Så får falska vaccinrykten fäste
I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.
Text: Maja Lundbäck för Medicinsk Vetenskap nr. 1 2023
De flesta av oss gör som andra gör, snappar upp vänners och bekantas idéer och gör dem till våra egna, det är helt naturligt och kallas social inlärning.
– De psykologiska mekanismerna bakom social inlärning anses vara motorn bakom kultur och hur kulturer sprids. Vi lär oss att det är bra att göra som andra, säger Björn Lindström, senior forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Miljön vi vistas i påverkar vilka idéer vi tar till oss. Produkter av idéer, som innehåll vi möter i sociala medier, är inget undantag. I bästa fall leder social inlärning till positiv kulturutveckling. Men ibland lär vi oss dåliga beteenden eller felaktiga förklaringsmodeller, med negativa konsekvenser som följd. Det kan ske när vi stöter på en konspirationsteori som vi inte ser igenom.
För att hitta exempel på ryktesspridning om vaccin som fått nationell spridning och påverkat vaccinationsviljan kraftigt behöver vi inte gå längre än till Danmark. För omkring tio år sedan vaccinerade sig nio av tio danska flickor mot HPV, humant papillomvirus, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinet ger 90 procents skydd mot flera olika typer av HPV, som kan orsaka cancer och beräknas rädda en stor andel av de runt 150 liv som livmoderhalscancer skördar varje år bara i Sverige.
Viral video kopplat till lägre vaccinationsgrad
– Sedan kom en youtube-video där tjejer pratade om biverkningar, videon blev viral. Och på ett år sjönk vaccinationsgraden markant, säger Sibylle Herzig van Wees, socialantropolog och postdoktor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
I Japan, där liknande vittnesmål också florerade om biverkningar i form av POTS, ökad hjärtrytm och CRPS, beröringssmärta, sjönk andelen som tog HPV-vaccin från 70 till 1 procent.
I Danmark försökte myndigheterna svara skeptikerna. Men föräldragrupperna kände sig snarare tystade.
– De fick höra att de var antivaxxers, konspirationsteoretiker och dumma. Det är ju lite så vaccinskeptiker ofta blir bemötta, säger Sibylle Herzig van Wees.
Trots att europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, utredde frågan och inte fann belägg för någon ökad risk för de biverkningar som man oroade sig för, har det varit svårt att komma tillbaka och nå samma höga vaccinationstäckning i Danmark.
Med coronavaccinen dök ny desinformation upp, inte bara tveksamhet kring om vaccinen var tillräckligt säkra och testade på tillräckligt många individer, utan också konspirationsteorier som gick ut på att vaccinen tagits fram av illvilja, kanske för att kontrollera människor.
Även när mer forskning om vaccinerna tillkom, som visade att man borde kunna slappna av, var det en del personer som höll fast vid teorier som för de flesta andra var uppenbart falska. De kunde inte släppa tanken på att det var något fuffens med vaccinen.
Psykosbenägenhet relaterat till konspirationska idéer
Individer med hög grad av personlighetsdraget psykosbenägenhet kan ha lättare att ta till sig nya idéer som någon föreslår, till exempel en udda konspirationsteori. Och ju mer psykosbenägen desto mer misstänksam och ju lättare får man för sig att någon är ute efter att skada. Vanföreställningar är vanliga.
– Vid hög psykosbenägenhet har man ökad tendens att uppleva och tänka på ett sätt som vi ibland ser vid psykotiska tillstånd. Men det är fortfarande inom ramen för det normala och är även ofta associerat till positiva egenskaper som kreativitet, säger Predrag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Psykosbenägenhet är tydligt relaterat till konspiratoriska idéer kring coronapandemin, visar ny forskning som han har gjort. Man har också svårare än andra att släppa udda idéer när man väl utvecklat dem, trots att man möter fakta som talar emot teorin.
