Ny studie förklarar hur luftföroreningar ökar risken för demens
Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.
– Det finns en betydande indirekt effekt av luftföroreningar på demens, säger Giulia Grande, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.
I studien har forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, och Oxford University, Storbritannien, i upp till 12 år studerat drygt 2 500 vuxna, med en medelålder på 73 år och bosatta i centrala Stockholm.
Deltagarna genomgick kliniska undersökningar och blodprover samt omfattande utvärderingar från läkare, sjuksköterskor och psykologer.
Innan studien inleddes beräknades de årliga genomsnittliga nivåerna av PM2,5 på deltagarnas hemadresser. PM2,5 är en term som används för att beskriva mycket små luftburna partiklar som kan ha negativa hälsoeffekter.
70 procent förhöjd risk
Resultaten visade att mycket små ökningar av PM2,5 innebär en 70 procent förhöjd risk att utveckla demens. I början av studien tittade forskarna också på nivån av två vitamin B-relaterade aminosyror, homocystein och metionin, i deltagarnas blod. Forskarna undersökte sedan om dessa aminosyror förändrade risken för demens relaterat till luftföroreningar.
Forskarna fann att risken för att utveckla demens delvis berodde på en interaktion mellan luftföroreningar och homocystein respektive metionin.
Skyddande aminosyra
Den roll som homocystein spelade observerades endast hos deltagare som hade utvecklat hjärt-kärlsjukdomar, medan den skyddande rollen för metionin troligen var oberoende av utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar
– Dessa aminosyror spelade en roll för att öka eller minska risken för demens orsakad av luftföroreningar. Det tyder på att luftföroreningar påverkar utvecklingen av demens på flera sätt, säger Debora Rizzuto, studiens sistaförfattare och senior forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Nästa steg i forskningen är att fortsätta kartlägga mekanismerna genom vilka luftföroreningar orsakar demens.
– Det är ännu långt kvar, men våra resultat tyder på att flera vägar finns på plats för att fastställa demensrisken kopplad till luftföroreningar och detta understryker behovet av ytterligare forskning om den exakta biologiska mekanismen, säger Giulia Grande.
Studien har finansierats av bland annat Socialdepartementet, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
“Association of long-term exposure to air pollution and dementia risk: the role of homocysteine, methionine and cardiovascular burden”, G Grande, B Hooshmand, DL Vetrano, AD Smith, H Refsum, L Fratiglioni, P Ljungman, J Wu, A Bellavia, K Eneroth, T Bellander, D Rizzuto. Neurology, online 19 juli 2023, doi: 10.1212/WNL.0000000000207656.