Nyhetsarkiv

När KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson anlände till Addis Abeba i Etiopien i september hade personalen vid stadens covid-sjukhus arbetat varje dag sedan april. Trötta och slitna vårdade de drygt 200 inlagda patienter. De hade inte träffat sina familjer på nästan fem månader. Ändå var de fast beslutna att fortsätta.

Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.

En ny artikel som publicerades i oktobernumret av Nature Metabolism visar att skillnader i nivåer av plasmaproteiner styrs av hundratals genetiska varianter i det mänskliga genomet, och att denna information kan användas för att utveckla nya effektiva läkemedel.

KI håller ställningarna i Times Higher Education World university rankings by subject 2021 som publicerades 28 oktober 2020.

82 procent av dem som har haft antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19) har fyra månader senare kvar mätbara nivåer. Det visar uppföljande resultat från COMMUNITY-studien som påbörjades i mitten av april på Danderyds sjukhus.

Både eksem och psoriasis är inflammatoriska hudsjukdomar som drabbar många individer. Nu har forskare från Karolinska Institutet och KTH gjort framsteg med att kartlägga nya kandidatgener för dessa ärftliga hudsjukdomar. Detta kan på sikt öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Christina Samuelsson har utsetts till professor i logopedi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC förenad med befattning som logoped vid ME logopedi, Funktion Hälsoprofessioner, Karolinska universitetssjukhuset.

Professuren finansieras primärt av utbildningsanslag och FoU och har i nuläget en huvudsaklig inriktning mot förvärvade kommunikativa funktionsnedsättningar hos vuxna.

Vi söker dig som oroar sig för att oönskade sexuella tankar och impulser börjar ta för mycket plats i ditt liv

Sammanfattning av publikation i CID av Helena Bergsten et al.

För att göra det lättare att mäta hjärtrytm testar Danderyds sjukhus sedan 2018 en ny metod för mätning i hemmet. En tidigare pilotstudie, utförd på sjukhuset, visade mycket hög överensstämmelse mellan automatiskt ställda diagnoser från mätningar gjorda med mobil-appen och EKG-mätningar tolkade av hjärtläkare.

Ett nära samarbete mellan Ola Larssons och Charlotte Rolnys forskargrupper vid institutionen för onkologi-patologi har resulterat i ett arbete publicerat i PNAS den 19:de oktober.

Syftet med Camilla Wiklunds avhandling är att utöka vår kunskap om förhållandena mellan BMI, magtarmproblematik, och kost, samt hur dessa faktorer bidrar till uppkomsten och upprätthållandet av ätstörningar.

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLife hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss. Det handlar om att fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och därmed stärker deras förmåga att angripa cancerceller.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, besökte KI den 23 oktober. Hon träffade studenter, lärare, forskare och universitetsledning som berättade hur de anpassat sig till den pågående pandemin. 

I en ny studie som publiceras i tidskriften Cell Death & Differentiation har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en translationell studie som identifierat en ny mekanism för att styra nedbrytning av glukos i flera olika cancerformer. Förhoppningen är att mekanismen ska kunna utnyttjas för att bromsa cancertillväxt.

Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH) diagnostiseras ibland sent på grund av vaga symtom. Alla patienter med CTEPH bör evalueras för kirurgi, visar en ny genomgång gjord av forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Bland kvinnor som deltar i gynekologisk cellprovkontroll i Sverige fann forskare att om utredningen ledde till invasiv cervixcancer sågs en ökad risk för iatrogena skador (dvs skador till följd av medicinsk behandling) och icke-iatrogena skador (orsakade av olyckor eller självskador) som krävde sjukhusvård, jämfört med en extremt låg skadenivå vid normala screeningfynd, enligt nya rön publicerade i Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention.

En dagbok med polarfararen Andrées sista anteckningar analyseras nu för första gången med modern teknik. Arbetet kan lösa gåtan om vad som orsakade expeditionsmedlemmarnas död på en ö i Norra Ishavet år 1897.
– Vi får fram massor av ny information, det är otroligt roligt, säger Bea Uusma, som genomför projektet vid medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet.

Andres Salumets har utsetts till professor i reproduktiv medicin vid enheten för obstetrik och gynekologi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC.

Positionen inrättades med ett generöst bidrag från ett svenskt företag - Vitrolife (10 MSEK / 5 år) och kommer att samfinansieras av Center for Innovative Medicine - CIMED.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) lanserar en ny forskningssatsning och donerar 3,1 miljarder kronor under tolv år för att stödja datadriven life science samt 600 miljoner kronor för att förlänga det befintliga stödet till SciLifeLab och Wallenberg centrum för molekylär medicin. Många nya forskartjänster kommer att inrättas.

Det har gått ett år sedan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet bildade universitetsalliansen Stockholm trio. Tillsammans verkar de tre lärosätena för att utveckla och lyfta fram den internationella forsknings- och utbildningsmiljön i Stockholmsregionen, bland annat genom att etablera en gemensam representation i Bryssel. EU-veteranen Dan Andrée ska nu lägga grunden för universitetsalliansens kontor i Bryssel.

Tobias Stiftelsens anslag 2020 har tilldelats Magnus Tobiasson och Eva Hellström Lindberg, båda forskare vid Karolinska Institutet. Anslaget uppgår till 10 miljoner kronor fördelat på 5 år. Det ska stödja forskning kring tidig upptäckt av återfall efter stamcellstransplantation för patienter med blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom.

