Fyra KI-profiler får stora silvermedaljen 2024
Jonas Bergh, Klas Kärre, Lars Rydén och Karin Schenck-Gustafsson tilldelas Karolinska Institutets stora silvermedalj 2024. Medaljen delas sedan 2010 ut till personer som gjort storartade insatser för KI och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 3 oktober.
Jonas Bergh, professor i onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, får stora silvermedaljen för sina världsledande och unika insatser för cancerforskning vid Karolinska Institutet.
Jonas Bergh rekryterades som professor till KI 2000. I början av sin karriär var han en av de första att inse att p53-mutationer spelar en viktig roll i utvecklingen av bröstcancer. Därefter har hans forskning givit oss helt nya insikter i brösttumörers heterogenitet och hur tumörerna utvecklas över tid.
Denna kunskap har varit central för att förstå terapiresistens, väglett utformningen av behandlingsmetoder, samt visat hur olika behandlingar kan kombineras för att uppnå optimal terapieffekt. Dessa upptäckter har lett till att bröstcancerpatienter i Sverige har fått en förbättrad livskvalitet och överlevnad.
Jonas Bergh har varit en förgrundsgestalt i att samordna och vidareutveckla KI:s cancerforskning. Han har bland annat varit ledare för SFO Cancer (StratCan) och Cancer Research KI, den första gemensamma plattformen för KI:s cancerforskning.
Vidare var han en av de drivande krafterna bakom att KI som första svenska lärosäte ackrediterades som ett Comprehensive Cancer Center (CCC) med högt ställda kvalitetskrav på vård, utbildning och forskning inom cancer.
Mellan 2016–2022 var Jonas Bergh ledamot av Nobelförsamlingen och sedan 2012 delar han ordförandeskapet i The Early Breast Cancer Trialists' Collaborative Group (EBCTCG).
Slutligen har Jonas Berghs starka internationella nätverk varit av stor betydelse, inklusive ledande roller i European Society for Medical Oncology (ESMO), European Medical Agency (EMA) och Cancer Core Europe.
Klas Kärre för banbrytande upptäckter inom immunologi
Klas Kärre, professor emeritus i molekylär immunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, tilldelas stora silvermedaljen för sina internationellt banbrytande upptäckter inom immunologisk forskning.
Klas Kärre disputerade vid Karolinska institutet 1981 med en avhandling om funktionen hos naturliga mördarceller (NK-celler). Hans forskning har varit internationellt ledande, i mycket baserat på hans avhandlings ”missing self”-hypotes som förklarar hur NK-celler i vårt immunsystem känner igen och reagerar på kroppens egna celler och främmande eller onormala celler. Detta är en viktig del av kroppens skydd mot cancer och virusinfekterade celler.
Klas Kärre har på många sätt bidragit till och utvecklat utbildningen och forskningen inom KI. Han var en av de som byggde upp utbildningen i biomedicin vid KI under mitten av 1990-talet och ansvarade för undervisningen i immunologi på läkarprogrammet under många år.
Han har suttit som lärarledamot och ordförande i många av KI:s styrelser, nämnder och kommittéer, samt varit ordförande i Nobelkommittén, sekreterare och ordförande i Cancerfondens Forskningsnämnd, ledamot i styrelser inom industrin, ledamot i statliga utredningar med ett flertal förtroendeuppdrag inom akademi- och industrisektorn.
Lars Rydén för utveckling av hjärtsjukvården
Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas stora silvermedaljen för sina storartade bidrag till utvecklingen av hjärtsjukvården i Sverige och internationellt.
Lars Rydén disputerade 1974 vid Göteborgs universitet och utnämndes till docent samma år. Han utsågs till Karolinska Institutets första professor i kardiologi 1989 och blev samtidigt överläkare och verksamhetschef för Karolinska Universitetssjukhusets kardiologklinik.
Lars Rydén har bedrivit framstående forskning inom områdena hjärtrytmstörningar, pacemakerbehandling, hjärtsvikt och diabetesrelaterad hjärt-kärlsjukdom. Ett framgångsrikt forskningsområde är hans pacemakerforskning som har lagt grunden till dagens pacemakerterapi. Ytterligare en betydande forskningsframgång är hans studier av kranskärlssjukdom vid typ 2-diabetes.
Resultaten från dessa studier ingår numera i gällande internationella behandlingsriktlinjer och har därmed avsevärt bidragit till en förbättrad vård för dessa patienter. Den omfattande kunskap som genererats av dessa studier har resulterat i ett flertal priser och utmärkelser.
Lars Rydén har även använt sin kunskap till att rikta sig till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och allmänheten. Parallellt med sitt arbete vid KI har han haft flera ledande positioner i ett antal betydelsefulla nationella och internationella organisationer inom kardiologin. Under åren 1993–2005 var han ledamot av Nobelförsamlingen och även dess Nobelkommitté.
Karin Schenk-Gustafsson för genustänk inom forskning
Karin Schenck-Gustafsson, professor emeritus i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas stora silvermedaljen för att framgångsrikt ha infört och etablerat ett betydelsefullt köns- och genustänkande inom forskning, utbildning och klinik.
Karin Schenck-Gustafsson disputerade vid KI 1982 och specialiserade sig inom internmedicin och hjärtsjukdomar. Hon såg tidigt behovet av att inkludera fler kvinnor i forskningsstudier och tog 2001 initiativ till bildandet av Centrum för Genusmedicin (CfG) vid KI med syftet att integrera könsaspekter i behandling och prevention av sjukdomar.
CfG har även etablerat nationella och internationella samarbetsprojekt för utbildning och kunskapsspridning bland verksamma inom hälso- och sjukvård, beslutsfattare, politiker och allmänhet.
I Karin Schenck-Gustafssons egen forskning inom kardiologi har fokus varit på köns- och genusskillnader. Hennes arbete har bland annat bidragit till att köns- och genusaspekter numera ska redovisas i forskningsansökningar, samt att könsskillnader ska beaktas vid behandling av sjukdomar enligt internationella rekommendationer.
Därtill har hon skapat en internationellt uppmärksammad kunskapsbank om könsaspekter vid läkemedelsbehandling.
Via olika medier har Karin Schenck-Gustafsson många gånger informerat om betydelsen av köns- och genusaspekter avseende vård och behandling av olika sjukdomar, vilket starkt har bidragit till en ökad medvetenhet om dessa frågor hos allmänheten.