Ny IMM-avhandling om kontakteksem
Välkommen till Paulina Werners disputation på avhandlingen ”Exploring allergic and irritant contact dermatitis : biomarkers, mechanisms, and allergen uptake".
Tid: 31 maj, kl. 13.00
Plats: Lecture hall Andreas Vesalius, Karolinska Institutet, Solna
Handledare: Nanna Fyhrquist, Principal researcher, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Opponent: Prof. Charlotte Menné Bonefeld, Department of Immunology and Microbiology, University of Copenhagen
Zoomlänk: https://ki-se.zoom.us/s/62283909128
Tre frågor till Paulina
Vad handlar avhandlingen om?
Kontaktdermatit, även känt som kontakteksem, är en vanlig hudsjukdom som i hög grad påverkar patienters välbefinnande. Det finns två huvudtyper av sjukdomen, allergiskt och irritativt kontakteksem. Trots att de har olika orsaker och mekanismer kan de ge upphov till liknande symptom, vilket kan komplicera den kliniska handläggningen. Vid felaktig diagnos, eller om det orsakande allergenet inte identifierats, finns det en stor risk att vissa patienter utvecklar svårbehandlade, kroniska eksem. Behandligsstrategier för kontakteksem bygger fortfarande främst på att undvika exponering, och det saknas effektiv behandling med önskad effekt.
Denna avhandling undersöker molekylära mönster i kontakteksem för att identifiera markörer som kan särskilja allergiska och irritativa kontakteksem i diagnostiskt syfte, samt för att öka vår förståelse av sjukdomens förlopp och underliggande mekanismer. Därtill undersöker avhandlingen upptag och effekt av potentiellt farliga exponeringar.
Kan du berätta om resultaten?
Med hjälp av en maskininlärnigsbaserad algoritm identifierades 28 potentiella biomarkörset bestående av 2-3 gener som tillsammans kunde särskilja allergiska och irritativa kontakteksem med hög tillförlitlighet. De identifierade markörerna kunde uppmätas vid både svaga och starka kliniska reaktioner och var reproducerbara i en oberoende patientgrupp samt i två externa dataset. Vi noterade även att naturliga mördarceller (NK-celler) verkar rekryteras specifikt till huden vid allergiska kontakteksem, men inte vid hudirritation, vilket kan vara ett särskiljande drag mellan dessa två typer av hudinflammation.
I en av avhandligens studier undersöktes förekomsten av dysreglerade mikroRNA, som är viktiga för modifiering av genuttrycket i cellen. Resultatet visade på flertalet mikroRNA som kan vara av stor betydelse för genregleringen i kontakteksem. Avhandligen belyser även riskerna med exponering för koboltnanopartiklar för individer med kontaktallergi mot kobolt.
Vilken ytterligare forskning behövs inom området?
Även om våra resultat visar på en stor potential för utvecklandet av en ny diagnosmetod baserad på de identifierade biomarkörerna, krävs en mer omfattande klinisk validering samt teknisk optimering av metoden för att uppnå tillräcklig kostnadseffektivitet och snabbhet för kliniska ändamål. Det behövs också mer forskning som fokuserar på att förstå de celler som rekryteras till huden vid allergiska och irritativa eksem, för att hitta potentiella terapeutiska och diagnostiska mål för utveckling av nya behandlingsmetoder och diagnostik. De mikroRNA som identifierades i avhandlingen behöver dessutom valideras mekanistiskt för att öka vår förståelse av deras inblandning i allergisk inflammation. Mer kunskap om koboltnanopartiklar, liksom andra typer av metallbaserade nanopartiklar, och deras lokala effekter i huden krävs också för att stödja framtida riskbedömning av exponering för metallbaserade nanopartiklar.