Personlighetsdraget psykosbenägenhet har vi alla mer eller mindre av. Har man inga tendenser till psykosbenägenhet ändrar man kanske sina övertygelser för lätt och förstår inte en del faror. Att vi är olika beror på hur hjärnan bearbetar information, något som skiljer sig mellan individer. När information når hjärnan processas den och jämförs med vår modell av världen, alltifrån vår modell av en viss färg till mer abstrakta idéer om hur världen är beskaffad och vem som är god eller ond, förklarar Predrag Petrovic.
– När ny information inte stämmer med hjärnans modell bildas en felsignal, som signalerar att du inte har förstått det hela på ett korrekt sätt och då skapar hjärnan en ny modell av världen, säger han.
När informationsprocessen fungerar överensstämmer verkligheten med vår bild av den. Men för personer med hög psykosbenägenhet verkar ett slags kognitivt bias göra att det är svårare att ställa om så att verklighetsuppfattningen går i linje med verkligheten. Det har flera forskargrupper kunnat visa. Nyligen kunde Predrag Petrovic och doktoranden Kasim Acar också visa att psykosbenägenhet påverkar sannolikheten för att man vaccinerar sig och hur länge vi väntar innan vi tar sprutan.
– Ju högre vanföreställningsdrag desto senare vaccinerar man sig, säger han.
Troligen har det att göra med att det tar längre tid då att omvärdera en idé som man har tagit till sig.
Innehåll som väcker rädsla delas i sociala medier
På sociala medier som facebook, tiktok och twitter får en viss typ av innehåll lättare spridning än annat.
– Forskning visar att det ofta är innehåll som väcker rädsla. När vi exponeras för sådant innehåll, åsikter eller utsagor, i sociala medier så sprids tvivel mellan individer, säger Björn Lindström.
Tack vare forskning som Björn Lindström, men också andra forskare har gjort, har vi idag en ganska bra bild av vad som händer i hjärnan vid social inlärning och vi vet till exempel att hjärnregionerna striatum, amygdala och mediala prefrontala cortex är inblandade.
Björn Lindström har nu gett sig i kast med att ta fram en modell, som visar hur neurologiska processer i hjärnan är inblandade vid olika former av social inlärning, samt hur det leder till att vi senare ändrar vårt beteende och även sprider budskap och beteenden vidare till andra, till exempel åsikter om vaccin i sociala medier.
För att ta fram modellen behöver han först ta reda på vilken psykologisk påverkan som krävs för att vi ska lära oss och ta efter andra. Därför ska han och hans kollegor nu göra en rad beteendeexperiment. I experimenten ska de undersöka vad som gör att ett beteende sprids vidare i gruppen. På ungefär var tionde deltagare görs även hjärnavbildning. Flera psykologiska mekanismer antas spela roll för att vi ska ta efter ett beteende, ett exempel är en persons popularitet. Men grundhypotesen är att den sociala inlärningen förstärks när deltagarna belönas och när de ser andra belönas.
– När vi har gjort hjärnavbildnings- och beteendestudierna och förstått mekanismerna ska vi designa matematiska beräkningsmodeller så att vi kan simulera vad som kan hända i stora sociala nätverk, som sociala medier, säger Björn Lindström.
– Vi har en framtida förhoppning om att kunna samarbeta med sociala medie-företag för att testa de här interventionerna i stor skala, säger han.
Vaccinskepticism sprids i slutna grupper
Ett problem med vissa sociala medier är dock att många grupper är slutna, det är svårt att studera vad som egentligen postas där. Det är också känt att just vaccinskepticism sprids och hålls vid liv i mer slutna samhällsgrupper och inom en del etniska minoritetsgrupper. Men varför det är så är inte helt känt. Att den låga vaccinationstäckningen i vissa etniska minoritetsgrupper enbart skulle bero på att konspirationsteorier fått fäste där, tror inte Sibylle Herzig van Wees. Hon undersöker hur vaccinspeticism sprids och hålls vid liv i grupperna.
– Och när jag har grävt djupare i frågan har jag hittat bra förklaringar till varför ryktena finns där, säger hon.
