News archive

Kvinnor med reumatiska sjukdomar löper större risk för komplikationer vid graviditet och förlossning, men för kvinnor med ryggreumatism, så kallad axial spondylartrit, har riskerna minskat under det senaste tio åren i takt med en ökad användning av biologiska läkemedel. Det rapporterar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publicerats i The Lancet Rheumatology.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen på sensorisk input och att både sensoriska och motoriska processer förändras.

Reglerna för vilka grupper av studenter och forskare som kan erbjudas boende av universitet har nyligen ändrats. En ny förordning ger alla statliga lärosäten möjlighet att erbjuda bostad till valda grupper av studenter och forskare. För KI innebär det däremot att vi inte längre har möjlighet att erbjuda bostadsuthyrning i samma utsträckning som tidigare.

Forskare på KI och KTH beviljades nyligen 3 miljoner kronor för ett treårigt samarbetsprojekt som handlar om att förstå genetikens roll i sällsynta diagnoser. Anslaget kommer från KTH och Region Stockholm som årligen utlyser forskningsmedel för gemensamma projekt inom hälsa- och medicinteknik. Projektet leds av Anna Lindstrand vid KI tillsammans med Pelin Sahlén vid KTH.

Professor Molly Stevens vid Karolinska Institutet och Imperial College London tilldelas Novo Nordisk-priset 2023 för hennes banbrytande arbete inom innovativ bioteknik. Ett av hennes mål är att demokratisera tillgången till hälsovård med hjälp av nanoteknologi.

Tre frågor till Karin Grahn, enheten för arbetsmedicin vid Institutet för miljömedicin (IMM)

Logan Pendergrast och Juleen Zierath vid gruppen integrativ fysiologi medverkar i den internationella nyhetssajten The Conversation med artikeln "Morgonträning bränner mer kroppsfett, visar musstudie".

Centrum för hälsokriser på KI knyter ytterligare expertkoordinatorer till sig. Denna gång handlar det om expertis inom hälsosystemsresiliens, i form av Helena Nordenstedt, docent och läkare, med bred erfarenhet och forskningsintresse inom global hälsa och motståndskraft mot kriser på systemnivå.

Regeringen fattade på torsdagen den 16 februari beslut om att anställa Annika Östman Wernerson som rektor för Karolinska Institutet. Hon tillträder den 1 mars 2023.

Tack vare donationer från flera aktörer kan nu Karolinska Institutet tillsätta en helt ny professur i preventionsmedicin. H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen.

Många patienter med den autoimmuna sjukdomen ANCA-associerad vaskulit (AAV) lider av en hög risk för sjukdomsåterfall trots behandling. Forskare på KI har nu identifierat T-celler som bidrar till skador på njurvävnaden hos dessa patienter. Detta kan komma att göra det möjligt att använda T-cellscreening för att identifiera individer med hög risk. Studien publicerades i Kidney International.

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att gener som kodar för T-cellsreceptorer varierar stort mellan olika personer och befolkningsgrupper, något som kan förklara varför människor reagerar olika på till exempel infektioner. Resultaten som presenteras i tidskriften Immunity visar även att vissa genvarianter härstammar från neandertalare.

Aristeidis Grigoriadis från avdelningen gastroenterologi och reumatologi vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Magnetic resonance imaging as a tool for diagnosis, evaluation and prognosis in patients with primary sclerosing cholangitis" den 17 februari 2023. Huvudhandledare är Annika Bergquist (MedH).

Möt Elisabet Svenungsson, forskargruppsledare på avdelningen för reumatologi, institutionen för medicin, Solna.

Då folkhälsospecialisten Harriet Nakigozi upptäckte utbildningen ”Managing innovation for sustainable health” så var hon mitt i sin forskarutbildning. Trots det skickade hon in en ansökan. Snart visade det sig vara helt rätt beslut då de båda utbildningarna korsbefruktade varandra.

Centrum för hälsokriser har, på uppdrag av KI:s rektor sammanställt rapporten: Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Rapporten beskriver de åtgärder som gjorts och de lärdomar som dragits av arbete på KI under covid-19-pandemin 2020-2022 och finns nu att läsa i sin helhet på webben.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

När Tewodros Seyoum ville stärka sin kompetens och ledarskapsförmåga som barnmorska i hälso- och sjukvården var KI:s utbildning ett självklart val. Här fick han nycklarna till ett mer aktivt ledarskap och en kunskap som bidrar till att stärka Etiopiens hälsovård.

Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.

