Nyhetsarkiv

Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefär 85 stycken inom den spårbundna trafiken. Johan Fredin Knutzén undersöker smarta åtgärder som kan rädda liv.

Unga svenskar dricker mindre alkohol, men det beror inte på att de gått över till att röka hasch. Det visar Isabella Gripes avhandling.

Fanna Ndow Norrby hade som 30 åring aldrig rökt eller snusat, men sedan började hon använda nikotinpåsar. Här berättar hon om sin resa in och ut ur beroendet.

Rektorn Satu Harnesk har märkt en ökning av snusning bland eleverna. Men när hon försöker prata om hälsoaspekten är det svårt att nå fram.

Anna-Karin Trångteg arbetar som tobaksavvänjare på en ungdomsmottagning. Här berättar hon hur de unga hon möter ser på olika typer av nikotinberoende.

Användningen av nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga i Sverige. Produkterna marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter av nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Vad vet vi egentligen om riskerna?

Karin Garming-Legert forskar om slemhinneförändringar i munnen. Hon berättar att de som använder nikotinpåsar ibland har en ny typ av förändring i munnen.

Tanja Tomson och kollegor har tagit fram ett stöd åt vårdpersonal vars patienter vill sluta med nikotin.

När Inger Kull var ny som sjuksköterska i början av 1980-talet sökte forskarna efter riskfaktorer. Idag är hon professor och vill hellre tala om friskfaktorer. Trettio års forskning på Bamsebarnen har gett svar på många frågor men inte den svåraste: Varför blir barn allergiska?

I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Om man tycker det är tråkigt att städa kan man tänka på det som en slags motion. Men stämmer det verkligen? Anna-Karin Welmer, lektor i fysioterapi, svarar.

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjäl gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bättre fungerande immunsystem. Det hjälpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden även mot post-covid.

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.

Allt fler forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.

Tuggummi, akupressur, vaccin. Försöken att stoppa illamående är flera. Vi har intervjuat forskarna som studerar en viktig evolutionär försvars­­mekanism – som får oss att må räv.

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångs­relaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.

Sten Lundin tände eld på sin lägenhet och dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordbrand. Han fick diagnosen bipolär sjukdom och hjälp att komma på fötter igen. "Livet kan vända. Jag vill att alla ska veta det", säger han.

Jenny var frihetsberövad i över tio år. Hon känner stor sorg över att det tog så lång tid innan hon fick rätt vård. "Om samhället gör något så ingripande som att frihetsberöva någon i tio år, då måste vården som ges vara av god kvalitet", säger hon.

Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instrument som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de flesta rättspsykiatriska patienter.

Anette Johansson forskar om vad som skiljer psykossjuka personer som begår brott från psykossjuka som inte gör det.

7,5 år. Så länge vårdas i genomsnitt en person som dömts till rättspsykiatrisk vård. Det är 2,5 år längre än vad tidigare spridda siffror har gett intryck av.

Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än ­efter ett fängelsestraff.

Smarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.

Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.

Ida Bäckström förlorade plötsligt hörseln - först på högra örat och sedan på det vänstra. Nu hör hon med hjälp av cochleaimplantant. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del barn föds med dövhet på endast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Mikael Wiehes hörselskada påverkar både honom själv och omgivningen. Han uppträder numera helst ensam och restaurangbesök fungerar bara om ljudmiljön är den rätta. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln – eller ge ett skydd i akuta lägen. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier – väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.

En akvarellmålning, anatomiska konstverk eller ett helt hus ägnat åt kroppen. När forskare vänder sig till konsten tar sig vetenskapen nya uttryck.

Att lösa livets logik. Det kan tyckas som en övermäktig uppgift. Men för professor Rickard Sandberg är det ett mål i sikte.

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.

En prestigelös ”doer” med visioner. Professorn och arbetsterapeuten Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokedrabbade. ”Jag har lärt mig att vardagen inte kan tas för given men också att man kan påverka sin situation mycket mer än man tror”, säger hon.

Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.