Nyhetsarkiv
På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.
View compact

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångsrelaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.
Nyheter
20 sep 2023
Vården fick Sten på fötter efter mordbrandenSten Lundin brände upp sin lägenhet och dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordbrand. Han fick diagnosen bipolär sjukdom och hjälp att komma på fötter igen. "Livet kan vända. Jag vill att alla ska veta det", säger han.
Nyheter
20 sep 2023
Jenny stal - dömdes till rättspsykiatrisk vårdJenny var frihetsberövad i över tio år. Hon känner stor sorg över att det tog så lång tid innan jag fick rätt vård. "Om samhället gör något så ingripande som att frihetsberöva någon i tio år, då måste vården som ges vara av god kvalitet", säger hon.
Nyheter
Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instrument som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de flesta rättspsykiatriska patienter.
Nyheter
20 sep 2023
Feltolkningar kan leda till våldshandlingarAnette Johansson forskar om vad som skiljer psykossjuka personer som begår brott från psykossjuka som inte gör det.
Nyheter
20 sep 2023
Vårdtider längre än tidigare känt7,5 år. Så länge vårdas i genomsnitt en person som dömts till rättspsykiatrisk vård. Det är 2,5 år längre än vad tidigare spridda siffror har gett intryck av.
Nyheter

19 sep 2023
Dömd till vård – straff eller möjlighet?Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än efter ett fängelsestraff.
Nyheter

14 jul 2023
Så kan vardagsprylar övervaka din hälsaSmarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.
Nyheter

13 jul 2023
Psykiatri: När dagens diagnoser inte räcker tillDepression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.
Nyheter
30 jun 2023
Ida Bäckström förlorade plötsligt hörselnIda Bäckström förlorade plötsligt hörseln - först på högra örat och sedan på det vänstra. Nu hör hon med hjälp av cochleaimplantant. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

30 jun 2023
Klurigt att behandla ensidig hörselnedsättningEn del barn föds med dövhet på endast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.
Nyheter
30 jun 2023
Mikael Wiehe om livet med en hörselskadaMikael Wiehes hörselskada påverkar både honom själv och omgivningen. Han uppträder numera helst ensam och restaurangbesök fungerar bara om ljudmiljön är den rätta. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter
30 jun 2023
Dålig hörsel kan orsaka psykisk ohälsaEn hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.
Nyheter

30 jun 2023
Ämnena som kan påverka din hörselPernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln – eller ge ett skydd i akuta lägen. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier – väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.
Nyheter
19 jun 2023
De förenar konst och vetenskap En akvarellmålning, anatomiska konstverk eller ett helt hus ägnat åt kroppen. När forskare vänder sig till konsten tar sig vetenskapen nya uttryck.
Nyheter

9 jun 2023
Rickard Sandberg är en molekylär kodknäckare Att lösa livets logik. Det kan tyckas som en övermäktig uppgift. Men för professor Rickard Sandberg är det ett mål i sikte.
Nyheter

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

23 mar 2023
”Digital spårhund” sniffar upp sepsis En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter
20 mar 2023
När Arne vaknade var tårna amputeradeFör drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter
20 mar 2023
Petra fick sepsis efter förlossningenPetra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

20 mar 2023
Sepsis - det dolda hotetSepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

6 mar 2023
Så får falska vaccinrykten fästeI dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.
Nyheter

Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

En prestigelös ”doer” med visioner. Professorn och arbetsterapeuten Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokedrabbade. ”Jag har lärt mig att vardagen inte kan tas för given men också att man kan påverka sin situation mycket mer än man tror”, säger hon.
Nyheter

12 sep 2022
Svår sorg ger sämre hälsaAtt drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.
Nyheter

16 mar 2022
Nätverksmedicin förklarar det komplexaDet går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.
Nyheter
23 feb 2022
Jessica fick barn trots cancerNär hon var 14 år behandlades hon för cancer och fick höra att hon skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Idag har Jessica Strid två barn. ”Jag är väldigt tacksam”, säger hon.
Nyheter
23 feb 2022
Fertilitet: Så kan den som haft cancer få hjälpMånga unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.
Nyheter

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.
Nyheter

16 feb 2022
”Vi borde prata mer om svårigheter att få barn”Erik Vismer och hans fru sökte hjälp på en IVF-klinik för att få barn. Men processen krävde mer tid och kraft än de hade väntat sig. Läs om drömmen att få barn i ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

16 feb 2022
Drömmen om att få bli någons förälderEnligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både effektivare och tillgängliga för fler. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om ofrivillig barnlöshet från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

11 feb 2022
Så utvecklas nya virusvarianterVi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.
Nyheter

28 jan 2022
Så hänger hjärtinfarkt ihop med magsårsbakterierEn ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).
Nyheter

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.
Nyheter
Karin Liljelund drabbades av lungcancer. Nu behandlas hon med målstyrande läkemedel mot just den mutation som orsakar hennes cancer, ett exempel på precisionsmedicinsk behandling.
Nyheter
10 dec 2021
Så kan AI hjälpa oss att bli mer precisaKan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.
Nyheter
Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Nyheter

7 dec 2021
Precisionsmedicin – sjukvård med spetsInte endast vård, men heller inte bara forskning. Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka. Möt experterna som driver på i sjukvårdens framkant. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om precisionsmedicin från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Nyheter

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.
Nyheter
23 nov 2012
"Vi kämpade ihop i ett halvår"Som ung läkare konfronterades Anders Sönnerborg med de tidiga svenska fallen av aids. Mötet med en döende man blev starten på hans yrkesbana inom hiv.
Nyheter