Tryckbehandling ska testas mot post-covid
Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjäl gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bättre fungerande immunsystem. Det hjälpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden även mot post-covid.
Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 2024.
Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10–20 meter under havets yta, har funnits i närmare 100 år. Men metoden saknar modern evidens ifrån kliniska studier, vilket också gjort att det saknas doseringskunskap, alla patienter får samma dos.
– När jag började min forskning ville jag ta reda på hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, säger Anders Kjellberg, biträdande överläkare och ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset och forskare som nu skrivit en avhandling om hyperbar syrgasbehandling.
Men han hann bara göra två dosförsök – så kom covidpandemin.
– Där hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvär som hyperbar syrgasbehandling kan hjälpa mot, säger Anders Kjellberg.
Han har testat behandlingen på 17 covid-patienter på tre olika sjukhus och jämfört med en lika stor kontrollgrupp.
– Hos de 20 patienter vi hade på Karolinska universitetssjukhuset såg vi jättestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gå hem mycket tidigare och de förbättrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresättning, säger han.
Hypotesen är att behandlingen utsätter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dåliga immunceller dör och därigenom föryngras hela populationen av immunceller som fungerar bättre efteråt.
Nu pågår en studie på 80 patienter med post-covid där förhoppningen är att de också ska ha nytta av behandlingen.
– Resultaten kommer senare under året, säger Anders Kjellberg.
Publikation
Den 16 februari 2024 försvarade Anders Kjellberg sin doktorsavhandling: "Randomised clinical trials with hyperbaric oxygen in COVID-19 and Long COVID : transcriptomic insights into benefits and harms"
Foto: Getty ImagesDe svårast sjuka drabbades värst av långtidscovid
Forskare har kartlagt förekomsten av långtidsbesvär hos nordbor upp till två år efter sars-cov-2-infektion. Framför allt drabbades de som haft svår covid-19.
Foto: Martin StenmarkHon vill förstå långtidscovid
Judith Bruchfeld såg tidigt behovet av att samla olika experter för att utreda långtidssjuka efter covid-19. ”Det finns mycket vi inte förstår ännu”.
Foto: Jens MagnussonLäs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Fakta doktorsavhandlingar
En doktorsavhandling är den textmässiga slutprodukten av en forskarutbildning, som i Sverige motsvarar fyra års heltidsstudier. Det varierar mellan olika discipliner hur en doktorsavhandling är uppbyggd, men inom medicinområdet samlar doktoranden vanligen ihop mellan tre och fem vetenskapliga artiklar och presenterar tillsammans med en sammanfattande text om sitt forskningsområde, en så kallad kappa. Efter att doktoranden har försvarat sin avhandling offentligt vid en disputation erhåller hen doktorsexamen, den högsta möjliga utbildningsexamen i Sverige. Karolinska Institutet har cirka 2000 aktiva doktorander eller forskarstuderande och varje år publiceras cirka 350 doktorsavhandlingar vid vårt universitet.