De får startanslag från ERC 2023

Det europeiska forskningsrådet ERC, EU:s huvudsakliga forskningsfinansiär, delar ut totalt 628 miljoner euro i startanslag för att stötta 400 unga forskargruppsledare. Drygt 14,8 procent av ansökningarna beviljades. Här är projekten vid KI som får pengar:

Forskningsledare: Kasper Karlsson, biträdande lektor vid institutionen för onkologi-patologi

Projekt: “Precision Lethality to overcome clonal heterogeneity in high-risk neuroblastoma”

Sammanfattning: Forskarna ska ta försöka ta reda på vilka kombinationsbehandlingar som mest effektivt dödar neuroblastomceller, en typ av cancer som huvudsakligen drabbar små barn. En viktig anledning till att cancer är svårt att behandla beror på att celler inom en och samma tumör kan vara ganska olika på grund av till exempel olika mutationer och skillnader i deras mikromiljö. Därför behövs ofta en kombination av läkemedel för att nå på alla cancerceller.

I detta projekt kommer forskarna att använda innovativa tekniker för att studera tusentals cancerkloner i neuroblastomorganoider. De vill se vilka subpopulationer av cancerceller som överlever när de behandlar dem med olika läkemedel. Detta kommer att hjälpa dem att identifiera läkemedel som kan rikta in sig på de resistenta celler som överlever den första behandlingen. Målet är att hitta riktade behandlingar som kompletterar den vanliga behandlingen av neuroblastompatienter och därmed hjälpa fler barn att övervinna cancer.

Forskningsledare: Juan Pablo Lopez, biträdande lektor vid institutionen för neurovetenskap

Projekt: "FASTer: Identifying the Fast-acting Antidepressant Signatures of Treatment Response with psychedelic compounds"

Sammanfattning: Forskarna ska försöka förstå vilka underliggande mekanismer som kan kopplas till de snabbverkande antidepressiva effekterna av den psykadeliska substansen psilocybin. I djurstudier kommer de att undersöka frågor som varför individer svarar olika på behandlingen; varför det finns könsskillnader i behandlingssvar; och vilka neurobiologiska mekanismer som leder till förbättrade symtom.

Genom att kombinera molekylärbiologi och beteendestudier med avancerade datamodeller kommer projektet att etablera ett automatiskt system för att spåra hur beteenden är kopplade till behandlingssvar. Utöver det vill man identifiera vilka celltyper och hjärnkretsar som ligger bakom de snabbverkande effekterna av psilocybin. Forskarna har förhoppningar om att fynden ska få kliniska implikationer och leda till bättre och mer snabbverkande behandlingar för psykiska sjukdomar.