i Europa som 2021 har fått EFSD / Novo Nordisk Future Leaders Award om 5 miljoner DKK för 5 år. Detta mycket konkurrenskraftiga anslag stöder unga, lovande forskare med spetskompetens som vill fortsätta sin karriär i Europa inom forskning om mekanismerna bakom diabetes.

Fyfa professor Magnus Ingelman-Sundberg har utsetts till hedersdoktor vid Syddansk Universitet.

Välkommen till den andra upplagan av Stockholm Skillbridge, casetävlingen där studenter från Berghs SoC, Kl, KTH och Stockholm School of Economics löser problem tillsammans.

Thomas Hatschek, docent vid institutionen för onkologi-patologi med kollegor har nyligen publicerat en artikel i JAMA Oncology där de visar att en ny behandling vid bröstcancer med en antikropp kopplad till en cytotoxisk substans ger lika bra effekt som tidigare kombination, men med färre biverkningar.

Här finns bilder från Doktorand- och handlardagarna den 7 oktober med PUF-V och FiH som arrangörer. Syftet med dagen var att doktorander och handledarna skulle träffas och umgås.

Grattis till Marco Gerling, Andreas Lennartsson och Staffan Strömblad vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), som har fått the Translational Seed Funding grant / Blue Sky Research grant från Cancer Research KI.

2021 års Ulf von Euler-föreläsning; "Molecular genetic studies of central nervous system vascular development and disease" hålls av Professor Jeremy Nathans, Professor i molekylär biologi och genetik, neurovetenskap och oftamologi på Johns Hopkins University School of Medicine (Baltimore, MD. USA).

Hallå där, Elin Jakobsson, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi! Den 1 september försvarar du din avhandling ”Voices in the wake of eHealth: older adults’ and occupational therapists’ perceptions of using information and communication technology”. Vad handlar den om?

Om du känner dig orolig eller begränsad på grund av flimret, är du välkommen att anmäla dig till Karolinska Institutets studie där forskare undersöker om kognitiv beteendeterapi (KBT) kan öka livskvaliteten hos personer med förmaksflimmer. Det är lätt att ansöka och inga fysiska besök krävs. Läs mer nedan om hur man deltar.

Nyligen visade forskare vid Karolinska Institutet att magnetkameraundersökning (MR) kan förbättra prostatacancerscreeningen genom att minska överdiagnostiken. Nu publicerar samma forskargrupp en studie i The Lancet Oncology som visar att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.

Professor Staffan Josephsson vid avdelningen för arbetsterapi, NVS, har fått en replik på en debattartikel på DN Debatt publicerad. Repliken bemöter debattartikeln där Mats Alvesson bland annat tar upp akademiseringen av vårdyrken.

Forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med German Center for Neurodegenerative Diseases (DZNE) samt Columbia University Irving Medical Center, har hittat en oväntad funktion i ryggradens motoriska nätverk. Studien publicerades nyligen i Nature Communications.

I podcasten Medicinvetarnas avsnitt "Är kaffe bra för hälsan?" svarar Bertil Fredholm, Professor i farmakologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, på lyssnarnas frågor.

Haohao Wu tilldelas priset för sin avhandling "The molecular basis of the development and diversity of proprioceptive neurons: a story of surviving and thriving”.

Upptäckten att narkosmedlet ketamin kan hjälpa personer med svår depression har väckt förhoppningar om att hitta nya behandlingsmöjligheter av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt i detalj hur läkemedlet utövar sin antidepressiva effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.

PUF-V och FiH ordnar en heldag för doktorander och handledare den 7 oktober 2021 i Flemingsberg

Spindeltråd är ett av de starkaste materialen som finns och forskare har under lång tid försökt ta fram konstgjord spindeltråd för exempelvis medicinsk och industriell användning. I en studie som publicerats i Materials Today har nu forskare vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat en spindeltråd som kan framställas i större volymer utan starka kemikalier.

Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

För att en cell ska kunna växa och dela på sig behöver den tillverka nya proteiner. Detta gäller även för cancerceller. I en ny studie som publicerats i Science Advances har forskare vid Karolinska Institutet undersökt proteinet eIF4A3 och dess roll i cancercellers tillväxt. Studien visar att genom att blockera eller minska tillverkningen av detta protein, uppstår andra processer som gör att cancercellernas tillväxt och celldelning upphör och att de så småningom dör.

Den 29 juli kom antagningsbesked i andra urvalet inför höstterminen 2021. För andra året i rad ökar antalet antagna till höstens utbildningar något jämfört med föregående år. 3556 studenter har antagits till KI jämfört med 3082 personer 2020.

Som tidigare år samlas flera av Stockholms lärosäten i en gemensam paroll under pride-veckan för att uppmärksamma hbtqi-frågor. Academic Pride 2021 arrangerar ett seminarium om könskategoriseringar och språk samt sociala evenemang för studenter. Prideflaggan kommer även att hissas på samtliga deltagande lärosäten under hela festivalveckan.

Karolinska Institutet har skrivit ett samarbetsavtal med Ungerns nationella institut för onkologi, NIO. Det planerade samarbetet ska främst ske inom ramen för Karolinska Comprehensive Cancer Centre tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset.

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en detaljerad molekylär atlas över hjärnans fosterutveckling. Studien som publiceras i topptidskriften Nature bygger på så kallad enkelcellsteknik och är gjord på möss. På detta sätt har forskarna identifierat nästan 800 olika celler som är aktiva under fosterutvecklingen – mångdubbelt fler än vad som tidigare varit känt.

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.

Det internationella samfundet måste se till att tidigare KI-forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali omedelbart friges och får tillgång till medicinsk vård. Karolinska Institutet ställer sig bakom ett upprop som uppmanar Europeiska unionen, de europeiska regeringarna och USA:s regering att agera omedelbart för att rädda Djalali innan det är för sent.

Att avgöra vem som är biologisk pappa till ett barn är ett känsligt ämne, men svaret kan vara avgörande i viktiga frågor. I en rikstäckande studie som publicerats i Journal of Internal Medicine, har forskare från Karolinska Institutet genom två olika modeller kunnat visa att andelen felaktigt fastställda faderskap i Sverige är så pass låg som 1,7 procent, en siffra som dessutom minskat över tid.