Sibylle Herzig van Wees gör fokusgruppintervjuer och fältstudier i flera olika länder för att förstå vaccinmotstånd i sin särskilda kontext. Det är inte säkert att motståndet har samma förklaring överallt. En grupp i Järna, som har ett annorlunda sätt att se på hälsa och sjukdom än de flesta andra, ingår i projektet, liksom somaliska och arabisktalande grupper i Stockholm och Malmö. I samtliga grupper som hon studerar råder en tydlig vaccinskepticism sedan tidigare.
Hon undersöker bland annat hur rykten om HPV-vaccin hålls vid liv i den somalisktalande minoriteten i Sverige genom att analysera var och hur ofta tiktok-videos med konspirationsteorier om biverkningar delas.
– Om det finns en grupp som redan är skeptiska hjälper sociala medier till att hålla ryktet vid liv. Tiktok är ett kraftfullt medium, vad man ser där påverkar ens beslut, säger hon.
En teori som florerade i arabisktalande grupper var att vaccinet mot covid skulle påverka kvinnors förmåga att bli gravida. Oron var stor, men enligt Sibylle Herzig van Wees var många ändå intresserade av att vaccinera sig, fast först efter att ha rett ut om vaccinet var säkert – med en läkare.
– Vi visar att det fanns kvinnor som försökte få kontakt med läkare, men blev nekade läkartid hos vårdcentralen, säger hon.
Först när de upplevde att det inte fanns någon bra instans att vända sig till inom vårdapparaten och de inte fick svar på sina funderingar tog de beslutet att inte vaccinera sig.
Processen att få deltagare att ställa upp och prata har varit svår, särskilt i Järna.
– Det är talande, tycker jag och ett intressant fynd i sig, säger hon.
Hon är glad att hon till sist lyckades få till intervjuerna.
– Gruppen i Järna känner sig missförstådd. Och ju mer missförstådd den känner sig, desto mer sluter gruppen sig, säger hon.
Den här bristen på tillit, som hon har sett i flera grupper, kan kopplas till tidigare utmaningar med myndigheter, förklarar hon.
– Vi behöver lyssna mycket mer på de här grupperna, försöka förstå dem och engagera oss mer i deras utmaningar, säger hon.
Viktigt att ta människors funderingar på allvar
Att veta hur man ska nå en person som har anammat en teori som är uppenbart falsk är inte lätt.
– Men om människors funderingar inte blir tagna på allvar kan rykten sprida sig utom kontroll och få allvarliga konsekvenser, säger Sibylle Herzig van Wees.
Med hjälp av de matematiska modellerna som Björn Lindström ska ta fram ska han också undersöka hur man kan begränsa spridning av åsikter och utsagor som riskerar att hota folkhälsan. Sedan tidigare vet vi till exempel att den som upptäcker att andra får likes när de postar någonting i sociala medier är mer benägen att kopiera beteendet. En sak de ska titta på är hur sannolikheten att posta vaccinskeptiskt material i sociala medier förändras om likes uteblir.
Enligt Predrag Petrovic fungerar det ofta dåligt att övertyga en vaccinskeptiker genom att överösa personen med motargument.
– Det verkar som att för mycket evidens åt ett håll stärker motevidensen hos vissa individer. Det här är otroligt intressant, tycker jag. De här personerna behöver troligen mer tydlig information än andra och dessutom höra om vaccinet från personer som de litar på, säger han.
Så håller du huvudet kallt
- Var noggrann och undersök om innehållet du delar vidare i sociala medier verkar korrekt.
- Var extra kritisk om en nyhet du tänker dela påverkar dig emotionellt. Vi är mer benägna att sprida emotionellt material, även om det finns saker som tyder på att det handlar om avsiktlig desinformation.
- Var extra kritisk om någonting som du tänker dela överensstämmer med din nuvarande uppfattning. Vi är mer benägna att sprida sådant material oavsett kvalitet.
Källor: Nature mars 2021, Future Information Technology pp 34–43 2011, Björn Lindström.