Intellektuell funktionsnedsättning vanligare hos barn i familjer med beroendeproblematik
Barn som har en förälder med alkohol- eller narkotikamissbruk har en ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, även om det bara är pappan som har en beroendeproblematik. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en ny studie som pekar på behovet av att rikta förebyggande insatser mot båda föräldrarna. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.
Det är välkänt att mammans alkoholintag under graviditeten kan öka risken att barnet får intellektuell funktionsnedsättning. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att alla former av substansmissbruk, både hos mamman och pappan och inte enbart under graviditeten, kan utgöra en riskfaktor.
Har främst fokuserat på mammor
– Förebyggande insatser som utbildning av vårdpersonal och folkhälsorekommendationer har i decennier fokuserat på mammor med alkoholrelaterade problem. Våra fynd belyser vikten av att även rikta dessa insatser mot pappor med olika typer av beroendeproblematik, säger Lotfi Khemiri, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik samt institutionen för klinisk neurovetenskap.
Studien, som bygger på data från svenska register, omfattade närmare två miljoner barn födda 1978–2002 och deras föräldrar. 1,2 procent av barnen till föräldrar utan missbruk diagnostiserades med intellektuell funktionsnedsättning, jämfört med 3 procent av barnen som hade en förälder med en missbruksrelaterad diagnos (alkohol- eller narkotikamissbruk).
Högre risk före födseln
Riskökningen var större om föräldern fått sin missbruksdiagnos innan eller under graviditeten jämfört med efter barnets födelse. Beroendeproblematik före födseln var associerad med en mer än fördubblad risk för intellektuell funktionsnedsättning hos barnet oavsett om det var mamman eller pappan som hade ett missbruk. Sambanden försvagades men förblev statistiskt signifikanta efter justering för socioekonomiska faktorer och psykiatrisk samsjuklighet hos föräldrarna.
– Eftersom det är en observationsstudie kan vi inte dra några säkra slutsatser om den underliggande mekanismen, men vi tror att både gener och miljö inklusive skadlig effekt av substansbruk på fostret kan spela in. Vi hoppas att resultaten ska bidra till det förebyggande arbetet, men också förbättrad diagnostik av barn med intellektuell funktionsnedsättning och möjlighet att sätta in tidiga stödinsatser till såväl barnet som föräldrar i behov av beroendevård, säger Lotfi Khemiri.
Alkohol en stor riskfaktor
Störst risk för intellektuell funktionsnedsättning sågs vid alkoholrelaterade problem under graviditeten, där riskökningen var femfaldig respektive trefaldig beroende på om det var mamman eller pappan som hade ett missbruk.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Region Stockholm, Systembolaget och Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse. Medförfattaren och KI-forskaren Henrik Larsson har fått forskningsanslag från Shire/Takeda samt arvoden från Medice, Shire/Takeda och Evolan Pharma AB, dock ej i samband med den aktuella studien. Övriga medförfattare rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
”Parental substance use disorder and risk of intellectual disability in offspring in Sweden: a national register study”, Lotfi Khemiri, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson, Agnieszka Butwicka, Magnus Tideman, Brian M. D’Onofrio, Antti Latvala, Paul Lichtenstein, eClinicalMedicine, online 30 augusti 2023, doi: 10.1016/j.eclinm.2023.102170.