Publicerad: 2024-03-15 11:11 | Uppdaterad: 2024-09-16 13:40

Max Gordon vill MAXA nyttan med AI

Porträttfoto
Max Gordon. Foto: Martin Stenmark

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 1, 2024.

När jag frågar Max Gordon om han har ett motto så vet han ungefär. Men han har svårt att formulera det slagkraftigt och jag är inte till någon vidare hjälp. 

- Jag kollar vad ChatGTP tycker, säger han och knattrar in en fråga. 

Svaret kommer snabbt: ”Kvalitet över kvantitet”. 

- Hur skulle jag överlevt utan ChatGTP, skrattar Max Gordon och säger att han använder tjänsten ”hur mycket som helst”.  

I oktober 2023 blev han utsedd till Årets AI-svensk, ett pris som delas ut av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige till en person som bidragit till utvecklingen och synliggörandet av svensk AI. Programmering lärde han sig på Forsmarks gymnasium och redan för tio år sedan startade han i samarbete med KTH ett projekt för att kunna använda AI som hjälp för att analysera röntgenbilder.  Men det gick lite trögt. 

- Vi fick rådet att leta efter andra lösningar. Men jag är ganska envis och vi lyckades till slut ta fram algoritmer som klarade att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera frakturer, artroser och andra vanliga utfall, säger Max Gordon. 

Än så länge har han inte riktigt fått in AI i vardagen, i varje fall inte inom ortopedin. Men det är lite ”proppen ur” nu och forskare inom de flesta områden är intresserade av att använda AI i sin forskning. Max Gordon och hans kollegor har fullt upp. Under 2023 startade de Clinical Artificial Intelligence Laboratory, ett AI-lab där forskare ska kunna utveckla kliniska AI-drivna applikationer.  

- Många har hört av sig, och vi har redan att antal projekt i gång, bland annat i samarbete med forskare i Umeå, Göteborg och Skåne, berättar han.  

Det handlar till exempel om att kunna förebygga sjukdom. Max Gordon nämner ett projekt inom hjärtmedicin där forskare i Österrike utvecklat en AI som kan använda de data som redan finns om patienter som vårdas för icke hjärtrelaterade åkommor. Genom att analysera befintliga data kan AI:n upptäcka och varna patienter om de har en hög risk för en hjärt-kärlhändelse de kommande fem åren. De uppmanas då att söka vård för att förebygga hjärtinfarkt och andra åkommor.  

- Vi testar nu hur detta kan användas i Sverige och flera andra europeiska länder. Återigen, detta är ju information som redan finns och AI kan hjälpa oss att använda den på bästa möjliga sätt, säger Max Gordon.   

AI-forskning inom flera områden

Ett annat exempel handlar om gynekologisk cancer. Forskare vid Karolinska Institutet som även är verksamma vid Södersjukhuset har tagit fram en algoritm som upptäcker livmoderhalscancer på ultraljudsbilder. Det är alltså inte bara ortopedi som intresserar Max Gordon numera. 

- Vi startar projekt inom många olika discipliner. Det gemensamma är att AI kan användas för att besvara forskningsfrågorna och att vi ser en väg till implementering, säger Max Gordon.  

Längst har man kommit med att ta hjälp av AI för att tolka bilder. Men även språkmodellerna, som slagit igenom brett under 2023, kan komma att påverka vården. 

- Vi håller i en svensk studie på att undersöka hur man kan använda ChatGTP och liknande tjänster för att sammanfatta journalanteckningar, det kan effektivisera vården, säger Max Gordon.  

Max Gordon brinner för att få ut evidensbaserad forskning i vården. Det är vården generellt ganska dålig på, menar han och nämner en australiensisk studie som visade att endast hälften av de kunskaper som finns om ortopediska ingrepp faktiskt användes i kliniken.  

- Som läkare är det vårt ansvar att hålla oss uppdaterade med den senaste forskningen och integrera den i vården. Men det är en krävande uppgift eftersom det görs väldigt mycket forskning. Att inte tillämpa evidensbaserade metoder kan dock leda till onödiga kostnader för samhället och risker för patienterna, säger han. 

Lösningen heter även här AI.  

- Till den här typen av uppgifter är AI perfekt, säger Max Gordon. 

AI mycket snabbare

Han förutspår till exempel att den kommer kunna hjälpa oss med att göra metaanalyser, där många mindre studier slås samman och analyseras tillsammans för att man ska kunna dra mer robusta slutsatser. Det har varit ett tidskrävande arbete hitintills och när metaanalysen väl publicerats så har det ofta tillkommit nya studier. 

- Men AI gör det otroligt mycket snabbare än vi så att modellen hela tiden kan vara uppdaterad med de senaste studierna. Det här tror jag kommer att explodera de kommande åren och ge stora effekter på bland annat möjligheterna att implementera nya resultat i klinisk verksamhet, säger Max Gordon.  