En stor jämförande studie av canceröverlevnad mellan de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder över tid och att de skillnader som setts tidigare minskat. Det är troligen flera olika faktorer som lett fram till dessa förbättringar. Tidigare jämförande studier mellan de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader i canceröverlevnad, med sämre överlevnad för patienter i Danmark.

Martin Enges forskargrupp på institutionen för onkologi-patologi har utvecklat en ny metod för att samtidigt analysera funktionen och de samlade genetiska fel som enskilda celler samlat på sig i leukemier och andra cancersjukdomar. Artikeln publiceras i den ansedda tidskriften Molecular Cell den 16:e oktober.

Över tid får personer med MS, multipel skleros, allt större funktionsnedsättningar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till det progressiva sjukdomsförloppet i möss och hur det kan vändas. Studien, som publiceras i Science Immunology, kan få betydelse för framtida behandlingar.

Hej Helena Hildenwall, en av författarna till publikationen och medlem av gruppen "Global Child Health and SDGs" vid institutionen för global folkhälsa. Vilka är de viktigaste resultaten av er studie?

Att kunna dra kausala slutsatser är viktigt i medicinsk forskning för att se om medicinska behandlingar är effektiva och om olika exponeringar är skadliga. Vid insamling av data är det svårt att dra kausala slutsatser och ofta måste forskaren göra orealistiska antaganden om de bakomliggande mekanismerna som genererat data. I en ny artikel publicerad i Journal of the American Statistical Association har forskare vid KI utvecklat statistiska metoder som undviker sådana orealistiska antaganden.

Under torsdagskvällen den 15 oktober hölls en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern – den årliga installationshögtiden för nya KI-professorer, den här gången både i Aula Medica och digitalt. 14 nya professorer installerades, även nya adjungerade professorer och gästprofessorer välkomnades.

Den 15 oktober 2020 installerades 14 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Dessutom välkomnades nya adjungerade professorer och gästprofessorer.

Riktlinjer för medicinsk behandling baseras ofta på läkemedelsutveckling och forskning som är relaterad till västvärlden. Eleni Aklillu vill bidra till mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning i Afrika söder om Sahara. Miljöfaktorer och genetiska skillnader är två skäl till att anpassningar behövs.

KI:s presstjänst sammanfattar varje vecka KI i internationell och svensk media. Här är KI i medierna den 1 till den 7 oktober 2018.

Hallå där Helena Cleeve, doktorand vid Sektionen för arbetsterapi. Den 6 november kommer du att försvara din avhandling ”Mundane mattering : how materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care”, vad handlar den om?

När hudbarriären inte fungerar kan inflammatoriska hudsjukdomar som atopiskt eksem uppstå. Maria Bradley forskar om sjukdomens genetiska orsaker och hur de varierar mellan olika delar av världen.

Yenan Bryceson forskar om en typ av immunbrist som leder till överaktiva delar av immunsystemet och svår sjukdom. Målet är förstå sjukdomen och etablera bra diagnostik. På lång sikt vill han också bidra till mer skonsamma behandlingar.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att genetisk riskpoäng för ADHD påverkar hur stor effekt standardinsatser samt träningsprogrammet KONTAKT® har för individer med autism. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Npj Genomic Medicine.

Inger Kull forskar om barns och ungas allergi och om patientens övergång, transition, från pediatrik till vuxenvård. Mycket av hennes forskning är kopplad till BAMSE-projektet som hon var med och grundade för 26 år sedan.

Olof Sköldenbergs forskning syftar till bättre behandling och diagnostik av skadade leder – särskilt höftleder. På senare år har han bland annat undersökt hur AI kan användas som stöd i analys av ortopediska röntgenbilder.

När ett samhälle slagits i spillror av exempelvis en jordbävning vill många hjälpa – men utan samordning och kunskap om vårdbehov blir insatserna ofta missriktade. Johan von Schreeb forskar om hur globala katastrofmedicinska insatser kan bli effektivare.

Christian Rück är psykiater och forskar om olika typer av tvångssyndrom – såväl om orsaker som behandlingar. Han har utvecklat internetbaserade KBT-behandlingar som idag används i psykiatri i både Sverige och utomlands.

Erika Franzén forskar om träning som förbättrar balans och gång för personer med Parkinsons sjukdom. Hennes program HiBalance, som innebär betydande fysiska utmaningar för patienterna, har visat sig både effektivt och uppskattat.

När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

Hälsovinsterna med att röra på sig är väl kända, men vården behöver bli bättre på att använda fysisk aktivitet som behandling. Det menar Maria Hagströmer som forskar om sambandet mellan aktivitet och hälsa.

På måndagen samordnade Länsstyrelsen i Stockholm ett besöksprogram åt kungaparet om hur Stockholms län hanterar covid-19-pandemin. Första stoppet var på Karolinska Institutet.

Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.

Fettlever orsakad av övervikt drabbar närmare en av fyra personer i Europa och USA. Tidigare forskning har visat att personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande kopplingen mellan olika typer av läkemedelsbehandling och hyponatremi. I den aktuella studien jämfördes litiumbehandling mellan 11 213 personer som sjukhusvårdats på grund av hyponatremi med 44 801 kontroller. Intressant nog fann man att litiumbehandling var hälften så vanlig hos personer med hyponatremi. Resultaten har nyligen publicerats i tidsskriften Journal of Psychopharmacology.