Dålig hörsel kan orsaka psykisk ohälsa
En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.
Text: Annika Lund för Tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2, 2023
Uppskattningsvis 1,5 miljon svenskar lever med någon form av hörselnedsättning, enligt Hörselskadades Riksförbund. I den gruppen ingår personer i olika åldrar, med olika kraftig hörselnedsättning där hjälpmedel kan ge olika god hjälp.
Livssituationen avgör hur problemet upplevs
– Det är svårt att generalisera kring hur någon kommer att reagera på en hörselnedsättning. Det är individuellt och livssituationen påverkar. Att vara 75 år och kunna prata om utprovning av hörapparat med vänner som förstår precis ger en annan inramning än att vara 26 år och ensam i bekantskapskretsen med problemet. Och för dem som är mitt i livet påverkar kraven på arbetsplatsen, säger Gerhard Andersson, som forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet.
– Jag vill gärna lyfta fram det biopsykosociala perspektivet. Om man ska förstå hur en hörselnedsättning kan påverka en individ blir det fel om man går endast till biologen för att prata om hårceller, endast till psykologen som pratar om ångest och känslighet för symtom eller endast till sociologen som tittar på arbetsplatsernas anpassningsförmåga eller Försäkringskassans stöd. Man måste titta på helheten.
KBT gav bättre livskvalitet
Gerhard Andersson forskar sedan många år om olika internetbaserade psykologiska behandlingar. Han har varit med om att ta fram en som riktar sig särskilt till personer med hörselnedsättning. Det är en variant av ACT, en typ av KBT som bygger på att man ska försöka förändra sitt förhållningssätt till det som vållar lidande. Att komma fram till vad som är meningsfullt i livet och hur så mycket som möjligt av det kan bibehållas, trots den nedsatta hörseln, är inslag i behandlingen.
I en pilotstudie, där drygt 60 personer ingick, blev de som fick behandlingen mindre nedstämda och beskrev bättre livskvalitet än de som ingick i kontrollgruppen. Men efter denna pilotstudie är behandlingen inte vidare undersökt och den erbjuds inte inom sjukvården i dag.
– Nej, hörselrehabilitering i dag går till stor del ut på att prova ut olika slags hörselhjälpmedel. Ganska få av oss psykologer jobbar med hörselnedsättningar vilket jag kan tycka är lite märkligt – det är också en grupp som skulle behöva psykosocialt stöd, säger Gerhard Andersson.
Fakta: Hörseln påverkar hela livet
Det är väl belagt att hörselnedsättningar kan leda till sämre livskvalitet, med känslor av att vara begränsad och isolerad i sitt sociala liv. Till den bilden hör också nedstämdhet och depression.
Det är också välkänt att hörselnedsättningar innebär en kognitiv belastning, där det kan vara väldigt tröttande att kämpa för att hänga med i samtal.
Hörselnedsättningar är också kopplade till en ökad risk för demens. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselproblem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar i en artikel från 2020 i tidskriften The Lancet. Varför hörselnedsättning ökar risken för demens är inte klarlagt, men en hypotes går förenklat ut på att hjärnan aktiveras mindre när den nås av färre sinnesintryck vilket påverkar den negativt.
Källor: Barbara Canlon, Gerhard Andersson, Läkartidningen. 2020,117:20043, Hörselskadades Riksförbund, Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission, 1177.se, m.fl.