Feltolkningar kan leda till våldshandlingar

Text: Annika Lund, för Medicinsk Vetenskap nr 3, 2023  | Tema: Rättspsykiatri

Hur undersöker ni detta? 

– Vi jämför tre grupper: psykossjuka personer som är dömda respektive inte dömda för ett våldsbrott samt personer utan psykossjukdom. Vi intervjuar alla om eventuella tidigare trauman, gör begåvnings- och uppmärksamhetstester och tar blodprover. Vi undersöker också förmågan att förstå andras känslor och tankegångar, något som kräver att man kan tolka känslouttryck hos andra, så kallad emotionsigenkänning. I de testerna får studiedeltagarna titta på en film där en skådespelare visar upp olika ansiktsuttryck och pratar på ett låtsasspråk i tonfall som matchar ansiktsuttrycket. Sedan får studiedeltagarna ange vilken känsla som visats upp. 

Hur går det för dem? 

– Testet är ganska svårt, även en frisk person kommer inte upp i över 70 procents rätt. Men de som har en psykossjukdom gör fler felbedömningar. Och de som har en psykossjukdom och är dömda till rättspsykiatrisk vård gör ännu fler. 

Hur ska man tänka kring det? 

– En hypotes går ut på att den här gruppen har svårigheter med att tolka andras känslostämningar. Det ger en sämre förmåga att läsa av vad som händer i en konfliktsituation. Eventuellt kan det leda till att de uppfattar aggression där det inte finns någon sådan. Och sedan kanske de agerar på den feltolkningen vilket kan leda till en våldshandling. 

Varför har vissa svårt att tolka ansiktsuttryck? 

– Det vet vi inte, men det finns forskning som tyder på att det kan vara synen som inte avkodas riktigt. Felet kanske uppstår när synintrycket tolkas av hjärnan. En sådan feltolkning sker även vid synhallucinationer, som också är vanliga vid psykossjukdom. 

Hur ska ni forska vidare om det här? 

– Vi hoppas få fram ett antal parametrar som skiljer sig åt mellan våldsdömda med psykossjukdom och icke våldsdömda med psykossjukdom. Sedan vill vi följa personer som nyligen insjuknat i psykos för att se om de här parametrarna går att använda för att förutsäga framtida våld. Dessutom vill vi se om behandlingar riktade mot vissa svårigheter, som till exempel träning på emotionsigenkänning, kan minska risken att bli våldsam mot andra.