News archive

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Tid att fira alla studenter som tar examen från Karolinska Institutet! Fredagen den 13 januari hölls examensceremonier för läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Möt forskargruppsledaren Olof Stephansson vid avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Möt forskargruppsledaren Ning Xu Landén vid avdelningen för för dermatologi och venereologi, institutionen för medicin, Solna.

Möt Åsa Wheelock, forskargruppsledare på avdelningen för lungmedicin, institutionen för medicin, Solna

Möt forskargruppsledaren John Pernow vid avdelningen för kardiologi, institutionen för medicin, Solna.

Hallå där Gabriella Bernhoff, avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 3 februari försvarar du din licentitatavhandling "On the clinical assessment of persistent fatigue and pain", vad handlar den om?

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Dr. Roger D. Cone, vid Life Sciences Institute, University of Michigan, USA tilldelas Rolf Luft Award 2022. Priset delas ut vid ett symposium på Karolinska Institutet den 12 januari 2023 då även prisföreläsningen "The Remarkable Biology of the Melanocortin Peptides" kommer att hållas.

Grattis professor Marie Löf vid institutionen för biovetenskaper och näringslära som fått 4,9 miljoner SEK i anslag från Familjen Kamprads stiftelse. Hennes forskningsprojekt har den engelska titeln: "Promoting positive mental health during pregnancy with a digital tool (HealthyMoms4MentalHealth-app): Effectiveness and implementation in maternity health care".

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Hallå där Andreas Wallin, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 27 januari försvarar du din avhandling "Balance Control in People with Multiple Sclerosis: Mechanisms, Experiences, Design and Feasibility of an Exercise Trial", vad handlar den om?

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Den 16 december 2022 invigde KI:s rektor Centrumet för nutrition vid Karolinska Institutet. Mer än 150 personer deltog i evenemanget där representanter från finansiärerna närvarade; Cancerfonden, Hjärtlungfonden och Formas.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Den 5 december började Kicki Carlsson på institutionen för odontologi och universitetstandvården. Hon är en mångsidig kreativ kommunikatör med många järn i elden.

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska institutet har, tillsammans med Swelife, bett Rikard Lövström (Centrum för Hälsoinformatik vid LIME) att ta fram en vägledning för hälsodata. Nu är första delen klar!

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

Barncancerfonden tilldelar 46 miljoner kronor till forskning vid Karolinska Institutet (KI). Det gör KI till den största mottagaren för medel till forskning från Barncancerfonden år 2022.

Suad Efendic, Stockholm, internationellt erkänd ledande klinisk forskare inom diabetes har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar närmast hustru Mensura, sönerna Nedim och Enes med familjer.

Diagnosen utmattningssyndrom står för majoriteten av alla långtidssjukskrivningar. Men enligt en forskningssammanställning är det vetenskapliga underlaget svagt.

Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientlivskvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia & Muscle.

Ursprunget till den allvarliga cancerlika sjukdomen LCH har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden som presenteras i Science Immunology kan leda till nya riktade behandlingar.

Projektet Missing Link presenterades vid UK Stroke Forum.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.

En ny samarbetsstudie från Karolinska Institutet, Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE) (DZNE) och Czech Technical University visar på att en ny avbildningsmarkör för hjärnkonnektivitet kan vara en mycket tidig indikator på patologiska förändringar i Alzheimers sjukdom. Denna bildmarkör kan upptäcka förändringar när neuropsykologiska tester och till och med vanliga kliniska bildbaserade markörer misslyckas.

Karolinska Institutet och Uppsala universitet lanserar en öppen webbaserad föreläsningsserie i första hand för personal som jobbar inom sjukhusvården i Uppsala och Stockholm. Målsättningen är att öka kunskapen om precisionsmedicin hos personalen och bidra till att framstegen inom området kommer fler patienter till godo.

Docent Volker Lauschke vid institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa) tilldelas ett konsolideringsbidrag på upp till 1,2 miljoner kronor per år under fem år.

Vi gratulerar Natalie Glaser och Ulrik Sartipy vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

Resultat från en enkätdatainsamling som utfördes i 116 skolor i Stockholms län mellan åren 2016-2019 har nu publicerats i en rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Målgruppen är främst beslutsfattare och intressenter inom Stockholms län som har inflytande över unga personers hälsa, genom exempelvis vården, skolan, eller folkhälsorelaterade policys och insatser.

Fredagen den 9 december kom första antagningsbeskedet för vårens utbildningar på universitet och högskola. Grattis till alla er som kommit in på KI:s utbildningar!

Klusterhuvudvärk, eller Hortons huvudvärk, är den mest smärtsamma huvudvärk som finns och kallas ibland för självmordshuvudvärk. Vid årsskiftet startar forskagruppsledaren Andrea Carmine Belin världens första forskningscentrum helt specialiserat mot klusterhuvudvärk. Centrumet har blivit möjligt genom en stor donation från finansmannen och filantropen Rune Andersson.

Nanomaterialet grafenoxid, som används inom elektronik och i sensorer av biologiska ämnen, kan påverka immunförsvaret indirekt via bakterier i tarmen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie på zebrafiskar som publicerats i Nature Nanotechnology.

Problem med att hantera ilska kan medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att en fyra veckor lång internetbehandling kan hjälpa personer med ilska och aggression. Resultaten har publicerats i en vetenskaplig artikel i Journal of Consulting and Clinical Psychology.

Vetenskapsrådet (VR) har i sin senaste utlysning tilldelat strax över 19 miljoner kronor till sex projekt vid KI. Projektet som tilldelats störst bidrag syftar till att studera långsiktig påverkan av pandemin på livsstil och hälsa hos unga vuxna.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och företaget Cellevate AB har mottagit nära fem miljoner kronor från Vinnova för att undersöka hur stamceller interagerar med sin omgivning. Målet med projektet är att på sikt kunna bidra till bättre behandling av folksjukdomar såsom hjärtsvikt och diabetes.

När Svante Pääbo berättade om neandertalarnas betydelse lyssnade människorna i Aula Medica noga. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin förklarade bland annat att vi bär på deras gener och att de kan ha varit känsligare än vi tror.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

Målet för varje forskare är att finna ny kunskap, något som kräver fantasi och förmågan att tänka i nya banor. Det är egenskaper klass 6B på Elinsborgsskolan besitter, och därför har bjudits in till Karolinska Institutet för att träffa rektor Ole Petter Ottersen och några av universitetets forskare.

I årets utlysning av projektbidrag från Radiumhemmets Forskningsfonder fick OnkPat drygt 33 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 32 forskare.

Vi hälsar professor Marcus Carlsson varmt välkommen till institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Marcus Carlsson tillträdde som professor i Klinisk Fysiologi vid MMK den 7 november. Han blev kallad som professor från National Institutes of Health, USA där han lett forskargruppen "Clinical Physiology". Professuren är en kombinationstjänst med en position som överläkare vid Klinisk Fysiologi, Tema Hjärta Kärl Neuro vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Susanne Lundins intresse för forskning började när hon arbetade som forskningssjuksköterska i BAMSE-studien, en populationsbaserad födelsekohort. Nu disputerar hon med sin avhandling om konsekvenser av atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder.