Riskbedömningar av våldsbenägenhet kan göras annorlunda
Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instrument som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de flesta rättspsykiatriska patienter.
Text: Annika Lund, för Medicinsk Vetenskap nr 3, 2023 | Tema: Rättspsykiatri
Ett våldsbrott, men icke-dödligt våld. Det är den vanligaste orsaken till att en person döms till rättspsykiatrisk vård. Och risken för våldsamhet väger tungt när domstolen ska fatta beslut om permissioner, frigång, överföring till öppenvård och slutligen avslutad vård.
Men – vad ska vägas in i en riskbedömning? Vad ska man leta efter för att förstå om en person löper låg, måttlig eller hög risk att bli våldsam?
Det har gjorts forskning på vad som kännetecknar rättspsykiatriska patienter som begår våldsbrott. Ett antal parametrar har fallit ut som särskilt viktiga, som manligt kön, ålder och tidigare begångna våldsbrott.
Jonas Forsman, som forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, studerar verktyget FoVOx, där tolv sådana välkända riskfaktorer viktas. FoVOx finns gratis tillgängligt på nätet och påminner om ett enkelt självskattningsinstrument.
Forskarna har utvecklat verktyget utifrån svensk rättspsykiatrisk vård. De har identifierat patienter som först har skrivits ut från rättspsykiatrisk vård och senare dömts för våldsbrott. I nästa led har de bedömt hur korrekta riskbedömningarna hade blivit om FoVOx hade använts då patienterna skrevs ut.
Och verktyget visade sig ha ett så kallat AUC-värde (area under curve) på 0,77. Det är ett värde där 0,5 innebär att bedömningen inte är bättre än slumpen och 1,0 betyder en perfekt identifiering av vilka som senare kommer att dömas respektive inte dömas för ett våldsbrott. Ett AUC-värde på 0,77 är ungefär vad flera av de instrument som redan används inom rättspsykiatrin i dag har, där två av dem heter HCR-20 och VRAG.
– Inget instrument verkar komma över ett AUC-värde som är så värst mycket högre än 0,8. Det har diskuterats vad det kan bero på. Gissningsvis har det att göra med människans oförutsägbarhet – en person kan byta åsikt, önskemål och intressen ganska snabbt och det påverkar beteendet, säger Jonas Forsman.
Enkelt att använda
Huvudpoängen med FoVOx är alltså inte att det är mer pricksäkert utan att det är enklare att använda. I HCR-20 ska så kallade dynamiska faktorer vägas in, där bedömaren ska skatta till exempel följsamhet till läkemedel, sjukdomsinsikt eller hur någon verkar ha mått den senaste tiden. VRAG är mer likt FoVOx genom att det summerar statiska faktorer, som tidigare missbruk och typ av våldsbrott. Men varken VRAG eller HCR-20 har validerats eller kalibrerats för svenska förhållanden. Det har däremot FoVOx, där den studerade gruppen omfattar samtliga patienter som fått rättspsykiatrisk vård i Sverige under de studerade perioderna.
– Jag tror att FoVOx skulle kunna vara en god hjälp när vi ska riskbedöma de som har en rättspsykiatriskt vanlig profil. Det skulle kunna effektivisera vårt arbete, så att vi kan lägga större fokus på de ovanliga, mer extrema fallen där bedömningen är svårare att göra. Jag tänker då på till exempel ovanliga brott eller personer med svår autism, som kan ha mycket avvikande tankesätt och bristande förmåga att berätta om sitt inre liv, säger Jonas Forsman.
Läs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Dömd till vård – straff eller möjlighet?
Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än efter ett fängelsestraff.