Enkla åtgärder kan minska självmord i tunnelbanan

I en pilotstudie har han utvärderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltågspår och ett spår för snabbtåg. Den aktuella platsen är tidigare självmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp år 2014 har antal självmord minskat, och inget självmord har skett där någon passerat barriären.

- Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvånad över den stora minskningen, säger Johan Fredin Knutzén.

Staketet är enkelt att klättra över. Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sätt för personen att köpa tid.

- Det adderar även ett mått av osäkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstånd som en person som överväger självmord ofta befinner sig i, säger han.

På en annan station i Stockholmsområdet har ett några meter långt genomskinligt staket byggts längs slutet av en plattform. Detta staket har enligt en av Johan Fredin-Knutzén studier signifikant minskat antalet obehöriga spårbeträdanden och förseningar, med en tendens mot minskat antal personpåkörningar.

 - Det är lika lätt att hoppa ner på spåret och gå in i tunneln som det var innan. Men man måste gå en lite längre sträcka där man blottar sig själv för allmänhetens ögon, och det är den sociala kontrollen som vi tror påverkar, säger han.

Han poängterar att studierna är små och att resultaten behöver bekräftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter från andra länder där olika typer av partiella och enklare barriärer införts, till exempel används i Asien på en del platser halvhöga i stället för heltäckande plattformsdörrar.

- Eftersom självmord är sällsynta händelser är det svårt att bevisa något i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillräckligt empiriskt stöd för att skala upp den här typen av åtgärder i transportsystemet och fortsätta utvärdera dem, säger Johan Fredin-Knutzén.

Nät under broar minskar självmorden

Samma tankesätt ligger bakom de självmordspreventiva nät som kan ses under broar i exempelvis Schweiz och USA. Det går potentiellt att hoppa ner på nätet och klättra vidare över kanten – men de minskar ändå antalet självmord på platsen.

- Effekten är jämförbar med att installera höga staket uppe på bron, något som ibland är svårt av tekniska skäl. Näten påverkar inte brons gestaltning eller utsikt på samma sätt, förklarar Johan Fredin-Knutzén.

Enligt Johan Fredin-Knutzén talar forskningen för att ett förhindrat självmordsförsök kan göra varaktig skillnad.

- Det handlar för flera om snabba och ambivalenta beslutsprocesser, det är inte säkert att personen återigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett självmordsförsök, säger Johan Fredin Knutzén.

Åtgärderna är exempel på metodrestriktion, en strategi som läkare och psykologer använder för att hjälpa personer som är suicidala.

- Det kan till exempel innebära att man låser in farliga föremål som vapen eller mediciner och ger någon annan nyckeln. Detta för att minska tillgången till en dödlig metod i ett kritiskt ögonblick när man är som mest impulsdriven, säger Johan Fredin-Knutzén.

Effekten av blått ljus studeras

En annan åtgärd som har använts framför allt i Japan är att byta ut belysning – från vitt till blått ljus. Det finns studier som tyder på att självmorden minskar på platser med blått ljus, men det är oklart hur det fungerar.

- En hypotes är att det har en lugnande effekt, men det kan också vara så att det påverkar människors rörelsemönster, förklarar Johan Fredin-Knutzén.

En pilotstudie som han genomfört i samarbete med SL såg man att människor uppehöll sig mindre på delar av perrongen som lystes upp med blått ljus.

- Det talar för att förse utsatta platser som plattformsändar med sådan belysning. Men om det visar sig att det fungerar lugnande, då kan det vara en bättre idé att sätta blåbelysning över hela plattformen och biljetthallen, säger Johan Fredin-Knutzén som planerar att undersöka denna fråga vidare i sin forskning.

Kameror som larmar om att människor är på spåret och tydligare linjer och skyltning på plattformar är andra komponenter i det suicidpreventiva arbetet. Men transportsystemet kan bara bidra med sin begränsade del, betonar Johan Fredin-Knutzén.

- Att förhindra själva suicidförsöket är den sista möjligheten till intervention, många andra åtgärder behövs långt tidigare. Det är en bred och politisk fråga om hur vi skapar ett gott samhälle där alla känner sig delaktiga och värdefulla. Det är också viktigt att ha resurser för att hjälpa dem som lider av hopplöshet och psykiskt lidande, som kan leda till suicidtankar, säger Johan Fredin-Knutzén.