Metod för att förbättra ungas psykiska välmående testas i flera städer
Enligt UNICEF drabbas ungefär var femte ungdom av psykisk ohälsa, vilket i sin tur ofta leder till ett riskbeteende vad gäller alkohol, tobak och droger. I det långa loppet kan det innebära fortsatt dålig hälsa även i vuxen ålder. I ett treårigt projekt, som koordineras av Karolinska Institutet, ska nu en metod som används för att förbättra ungas psykiska mående i Indien, Kenya, USA och Colombia utvärderas för att se om den kan fungera i andra delar av världen.
Psykisk ohälsa ökar bland de unga i världen, och beroendeproblematik förekommer ofta i denna grupp. Riskbeteenden med alkohol, tobak och droger grundläggs ofta i ung ålder och för att förebygga ohälsa i vuxen ålder är det därför viktigt att ingripa tidigt.
2017 grundade cities-rise.org en metod som bygger på idén att ungdomar hjälper ungdomar. Metoden har varit uppskattad men inte utvärderats ur ett folkhälsoperspektiv, något som forskare vid institutionen för global folkhälsa på KI nu ska göra tillsammans med forskare från Finland, Kenya, USA, Belgien, Indien, Sydafrika och Storbritannien.
Samarbete mellan ungdomar och forskare
– Många tidigare ungdomsinsatser för bättre mental hälsa har misslyckats med att uppnå hållbar effekt i stor skala. CitiesRISE har arbetat med en uppskattad metod i skolor och andra sammanhang där unga rör sig, till exempel fritidsgårdar. Det unika är att ungdomar är drivande i metoden och troligtvis en avgörande faktor för metodens framgång, berättar Carina King, senior forskare på institutionen för global folkhälsa (GPH) vid Karolinska Institutet.
Forskargruppen, som har tilldelats 3,7 miljoner euro för projektet, ska bland annat utvärdera metodens effekt genom att jämföra ungdomars psykiska hälsa i skolor i indiska staden Chennai där metoden används, med ungdomar i skolor där metoden inte används. Metoden ska även testas i Nairobi i Kenya, Kapstaden i Sydafrika och Stockholm i Sverige för att se om den kan fungera i andra miljöer. Utöver metodens effekt på det psykiska välmåendet ska forskarna även undersöka vilken effekt metoden har gällande riskbeteenden.
– Projektet tar avstamp i ett ungdomsdrivet tillvägagångssätt, vilket innebär att ungdomarna spelar en avgörande roll i att utveckla modellen under guidning av forskargruppen. De kommer också att samarbeta med oss forskare för att utvärdera modellen, säger Stefan Swartling Peterson, professor på GPH.
Ledande roll för KI
Projektet, som benämns YIPEE – Youth Co-production for Sustainable Engagement and Empowerment in Health, är en del av EU:s Horisont-program, och KI har i sin roll som koordinator ansvarat för ansökan, satt ihop det multinationella teamet och kommer under projektets gång bland annat att ansvara för samordning, bidragsförvaltning och utvärdering.
– Det finns många fördelar med att arbeta med ett multinationellt team bestående av både akademiska parter och ungdomarna själva. Det bidrar till att kontextualisera studien i såväl ett internationellt som kulturellt perspektiv, säger Jhon Álvarez Ahlgren, doktorand på samma institution.