Ny IMM-avhandling om lärares psykosociala arbetsmiljö
Välkommen till Jeffrey Casely-Hayfords disputation på avhandlingen ”Should i stay, or should i go: teachers’ motivation to stay at their workplace” den 10 juni.
Tid: 10 juni, kl. 10.00
Plats: Atrium, Wargentinhuset, Karolinska Institutet, Solna
Handledare: Lydia Kwak, Associate professor, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Opponent: Professor Beng Huat See, University of Birmingham
Tre frågor till Jeffrey
Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen diskuterar lärarbristen från ett arbetsmiljöperspektiv och bidrar till diskussionen genom att undersöka sambandet mellan lärares psykosociala arbetsmiljö och lärares motivation att stanna kvar i yrket och/eller på sin arbetsplats.
Lärarbristen är ett växande problem då efterfrågan på lärare har ökat i takt med att elevkullarna har blivit allt större samtidigt som det finns en hög andel kommande pensionsavgångar och lärare som valt att lämna yrket. Den främsta anledningen till att lärare väljer att lämna yrket och/eller sin arbetsplats är arbetsrelaterad ohälsa såsom utbrändhet, orsakad av den psykosociala arbetsmiljön. Den främsta åtgärden för att motverka lärarbristen har varit att öka utbudet av lärare genom en utökning av lärarutbildningen och introduktionen av snabbspår för att skapa flera vägar in i yrket. Tidigare forskning har dock visat att problemet inte beror på antalet lärare som kommer in i yrket utan snarare antalet lärare som väljer att lämna yrket.
Kan du berätta om några intressanta resultat?
Den första studien undersökte sambandet mellan olika psykosociala arbetsfaktorer och lärares motivation att stanna kvar i yrket. Resultaten pekade på att lärares arbetsrelaterade hälsa är en viktig faktor som påverkar deras motivation att stanna kvar i yrket.
I den andra studien fördjupade forskargruppen sig i de mekanismer inom lärares psykosociala arbetsmiljö som främjar lärares välbefinnande och kvarvarande med hjälp av ett positivt avvikande fall: en skola som, enligt statistiska underlag, borde ha en hög läraromsättning men som har lyckats hålla läraromsättningen låg. Resultatet från denna intervjustudie visade att lärarna stannade kvar på skolan på grund av en stark gemenskap inom lärarlaget som präglades av skyddande faktorer i form av kollegiala sociala processer som hjälpte lärare att hantera sina dagliga krav och stärkte deras känsla av tillhörighet till skola.
Den tredje studien undersökte det longitudinella sambandet mellan psykosociala arbetsfaktorer och lärares motivation att stanna kvar i yrket och undersökte även om arbetsresurser kunde motverka den hälsoskadliga påverkan av lärares arbetskrav. Resultatet visade att den hälsoskadliga påverkan av lärares arbetskrav hade en starkare påverkan på lärares karriärval än deras arbetsresurser, vilket understryker vikten av att hantera psykosociala riskfaktorer i skolan.
Den fjärde studien fördjupade sig ytterligare i skolors psykosociala arbetsmiljö och utforskade dess samband med läraromsättningsstatistik bland 14 skolor i två svenska kommuner. Även här pekade resultatet på vikten av att hantera psykosociala riskfaktorer i skolor för att hålla läraromsättningen låg i skolor.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen vikten av hantering av psykosociala riskfaktorer i skolan och föreslår att det systematiska arbetsmiljöarbetet kan vara en effektiv strategi för att behålla lärare.
Vilken ytterligare forskning behövs inom området?
Det behövs mer forskning inom den svenska kontexten eftersom utbildningsreformer, såsom införandet av läraravlastande yrkesroller och förstelärare reformen, har förändrat organisationen av lärares arbete och deras psykosociala arbetsmiljö.