Nyhetsarkiv

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.

En prestigelös ”doer” med visioner. Professorn och arbetsterapeuten Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokedrabbade. ”Jag har lärt mig att vardagen inte kan tas för given men också att man kan påverka sin situation mycket mer än man tror”, säger hon.

Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

När hon var 14 år behandlades hon för cancer och fick höra att hon skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Idag har Jessica Strid två barn. ”Jag är väldigt tacksam”, säger hon.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Erik Vismer och hans fru sökte hjälp på en IVF-klinik för att få barn. Men processen krävde mer tid och kraft än de hade väntat sig. Läs om drömmen att få barn i ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både effektivare och tillgängliga för fler. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om ofrivillig barnlöshet från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.

En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.

Karin Liljelund drabbades av lungcancer. Nu behandlas hon med målstyrande läkemedel mot just den mutation som orsakar hennes cancer, ett exempel på precisionsmedicinsk behandling.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inte endast vård, men heller inte bara forskning. Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka. Möt experterna som driver på i sjukvårdens framkant. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om precisionsmedicin från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

Som ung läkare konfronterades Anders Sönnerborg med de tidiga svenska fallen av aids. Mötet med en döende man blev starten på hans yrkesbana inom hiv.