Förbättringar i blodprovstagning kan gynna sepsispatienter

Text: Annika Lund för Medicinsk Vetenskap nr 1, 2023  | Tema: Sepsis

Varför är detta viktigt? 

– Vi vet från studier att endast två av tre sepsispatienter har rätt antibiotikabehandling från början. Efter mikrobiologiska blodanalyser behöver alltså ungefär var tredje patient byta behandling. Det kan handla om att smalna av, att gå från bredspektrumantibiotika till smalspektrum­antibiotika, som är bättre ur ett resistensperspektiv och lindrigare för patienten. Men det kan också handla om att bredda behandlingen för att få bukt med bakterier med resistensproblem. 

Hur forskar du om detta?   

– Jag undersöker hur olika praktiska saker kring arbetsflödena vid blododlingar fungerar. I korthet kan man säga att det finns stor förbättringspotential inom det här området. Det handlar om alla delar av kedjan: om hur proverna tas, hur de transporteras, hur de analyseras och hur informationen når läkaren som ska agera på den.  

Vad har ni kommit fram till om provtagningen? 

– Volymen blod är viktigt för att upptäcka bakterierna. Proverna ska innehålla minst 40 milliliter blod som ska tas i fyra rör. Vi har visat att nära vartannat blododlingsprov taget på tre stora sjukhus i Stockholm innehåller en mindre volym än detta. Generellt sett är det mindre blodvolym i prover från kvinnliga patienter och från äldre patienter. Volymen är också lägre i prover tagna på natten. Det här spelar roll, för chansen att identifiera bakterier i blodet ökar med 13 procent för varje milliliter.  

Oj! Vad gör ni med den kunskapen? 

– Vi försöker förenkla rutinerna. I en studie har vi visat att alla fyra flaskorna kan tas från samma sticktillfälle. Tidigare skulle två flaskor tas från ena armen och två från den andra, men samma arm ger lika god diagnostisk säkerhet.  

Vad mer gäller kring provtagningstillfället?  

– Ett stort problem är kontaminering med hudbakterier. Stickstället ska gnuggas med alkohol i minst 30 sekunder och lufttorka innan provet tas. Vi har sett att hos patienter med covid-19 är 8,4 procent av blododlingarna kontaminerade, att jämföra med 5 procent i en kontrollgrupp utan covid-19. Vi vet sedan tidigare studier att stress ökar förekomsten av kontamineringar.  

Vad mer har ni undersökt? 

– Vi har tittat på transporttiderna, hur lång tid det tar innan blododlingarna kommer fram till labbet. I en studie som nu är nästan tio år gammal visade vi att det tog i snitt nio timmar innan proverna började förvaras i inkubator, ett slags avan­cerade värmeskåp där bakterierna trivs och delar sig. Det behövs för att vi ska kunna detektera dem i blodet. Det tog så lång tid eftersom labbet var stängt på natten. Men sedan dess har vi ställt ut inkubatorer på andra platser på sjukhusen. Nu hamnar proverna i inkubator redan inom en timme. Det är en förbättring med 900 procent. Det har förkortat tiden till diagnos som sker i flera steg: först säger vi att det finns bakterier i blodet och sedan kan vi säga vilka de är.  

Vilka smittämnen brukar sepsispatienter ha i blodet? 

– Alla mikroorganismer kan leda till sepsis. Bakterier är vanligast, men även jästsvampar är ganska vanliga, särskilt efter bukoperationer. Alla bakterier kan orsaka sepsis. Och det kan även virus och parasiter.  

Finns det någon tio-i-topplista? 

– Ja. Den ser lite olika ut beroende på var i världen vi befinner oss och vilka åldersgrupper vi pratar om. Den har också förändrats över tid. Men i toppskiktet har vi vanligen hudbakterien Staphylococcus aureus och tarmbakterien Escherichia coli, tätt följda av andra tarmbakterier, som Klebsiella pneumoniae. 

Hur ofta har patienter med sepsis bakterier i blodet? 

– I våra studier med odling kan vi detektera bakterier i blodet hos ungefär 30 procent av patienterna. Det illustrerar varför det inte är helt korrekt att prata om blodförgiftning – det är inte bara bakterier i blodet som är problemet, utan också kroppens immunologiska svar på ett smittämne, som inte behöver finnas i blodet. Men antagligen ger våra studier missvisande låga tal. Vi tror att om vi fick större blodvolym från fler patienter, då skulle vi antagligen upptäcka bakterier i blodet hos fler.