KBT för brustna hjärtan ska ge färre återfall
Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.
Text: Felicia Lindberg, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3, 2023.
Per Tornvall har forskat om brustet hjärta i drygt 20 år och minns tydligt vad som först väckte hans intresse. En kvinna i 50-årsåldern kom till hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset där han då jobbade som hjärtläkare. Hon hade klassiska symtom på hjärtinfarkt, men man kunde inte hitta några förträngningar i hjärtats kranskärl som normalt kännetecknar en hjärtinfarkt.
– Hon var mellanchef på ett stort företag där ständiga organisationsförändringar stressade henne mycket, hon hade press på sig både uppifrån och nedifrån. Jag visste inte då vad orsaken var men misstänker idag att hon drabbats av brustet hjärta. Sedan dess har jag ägnat min forskning åt att försöka hitta riskgener och undersöka hur tillståndet kan diagnostiseras och behandlas, berättar Per Tornvall, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet och överläkare inom verksamhetsområde kardiologi på Södersjukhuset.
Brustet hjärta upptäcktes först i Japan på 1990-talet och kallas även takotsubo efter det japanska ordet för bläckfiskfälla, som beskriver hur hjärtats kammare ser ut hos drabbade. Ena kammaren, vanligen den vänstra, sväller upp och blir som en slapp säck, vilket gör att hjärtat får svårt att pumpa. Konsekvensen blir typiska symtom på hjärtinfarkt, med bröstsmärtor, andfåddhet och ibland svimning. Även blodvärden och EKG (elektrokardiografi) tyder på hjärtinfarkt, men eftersom hjärtats kranskärl är friska är det ett eget tillstånd som snarare påminner om hjärtsvikt.
Brustet hjärta har visat sig ligga bakom några procent av alla misstänkta hjärtinfarkter, med en klar överrepresentation bland kvinnor.
– Totalt drabbas minst tusen personer per år i Sverige och den typiska patienten är en kvinna i övre medelåldern som nyligen drabbats av svår stress eller sorg. Jag skulle vilja kalla det för en hjärn-hjärtsjukdom, säger Per Tornvall.
Forskningen visar att det finns en stark koppling till mental eller fysisk stress. Studier har även påvisat förändringar i delar av hjärnan som kontrollerar det så kallade autonoma nervsystemet, som styr våra inre organ.
– Jag har under mina år som hjärtläkare träffat många patienter som berättat om dramatiska händelser som plötsliga förluster av nära anhöriga, trafikolyckor och hus som brunnit ner med husdjuren kvar därinne. Ofta kan man se att det finns både en långvarig stress och en akut stress som kanske fått bägaren att rinna över. Man har också kunnat se en ökning av takotsubo-liknande hjärtproblem i samband med stora katastrofer som jordbävningar och terrorattentat.
Varför kvinnor drabbas i större utsträckning vet man inte säkert, men det finns studier som tyder på att östrogenet spelar en roll. När östrogennivåerna sjunker i samband med menopaus verkar antalet stressreceptorer på hjärtat öka. Hos yngre kvinnor och män är brustet hjärta dessutom lika vanligt, men efter klimakteriet är det runt fem gånger vanligare hos kvinnor.
Man vet inte heller hur tillståndet bör behandlas på bästa sätt, men ofta används samma läkemedel som vid hjärtsvikt, berättar Per Tornvall.
– Det vanliga är att hjärtat återgår till det normala inom några dagar eller veckor och de flesta blir friska, men några procent får tyvärr återfall. Det finns också de som drabbas av komplikationer som hjärtrytmrubbningar, svår hjärtsvikt och även dödsfall.
Prognosen är ungefär jämförbar som vid en hjärtinfarkt.
– Det är vanligt med långa sjukskrivningar så det är absolut ingen banal diagnos. Det är viktigt att medvetenheten hos allmänheten ökar så att vi blir bättre på att ta hand om vår psykiska hälsa innan hjärtat eller andra organ drabbas. Då gäller de klassiska råden att äta bra, sova ordentligt, röra på sig och inte röka, säger Per Tornvall.
Han anser även att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att förebygga och behandla stressrelaterade tillstånd som brustet hjärta. En del av lösningen kan vara internetförmedlad KBT, kognitiv beteendeterapi, som gör att fler kan få tillgång till behandling för att minska sina stressnivåer. I en pågående studie får patienter med brustet hjärta internet-KBT som Per Tornvall och hans forskarkollegor utvecklat tillsammans med patienter och psykologer.
Ett annat forskningsspår är att förbättra diagnostiken av patienter med misstänkt hjärtinfarkt och normala kranskärl. Alla har nämligen inte brustet hjärta utan kan till exempel ha drabbats av hjärtmuskelinflammation, och vissa får aldrig en säker diagnos. En viktig del i det arbetet har varit ett nära samarbete mellan sjukhusen i Stockholmsregionen för att införa tidig magnetkameraundersökning (MR) av hjärtat. Tidigare studier från forskargruppen har visat att man då kan upptäcka den karakteristiska svullnaden i hjärtat och ge fler en korrekt diagnos.
– Ultraljud av hjärtat kan ibland hitta takotsubo men MR, som är en dyrare och lite svårare metod, är bättre.
I samarbete med forskare vid KTH och University of Cambridge har han även ett projekt för att förbättra tolkningen av EKG med hjälp av artificiell intelligens, AI. Patienter med brustet hjärta uppvisar komplexa EKG-förändringar som är svåra för en människa att tolka men som verkar vara unika för tillståndet. AI-modellen ska testas på patient-EKG under hösten 2023.
– Mitt långsiktiga mål är att vi ska kunna hitta fler som drabbats av brustet hjärta och att de sedan ska få en evidensbaserad behandling som minskar risken att de drabbas igen, säger Per Tornvall.
Flera olika hjärtdiagnoser
Upp till tio procent av alla patienter och en tredjedel av alla kvinnliga patienter med misstänkt hjärtinfarkt har friska kranskärl. De får då arbetsdiagnosen MINOCA (myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries) som senare kan leda till flera olika diagnoser, där brustet hjärta är vanligast. Andra diagnoser är hjärtinfarkt beroende på blodpropp eller hjärtmuskelinflammation. Brustet hjärta, eller takotsubo, klassificerades tidigare som en form av hjärtinfarkt men är nu en egen diagnos. Den saknar dock fortfarande diagnoskod.
Källa: Per Tornvall
Foto: Jens MagnussonLäs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!