Ny avhandling om mental stimulering för att förebygga Alzheimers sjukdom

Mentalt stimulerande aktiviteter såsom utbildning (skolgång) och yrkesutövning har tidigare visat sig vara associerade med bättre kognitiv funktion bland äldre individer. Mental stimulation från utbildning och yrke verkar också kunna påverka de kognitiva effekterna av neuropatologi som orsakar Alzheimers sjukdom i samband med graden av kognitiv nedgång. Huvudfokus för min avhandling var att undersöka om komplexiteten i en individs yrke (krav från intellektuella och sociala aktiviteter på jobbet) kunde påverka det kognitiva resultatet av en randomiserad kontrollerad studie (RCT) som involverade en livsstilsintervention (kost, motion, kognitiv träning, kardiovaskulär riskmonitorering och social stimulans). Jag undersökte också om faktorer som rör mental stimulans, såsom utbildning (skolgång) och yrkeskomplexitet är förknippade med bättre kognitiv funktion hos äldre vuxna med risk för demens (baserat på en kardiovaskulär risk profil) och om det kan ge motståndskraft mot de kognitiva effekterna av neuropatologi vid Alzheimers sjukdom. 

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Att yrkeskomplexitet inte påverkade de kognitiva resultaten av en livsstilsintervention, med undantag för resultatet för exekutiv funktion. Högre nivåer av yrkeskomplexitet från intellektuella arbetsuppgifter var associerat med en större interventionseffekt på den kognitiva domänen exekutiv funktion efter en två års livsstilsintervention. Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar också vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens (baserat på kardiovaskulär risk profil) men verkar inte ge stark motståndskraft mot Alzheimers neuropatologi. Bland personer med prodromal AD (tidigt symptomatiskt stadium av Alzheimers sjukdom) verkar högre yrkeskomplexitet ge motståndskraft mot en vanlig typ av biomarkör som orsakar Alzheimers, vilket är tau-proteinet.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?  

Den kan främja och utveckla Alzheimers forskningen genom att man går från att bara undersöka genomsnittliga behandlingseffekter av interventioner (icke-farmakologiska och farmakologiska) till att även undersöka individualiserade behandlingseffekter. Detta kan leda till bättre effekter av behandlingar och spara sjukvårdsresurser och utgifter, vilket kan utveckla bättre metoder och kunskap om precisionsmedicin som är medicin och behandlingar som är skräddarsydda för varje individ. Kunskapen i denna avhandling kan också förbättra designen av nya randomiserade kontrollerade studier för att ge ännu bättre underlag för evidensbaserad medicin i framtiden.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?  

Ja, efter min disputation kommer jag att börja en postdoktoral tjänst vid Stanforduniversitetet där jag kommer att arbeta med projekt som undersöker om att spendera tid i naturen och grönområden kan påverka mental och fysisk hälsa. Delvis genom att genomföra en randomiserad kontrollerad studie som tittar på hur parker och grönområden i städer kan förbättra människors hälsa.

Att engagera sig i en hälsosam livsstil och göra rätt förändringar kan vara utmanande på lång sikt, men genom att inkorporera mer naturupplevelser och tid i grönområden tror jag att vi kan öka våra chanser att göra människors liv hälsosammare och förhoppningsvis också göra människor mer medvetna om värdet av natur och grönområden.