Idag kan nog alla, oavsett om man är DNA-forskare eller kliniker, se att det finns stor potential för AI:s användning inom medicinsk forskning. Men AI:n är inte självgående, den påverkas av vad vi matar den med. 

- ”Du är vad du äter”. Inom AI handlar det ofta om att ta fram och testa nya algoritmer. Men det påverkar sällan utfallet, det som är viktigt är vilken data vi matar in. Om den data vi utgår ifrån är bristfällig blir det svårt för AI att lära sig. Så en viktig slutsats har varit att det är viktigt att samla kompletta och strukturerade data. Och det gäller ju egentligen all forskning, säger Max Gordon.  

Han ger ett exempel: Om man tar hudfotografier i två olika miljöer som skiljer sig mycket med avseende på ljuset, då gäller det att se upp så att AI verkligen upptäcker det vi letar efter och inte i stället detekterar skillnaden i ljus.

Porträttfoto
Max Gordon. Foto: Martin Stenmark

Många upplever att AI exploderat på senare tid. Men Max Gordon ser snarare att det går framåt i jämn fart. 

- Jag skulle säga att utvecklingen är linjär, frånsett enskilda hopp. Det väntar ingen revolution precis runt hörnet. Vissa saker inom AI går ganska lätt att ta fram, till exempel självkörande bilar. Men för att kunna släppa loss dem i trafiken krävs att de kan hantera alla potentiella avvikande händelser och det har tagit åratal. De udda fallen är svårast att lära AI, säger han. 

AI kan göra det tråkiga

Han är inte orolig för att AI i allmänhet utgör ett hot för oss människor. 

- Redan idag ser vi att det finns en betydande risk att AI används i krigssituationer för att skapa drönare och andra maskiner som är till för att ta liv. Det tror jag man behöver reglera men det är inte riktigt mitt område, inom medicinteknik har vi redan ett ganska välfungerande regelverk, säger Max Gordon. 

Inom hans område, forskning och medicin, ser han mycket positivt på framtiden, inte minst för läkarna.  

- AI är ju väldigt bra på att göra hyfsat lätta saker som är tråkiga och frekventa, om något är själadödande tråkigt så passar nog AI bra för det. Läkare och forskare kommer kunna fokusera mer på de svåra fallen, de som avviker och kräver noggrann bedömning. Jag är fullkomligt övertygad att läkaryrket kommer att vara tio gånger roligare om tio år, säger han.  

Det gäller även andra vårdyrken, tror han.  

- AI kan exempelvis larma om en patient börjar röra sig på ett oroligt sätt. Sjuksköterskor skulle då kunna fokusera på de patienter som har störst behov och stressen kan förhoppningsvis minska, säger han.  

Max Gordon tycker att AI även borde användas mer för att utvärdera vårdinsatser, till exempel för att hitta bättre ersättningsmodeller inom vården. 

- Det har aldrig varit lättare att göra systematiska kvalitetsuppföljningar. Det kan både spara pengar och öka patientnöjdheten, säger han.

Om Max Gordon

Titel: Docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet och överläkare i ortopedi på Danderyds sjukhus. 

Ålder: 45. 

Familj: Fru och tre barn som är 11, 9 och 2 år gamla. 

Så kopplar jag av: Jag programmerar, till exempel schemaläggningsprogram. Det är lite som soduko, man löser ett problem som är lite utmanande och stänger ute världen en stund.  

Inspireras av: Programmeraren Hadley Wickham som genomförde en revolution inom R (ett programmeringsspråk). Bra programmering är vackert, som konst. Men jag inspireras även av personer som klarar av att vara lite motströms, som tror på sin idé trots att ingen annan gör det. Som till exempel årets Nobelpristagare Katalin Karikó. Som vågar vänta på framgången och inte bara hoppar på senaste trenden.   

Bästa forskaregenskap: Att jag kan se nya möjligheter och kombinera olika världar. Min bakgrund som programmerare och mitt polska ursprung är bitar som ger mig andra infallsvinklar i min forskarroll.

Max Gordon om… 

… utmaningar i vården: Enorma forsknings- och behandlingsframgångar har gjort att vi i dag lever längre. Det har visserligen lett till ett ökat vårdbehov men det beror ju i grunden på en positiv utveckling, det ska vi inte glömma. 

…vikten av att publicera i topptidskrifter: Det viktigaste är att skapa ett värde för patienterna. Är det bra och viktig forskning så kommer den att uppmärksammas även om den inte publicerats i de allra finaste tidskrifterna. 

… vad AI kan nu (men inte för tio år sedan): AI var uselt på språk när vi började försöka använda röntgensvar för att träna våra bildmodeller. ChatGPT är nog utan tvekan en av de största överraskningarna som vi sett inom fältet. 

…AI i vården om tio år: Då kommer vi ha många modeller som hjälper oss med det administrativa arbetet. Vi kommer också ha hjälp med tolkning av bilder i stor utsträckning men även signaldata från övervakning, till exempel EKG eller fosterrörelser.

Mer om samma ämne