Bemötande och relationer i fokus på uppdragsutbildning om ätstörningar
Nära fyrahundratusen svenskar lider idag av ätstörningar. De kliniska utmaningarna vid behandling är komplexa, samsjukligheten hög och kompetensen varierande. Kunskapen om ätstörningar har ökat väsentligt men vi har fortfarande lång väg att gå för att bryta ned stigman och öka förståelsen för dessa sjukdomar.
– Forskningen tyder på att det är just relationen mellan behandlare och patient som är avgörande för om en behandling kommer att lyckas. Det är relationen som gör det möjligt att arbeta med en viss behandlingsmetod. Vår kurs fokuserar mycket på frågor om behandlingsrelationer, uppbyggande av allians och tillit samt arbete med olika problem och utmaningar som dyker upp under behandlingsprocessen. Vi ser detta som särskilt viktigt för att kunna arbeta framgångsrikt med ätstörningar, säger David Clinton, kursansvarig och examinator på uppdragsutbildningen Ätstörningar – bakgrund och behandling.
Osäkerheten som råder bland sjukvårdspersonal kring hur man talar med patienter med ätstörningar är en viktig aspekt som försvårar behandlingen.
– Många i vården kan vara rädda för ätstörningar och har svårt att förstå hur de kan vara viktiga för dessa patienter. Detta kan göra det svårt att bygga verksamma behandlingsrelationer i olika vårdsammanhang, allt från vårdcentralen till specialistvården. En brist inom vården är att det ofta saknas förståelse för behandlarens situation. Ätstörningar kan väcka starka känslor hos behandlare och de kan behöva stöd att både förstå och hantera dessa känslor, berättar David Clinton. Han fortsätter:
– Kursen ger deltagare hjälp att bättre förstå och bemöta ätstörningar. Vi lägger mycket fokus på att hjälpa deltagare att inte känna sig så rädda för att arbeta med ätstörningar, öka mod, trygghet och självtillit så att de kan känna sig säkrare i sina roller som behandlare.
Verktyg och metoder
Följande behandlingsmetoder som används vid ätstörningar introduceras under kursen:
- kognitivbeteende terapi (KBT)
- mentaliseringsbaserad terapi (MBT)
- familjeterapi (FT)
- multifamiljeterapi (MFT)
- psykodynamiska perspektiv
- nutritionsbehandling
- kroppsbaserad behandling.
Helhetsbild, kliniska dagar och brukarperspektiv
– Det finns flera unika aspekter med vår utbildning. Den ger en viktig helhetsbild av ätstörningar, något som många utbildningar idag saknar. Utbildningar fokuserar ofta på en viss behandlingsmetod, en viss diagnos eller en särskild aspekt av ätstörningar. Vi vill introducera våra kursdeltagare till ätstörningarnas mångfald och de varierande behoven som drabbade patienter och familjer har. Vi tror att det underlättar för deltagarna att både förstå och hantera den kliniska komplexiteten samt gå vidare och välja relevanta fördjupningar efter kursen.
– Ytterligare unika delar i kursen är de två kliniska dagarna som vi anordnar, brukarperspektivet som ingår och den gruppbaserade delen av examinationen. Under två dagar får deltagarna möjlighet att fördjupa sig i hur man kan hantera utmanande kliniska situationer med hjälp av de metoder man läser om på kursen. Här finns det även möjlighet att träffa en brukarrepresentant som tidigare gått igenom ätstörningsbehandling. Diskussionerna som uppstår ger deltagarna tillgång till unika erfarenhetsbaserade perspektiv på behandling som många upplever som mycket värdefulla.
Ätstörningarnas genetik och ny diagnos
– Ett nytt ämne som vi har integrerat i kursen är ätstörningarnas genetik. Deltagarna introduceras till genetiska studier om ätstörningar med fokus på hur arv och miljö samspelar för att forma den komplexa kliniska bilden som behandlare möter. Kursen har även nyligen integrerat föreläsningar om mikrobiomet och den nya ätstörningsdiagnosen Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID).
Individanpassat kursupplägg
Vid kursens start sker en inventering av önskemål om sådant som deltagarna vill lära mer om eller problem som de vill kunna hantera bättre. Utifrån denna inventering skapas smågrupper av deltagare med liknande intressen som får en uppgift att fördjupa sig i. Under kursens sista två dagar redovisar smågrupperna vad de kommit fram till. Resultatet brukar bli spännande diskussioner kring viktiga kliniska och teoretiska frågor.
Teori blandas med praktik
– Att förena teoretisk kunskap och praktisk tillämpning är en stor och viktig ambition med kursen. Det görs med hjälp av djupdykningar i specifika ämnen som sen sätts in i ett helhetsperspektiv genom gruppdiskussioner. Kunskap och praktik integreras under de två kliniska dagarna där vi arbetar med olika utmanande kliniska problem som kan dyka upp i familjebehandling och i individuell behandling. Integrering av teori och praktik underlättas också av att kursen anlitar framstående ätstörningsforskare, erfarna kliniker och personer med egen livserfarenhet av ätstörningsbehandling.
Examination
Examinationen på slutet av utbildningen består av två delar:
- Kort uppsats om en fråga som deltagarna själva väljer.
- Gruppuppgift som baseras på egna intressen.
Fakta om ätstörningar
- Cirka 3,5 % av befolkningen i Sverige lider av ätstörningar.
- Ätstörningar har den högsta dödligheten bland psykiska sjukdomar.
- Det går att bli frisk från en ätstörning även när en ätstörning har pågått under många år.
- Ätstörning drabbar personer med olika kroppsformer, åldrar, kön, samhällsklass, och sexuell läggning. Det går inte att se på utsidan vem som drabbas.
- Ätstörningar kan vara långvariga. Efter 10 år har runt 25-50 % av patienter kvar sin diagnos.
Utbildning
Ätstörningar - bakgrund och behandling, 7,5 hp
Bakgrund
Sedan kursen startade 2022 har vi genomfört 22 kursomgångar. I september startar den 23:e, uppdaterade, uppdaterade kursomgången. Vår kurs har kunnat bidra till en mer jämn fördelning av kunskap över landet och har lett till utbildning av närmare 600 personer med specialistkunskap om ätstörningar över hela Sverige.
Kursansvarig och examinator
David Clinton, är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, samt leg.psykolog, leg.psykoterapeut och psykoanalytiker och arbetar kliniskt med handledning. David har arbetat med ätstörningar sedan 80-talet och var en av grundarna för Kunskapscentrum för Ätstörningar vid Karolinska Institutet.