Obesitasforskaren Ylva Trolle Lagerros: "Hunger är ibland allt de kan tänka"
Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.
Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 4, 2023
På Sveriges största obesitasmottagning, Centrum för obesitas, är undersökningsrummen extra stora med breda britsar, stolar och vågar som kan väga vikter betydligt över det vanliga. Här arbetar Ylva Trolle Lagerros.
- En person som väger över 150 kilo kan tro att hen ligger stadigt på den vikten om hen använder en vanlig våg, eftersom den slår i taket. Vi lånar ut specialvågar till våra patienter, berättar hon.
I väntrummet finns också montrar som visar snacks, läsk och godis och för varje produkt ligger sockerbitar och smörpaket som motsvarar mängden socker och fett i produkten. Det är illustrativt.
- Det är inte så att alla äter jättedålig mat, men många äter för mycket och för stora portioner. De äter oregelbundet och hoppar över måltider vilket gör att de blir hungriga och äter för mycket senare i stället, säger Ylva Trolle Lagerros.
Ville kunna stötta
Hon har arbetat över tio år med obesitaspatienter. Med tiden blev hon frustrerad över att kontakten med patienterna var så gles. När hon till exempel träffade en diabetespatient med obesitas diskuterade hon läkemedel, kost och fysisk aktivitet. Sedan gick patienten ut genom dörren och kom inte tillbaka förrän på nästa årskontroll.
- Hur det gick med levnadsvanorna hade jag ingen koll på och inte heller riktigt möjlighet att varken påverka eller stötta, säger hon.
Det var då hon började fundera över hur man kunde nyttja mobiltelefoner i behandlingen. Många spenderar flera timmar om dagen på sin mobiltelefon. Det borde vara ett mycket bättre sätt att kommunicera med patienten och påverka beteenden än att bara träffas en gång per år, tänkte Ylva Trolle Lagerros.
Detta var 2016.
- Då sa folk till mig att jag enbart skulle kunna rekrytera höginkomsttagare med dyra telefoner. Att få skulle vilja använda en app. Att personer med utländsk bakgrund skulle vara svåra att nå. Så de första studierna undersökte om det ens gick att få folk att använda appen för självmonitorering och om vi kunde nå ut. Och det gick jättebra för de allra flesta och vi kunde rekrytera brett, säger hon.
Idag arbetar de tillsammans med Regionens Alltid öppet-app och är med i utvecklingen av den. Beteendeförändringar som vad man äter, när man äter, hur fysiskt aktiv man är etcetera kompletteras med läkemedel som registreras i appen.
För en del krävs även kirurgisk behandling för att få ner vikten tillräckligt. De nya läkemedlen som funnits i några år har gjort det roligare att arbeta i detta område, tycker Ylva Trolle Lagerros.
- Ofta kan patienterna beskriva hungern som en ständigt närvarande tinnitus. Timmen innan lunch är de så hungriga att de inte alls kan koncentrera sig på jobbet. Hunger, hunger, hunger är allt de kan tänka. Medicinerna dämpar denna känsla. Det ger oss ett nytt verktyg och fler ännu mer effektiva läkemedel är dessutom på väg, säger hon.
En av de mest uppmärksammade läkemedelssubstanserna är semaglutid som togs fram för behandling av typ 2-diabetes. Tidigt såg man även effekter på vikten. Sedan dess har det bland annat gjorts flera stora studier publicerade i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine som visar på viktnedgång på i snitt 15 procent, där en tredjedel går ner mer än 20 procent vilket är jämförbart med vad man uppnår med obesitaskirurgi. Läkemedlet har godkänts för viktreducering i Sverige. Men det hjälper inte alla lika bra.
- Läkemedlen minskar aptiten. Men vi vet ju att man inte bara äter för att man är hungrig. Man kan äta i sociala sammanhang, eller för att hantera ångest. Eller som en tröst. I dessa situationer fungerar inte läkemedlet lika bra, säger Ylva Trolle Lagerros.
Stor efterfrågan har också lett till att det råder global brist på semaglutid och alla liknande läkemedel, så kallade GLP-1 analoger, så just nu är det få av de 1,3 miljoner svenskar med obesitas (med ett BMI över 30 ) som kan få tillgång till det. Läkemedlet är inte heller godkänt för subventionering för personer med obesitas så det blir dyrt för den som behöver det. Hur länge behandlingen pågår är också olika, för en del kan det vara fråga om livslång behandling.
- Slutar man med läkemedlet så kommer aptiten tillbaka. Men då har man förhoppningsvis fått till nya vanor, säger Ylva Trolle Lagerros.
Flera orsaker bakom obesitas
I sin forskning studerar hon just nu bland annat behandling med läkemedel vid obesitas.
- Studierna hittills är gjorda på lättare personer, med BMI från 27. Patienterna på Centrum för obesitas kan ha det dubbla. Vården behöver data på alla typer av patienter för att kunna ge evidensbaserade behandlingsrekommendationer, men också för att kunna göra korrekta hälsoekonomiska bedömningar, säger Ylva Trolle Lagerros.
Orsakerna till att någon drabbats av obesitas kan vara flera. Exponeringen av ohälsosam mat, bland annat i sociala medier, är extrem nu för tiden och att äta energität mat samt för stora portioner är några av orsakerna. Alkohol ger också viktuppgång. Men det finns också en rad sjukdomar där de läkemedel man behöver gör att man går upp i vikt, till exempel vissa läkemedel som används vid psykisk sjukdom, men även insulin och kortison ökar hungern. Genetiken spelar såklart också in.
