Så kan vi få fler att äta klimatsmart

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 2024.

Hur viktig är kosten ur miljösynpunkt?

– Jätteviktig! Maten vi äter står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen, vilket är mer än för hela transportsektorn.

Hur många äter klimatsmart kost idag?

– Vi har inga bra siffror på det. Vi vet att cirka fem procent av Sveriges befolkning är vegetarianer och vegetarisk kost är i regel mer klimatsmart.

Hur äter man hälsosamt och klimatsmart?

– I vår forskning har vi utgått ifrån hur svenskar äter idag, i några olika kostmönster, och sedan optimerat kosten efter IPCC*:s maxgräns för utsläpp på ungefär 1,6 kilo koldioxid per dag. Samtidigt skulle kosten uppfylla de Nordiska näringsrekommendationerna och dessutom inte kosta mer än innan. Vi ville också att kosten skulle vara så lik de ursprungliga kostmönstren som möjligt, för att lättare nå acceptans.

I er modell behöver en klassisk köttdiet gå ner till en portion kött per vecka och i stället innehålla minst en portion linser eller bönor per dag för att vara klimat­smart. Det är ganska stor skillnad.

– Det är det. Vår ambition har varit att kosten ska innehålla samma saker som man äter idag, men i andra proportioner. Tidigare forskning har visat att det är en nyckel till att lyckas med att förändra matvanor.

Vilka är utmaningarna att få fler att äta enligt er modell?

– Det tar väldigt lång tid att ändra matvanor. Dels handlar det om kunskap om hur viktigt det är att förändra kostvanorna i ett miljöperspektiv, men också om kunskap om hur man tillagar god klimatsmart mat. Men det handlar också om tid och pengar. En låginkomstfamilj med flera barn kanske inte har tiden att göra linsbiffar eller pengarna att köpa färska grönsaker utan det blir korv eller köttbullar som man hittar på extrapris. Det går snabbt att tillaga.

Vad behövs för att få till en förändring?

– Vi har fokuserat mycket på barn. Matvanor formas när vi är unga och i Sverige får ju alla barn gratis skollunch. I tre forskningsprojekt har vi gradvis introducerat mer och mer växtbaserad kost i skolan för att minska klimatpåverkan. Först i Botkyrka, sedan i Uppsala och Lund. Alla livsmedel från den ursprungliga menyn var kvar, men vi ändrade recepten så att till exempel en köttgryta hade mindre kött och mer baljväxter. Menyn var dessutom näringsriktig. Men sedan behöver vi också en politisk förändring. Det som man har sett har starkast effekt på kostvanor är skatter eller subventioner på mat. Mer information kan ge både individer och politiker viljan att påverka i rätt riktning.

*IPCC står för Intergovernmental Panel of Climate Change och är FN:s klimatpanel.