Ny IMM-avhandling om kost, genetik och diabetes
Välkommen till Anna-Maria Lampousis disputation på avhandlingen ”Diet, genetic susceptibility, latent autoimmune diabetes in adults, type 1 and type 2 diabetes” den 4 juni.
Tid: 4 juni, kl. 9.00
Plats: Petrénsalen, Nobels väg 12 B, Karolinska Institutet, Solna
Handledare: Sofia Carlsson, Associate professor, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Opponent: Sabita Soedamah-Muthu, Associate professor, Tilburg School of Social and Behavioral Sciences, Tilburg University
Tre frågor till Anna-Maria
Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen undersöker sambandet mellan kost, genetik och uppkomsten av diabetes, särskilt autoimmuna former som typ 1-diabetes och latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA). Det är känt att både genetiska och miljömässiga faktorer spelar en roll i utvecklingen av dessa tillstånd, men kostens betydelse är inte klarlagd. Denna forskning syftade till att belysa hur olika kostfaktorer kan bidra till utvecklingen av LADA, typ 1- och typ 2-diabetes.
Kan du berätta om några intressanta resultat?
De starkaste bevisen tydde på att förlängd amning och att skjuta upp introduktionen av vissa livsmedel som gluten och mjölk kan minska risken för typ 1-diabetes. Hög konsumtion av mjölk under barndomen var kopplad till en ökad risk att utveckla autoimmun diabetes, medan det i vuxen ålder inte tycktes ha en negativ inverkan. Tvärtom var fettsyran 17:0, vanligen påträffad i mejeriprodukter, associerad med en minskad risk att utveckla diabetes hos vuxna med tecken på autoimmunitet. Vi fann även tecken på att ett högre intag av antioxidanterna vitamin C och E kan minska risken för autoimmun diabetes hos både barn och vuxna. Dessutom var ett måttligt alkoholintag kopplat till en lägre risk för LADA och typ 2-diabetes och dessa samband tycktes beroende av genetiska faktorer.
Vilken ytterligare forskning behövs inom området?
Studier som undersöker kostens inverkan på autoimmun diabetes bör även inkludera befolkningar utanför Europa. Dessutom vet man mycket lite om betydelsen av moderns kost för barns diabetesrisk och detta kräver mer forskning. Framtida studier bör också undersöka om kostfaktorer fungerar som triggers eller promotorer för autoimmunitet och om den som har förhöjd genetisk risk att utveckla autoimmun diabetes kan minska genom att lägga om sin kost.