- Olika genetik innebär olika känslighet för högt BMI, vissa tål att vara betydligt tyngre än andra utan att till exempel utveckla typ-2-diabetes, säger hon.
Hälften av patienterna med obesitas som kommer till Centrum för obesitas är under 25 år. Det är viktigt att komma åt viktproblemen så tidigt som möjligt, menar Ylva Trolle Lagerros. Obesitas ökar inte bara risken för ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar, för en ungdom kan det handla om att få en utbildning, flytta hemifrån och hitta en partner. Det kan också handla om att kunna göra de saker man vill.
- Jag hade en patient vars mål var att kunna gå ner till fotbollsplanen i området för att se sin son spela en match, berättar Ylva Trolle Lagerros.
Att leva med obesitas är också svårt, inte minst på grund av de stigma som fortfarande råder runt sjukdomen.
- Jag hoppas att de nya läkemedlen kan komma åt detta lite. På samma sätt som man idag uppmanas att ta sina antidepressiva om man har depression, till skillnad från tidigare när man uppmanades att ”rycka upp sig”, så handlar det här om att ta sina obesitasläkemedel i stället för att enbart uppmanas att ”sluta äta och börja springa”, säger hon.
Men läkemedlen ska inte betraktas som bantningsmedel för alla med lite övervikt, tycker Ylva Trolle Lagerros.
- Det finns inte indikation för sådan förskrivning. Dessa läkemedel ska ges till personer som blivit sjuka av sin vikt, som exempelvis inte får transplantation, höftoperation eller fertiliseringsbehandling för att man väger för mycket, säger hon.
Den utbredda stigmatiseringen kring obesitas har lett till kroppsaktivism, till exempel i sociala medier.
- De har en viktig poäng och det är att man ska tycka om sin kropp. Och det är avgörande, då tar man också hand om den, säger Ylva Trolle Lagerros.
Många med obesitas isolerar sig
Men många överviktiga skäms tvärtom för sin kropp och isolerar sig.
- Många blir uttittade. En ung man berättade att han tyckte det var jobbigt att så många ville ta selfies med honom. Vi har flera hemmasittande patienter. Som tur är kan vi nå dem digitalt, säger hon.
En studie på cancerpatienter som Ylva Trolle Lagerros gjorde tillsammans med en tidigare doktorand och dietist belyste detta tydligt. För personer som fått cancer är det viktigt att hålla vikten, det ökar möjligheten till överlevnad. Men i studien såg de att kvinnor som tidigare i livet kämpat med sin vikt var mycket nöjda med att gå ner i vikt, trots att de förstod att det inte var bra.
- Så fastän hela existensen var hotad så tyckte kvinnorna att de hade fått en förbättrad livskvalitet när de hade gått ner i vikt. För männen som gick ner i vikt var det annorlunda, de kände sig svaga. Jag tycker att de resultaten säger väldigt mycket om våra ideal och vår syn på kvinnors kroppar, säger Ylva Trolle Lagerros.
Om Ylva Trolle Lagerros
Namn: Ylva Trolle Lagerros.
Titel: Docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.
Ålder: 54 år.
Familj: Man, tre vuxna barn och min ryska stäppsköldpadda Loppan.
Motto: Säg ja, livet blir mycket roligare då.
Så kopplar jag av: Rider (läs galopperar) med min häst Wille. Att åka till stallet varje kväll är en viktig rutin som innebär att jag får regelbunden fysisk aktivitet och en hjärnpaus. Jag kör även motorcykel. Fart ger mig glädjekickar.
Förebild: På senare tid har jag läst en inspirerande bok som lyfter historiskt betydelsefulla kvinnor: Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki.
Bästa forskaregenskap: Jag är kreativ, lösningsfokuserad och tycker verkligen att det är roligt att samarbeta. Och jag drar mig inte för att arbeta hårt. I patientmöten kommer frågor naturligt upp som jag kan ta med mig till forskningen.
Ylva Trolle Lagerros om…
…att bli bjuden på mat
Ganska många verkar känna att de behöver servera extra nyttig mat när jag är med. ”Vi tog sallad eftersom du skulle komma”, brukar de säga. Men jag äter det mesta.
…väga barn i skolan:
Det finns en oro att det ska sätta i gång ätstörningar. Men vi behöver väga och mäta i hälso- och sjukvården för att fånga upp riskbarn – många sjukdomar ger sig först till känna på viktkurvan.
…fysisk aktivitet och vikt:
Att träna är jättebra för hälsan men en usel bantningsmetod. Att hoppa över energirik fika eller snacks är ett betydligt effektivare sätt.
…att retas med Stephan Rössner:
Jag började min karriär hos den kände överviktsforskaren och jag brukar reta honom för att jag har det bättre: Tillgång till effektiva läkemedel och Socialstyrelsens riktlinjer (som jag var med och skrev).
Läs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Obesitas
Genom ett överflöd av snabba kalorier och för lite fysisk aktivitet har vi själva skapat den globala fetmaepidemin. Samtidigt är människokroppen mycket ovillig att släppa ifrån sig det fett som den lagrat på sig. Att kämpa emot övervikt och obesitas/fetma blir därför bokstavligen en kamp mot oss själva.
Hur funkar fettet?
När du väl bildat en fettcell kan du inte bli av med den. Det kan vara en delförklaring till att det är svårt att gå ner i vikt när man väl gått upp. Men varför vissa lättare går upp i vikt än andra är fortfarande oklart enligt specialistläkaren och professorn Peter Arner.