Fysisk aktivitet vid rätt tidpunkt på dygnet verkar kunna öka fettförbränningen, i alla fall hos möss. En ny studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet visar att möss som hade ett träningspass i tidig aktiv fas, vilket motsvarar förmiddagsträning hos människor, ökade sin ämnesomsättning mer än möss som tränade vid en tidpunkt då mössen vanligen vilar. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

En kartläggning av KI:s utsläpp av växthusgaser visar att de största utsläppen kommer från inköp av varor och tjänsteresor. Nu stärks klimatarbetet inom flera områden.

Temat för en ny avhandling från Karolinska Institutet är könshormoners påverkan på psykiatriska sjukdomar och skadliga beteenden.

I avsnitt 113 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar Christina Samuelsson om vilka kommunikationsproblem som kan drabba exempelvis personer med demens eller som har fått en stroke.

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Ny termin innebär nya planer för studentkårerna vid Karolinska Institutet. Fokus kommer bland annat vara att renovera lokalerna, expandera mottagningsverksamheten och fortsätta arbetet att få medlemmarna att känna sig hemma.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning för stärkt äldreomsorg. I denna satsning beviljas SveDem 2,5 miljoner kronor under 2023 för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.

Socialdepartementet har beslutat om nya förordnanden för samtliga 14 ledamöter i regeringens Äldreforskarråd samt förordnat Mats Thorslund som ny ledamot. Det innebär att NVS har fyra representanter i rådet.

Är du intresserad av att veta hur det är att studera utomlands? Då ska du definitivt spana in Studera utomlandsbloggen där KI-studenter delar med sig om hur livet som utbytesstudent är. Nya Zeeland, London och Spanien är några av de platser där KI-studenterna befinner sig under våren.

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i The Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Risken att drabbas av undvikande/restriktiv ätstörning, ARFID, kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer, enligt en ny tvillingstudie. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet.

Hallå där Yang Gao, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 24 februari försvarar du din avhandling ”Alzheimer Disease: Subcellular Aβ mechanisms and treatment strategies”, vad handlar den om?

Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas. Blicken är en genväg till människors inre värld, något forskare försöker utnyttja för att lära sig mer om exempelvis autism.

Dariia Chernovska läste sin drömutbildning i medicin vid Bogomolets National Medical University i Kiev när Ryssland invaderade Ukraina och hon tvingades fly. Nu praktiserar hon på institutionen för fysiologi och farmakologi i Daniel Anderssons labb och har siktet inställt på läkarstudier vid Karolinska Institutet till hösten.

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.

Välkomna till en föreläsning om alkohol och arbetsliv med Ulric Hermansson. Ulric är socionom och medicinsk doktor och bland annat verksam som forskare och adjungerad lektor vid Karolinska Institutet. Forskningen har varit och är inriktad på möjligheter att tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet.

Diabetes typ 2 är en mycket vanlig sjukdom där ärftlighet och övervikt är kända riskfaktorer. I en ny studie vid Karolinska Institutet visar forskare att kvinnor och män med anlag för diabetes har olika riskfaktorer för att få typ 2-diabetes och prediabetes. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Endocrinology.

Två KI-forskare – Simon Elsässer och Magda Bienko – tilldelas totalt fyra miljoner euro (cirka 45 miljoner svenska kronor) som mottagare av det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag för 2022. Pengarna stöttar två ambitiösa grundforskningsprojekt som ska öka kunskapen om våra cellers komplexa struktur.

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Anna Bergström är ny prefekt för Institutet för miljömedicin (IMM) sedan årsskiftet.

Under den 12-13 januari hölls flera examensceremonier för både våra grundutbildningar och specialistsjuksköterskorna. Det firades både lokalt i Zanderska huset i Flemingsberg och centralt i Aula Medica. Det var många färdigutbildade studenter som var värda att firas.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Hösten 2022 startade den första uppdragsutbildningen i Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad för sjuksköterskor. Kursen är förankrad i forskning och evidens och ger sjuksköterskor fördjupade kunskaper inom vård och omvårdnad av patienter som genomgår thoraxkirurgiska ingrepp.

Härliga minnen, nya vänner och en fantastisk upplevelse. Aurora Hirvonen och Lorete Krasniqi är två KI-studenter som tagit möjligheten att åka på utbyte under sina studier. Deras beskrivning av sina respektive utbyteserfarenheter är inspirerande och dessutom prisbelönta – de blev nyligen utvalda till KI:s bästa utbytesrapporterna 2021/2022.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.