Nyhetsarkiv

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Riktlinjerna för bästa praxis kring förbättrad användning av teknik vid demensvård togs fram för något år sedan, bland annat forskare från forskargruppen CACTUS. I december publicerades en uppdatering av riktlinjerna.

Den 17 november anordnade Occupational Science Europe (OSE) sin första online-konferens: ”Everyday life: living and doing in a changing society”. Organisationen har under flera år regelbundet anordnat vanliga konferenser, men i dessa pandemitider blev det således en onlinekonferens, något som skulle visa sig bli succéartat.

Medicinering vid Parkinsons sjukdom minskar många av de symtom som drabbar patienterna, men oftast kvarstår problemen med försämrad balans och ökad risk för fall och skador. En ny studie i tidskriften NPJ Parkinson’s Disease ger nu en fördjupad bild av balansträning som behandling vid parkinson. De delvis nedslående resultaten talar för att träningsprogram kan behöva intensifieras eller individanpassas i större utsträckning för att få avsedd effekt och att mer forskning krävs.

Hallå där, Malin Freidle, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 11 februari försvarar du din avhandling ”Motor and cognitive abilities in Parkinson’s disease with a brain activity perspective: performance at baseline and the effects of a balance training programe”. Vad handlar den om?

Hallå där, Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 21 januari försvarar du din avhandling ”Factors associated with behavioral and psychological symptoms of dementia”, vad handlar den om?

Hallå där, Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 20 januari försvarar du din avhandling ”Biomarkers in frontotemporal dementia : findings from the GENFI study”. Vad handlar den om?

Fem forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 18,1 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Hallå där, Riccardo Lo Martire, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 14 januari försvarar du din avhandling ”Sickness absence among patients with chronic pain in Swedish specialist healthcare”. Vad handlar den om?

Hallå där, Anja Gebhardt, doktorand vid sektionen för omvårdnad. Den 15 december försvarar du din avhandling ”Beyond exhaustion and pain: the intertwinement of health and suffering among women and mothers”. Vad handlar den om?

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

KI forskaren Amaia Calderón-Larrañaga, vid Aging Research Center (ARC), har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet för forskning inom primärvården.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om?

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

Vetenskapsrådet delar ut anslag till 14 projektbidrag för forskning om postcovid. Totalt beviljas 50 miljoner kronor, varav 33 800 000 kronor delas ut till nio forskningsprojekt på Karolinska Institutet.

Fyra forskare vid Aging Research Center (ARC) har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet. Marc Guitart-Masip, Davide Liborio Vetrano och Weili Xu beviljas medel för projekt inom kategorin Medicin och Hälsa, och Grégoria Kalpouzos för ett projekt inom kategorin humanoria och samhällsvetenskap.

Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.

Stina Nordinge och Caroline Lager har fått utmärkelsen ”Årets arbetsterapeutstudenter” av Sveriges Arbetsterapeuter. De har visat på att ny digital teknik med virtual reality inte behöver vara krånglig utan kan lyfta bort faktorer som tid och rum för att istället fokusera på det i människan som mår bra och stärka det.

Hon fick priset för RAPP – en app för digital personcentrerad och nära vård. Ulrica Nilsson, professor i omvårdnad vid NVS, var en av tre finalister nominerade till priset, som delades ut på Vårdgalan den 29 oktober. Priset är en check på 250 000 kronor.

Grattis till de nio forskare vid NVS som fått anslag från Vetenskapsrådet.

– Jag vill verkligen att min forskning ska bidra till låg- och mellaninkomstländer, sa Susanne Guidetti när hon höll sin professorsföreläsning fredagen den 22 oktober på temat ”Rehabilitering på patientens villkor”.

Melvin R. Goodes-priset 2021 tilldelades professor Kivipelto, som fick ta emot priset vid ADDF:s årliga höstsymposium på torsdagen den 28 oktober.

National E-infrastructure for Aging Research (NEAR) beviljas förnyat bidrag från Vetenskapsrådet (VR) för perioden 2023–2028.

Flera stora anslag har gått till forskare vid Sektionen för Aging Research Center (ARC) i Fortes årliga öppna utlysning inom områden som hälsa, arbetsliv och välfärd. Av de 32 projekt, program och nätverk som fått anslag på KI, kammar ARC hem fem.

Mindre träning och mindre rehab – den upplevelsen rapporterar personer med Parkinson om i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien belyser läget under den första vågen av covid-19-pandemin. Särskilt kvinnor över 70 år kan ses som en riskgrupp när det gäller minskad rörelse, enligt Erika Franzén, professor och fysioterapeut.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Forskare vid KI får 164 808 400 kr i Fortes årliga öppna utlysning. Utlysningen är öppen för ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Totalt får 32 projekt, program och nätverk på KI anslag.

Nya frågor, nya kontakter och nya samarbeten är vad man hoppas på när det första nationella mötet för forskare, lärare och doktorander i arbetsterapi genomförs som ett webbinarium tisdagen den 19 oktober 2021. Initiativtagare och värd för detta är avdelningen för arbetsterapi vid KI.

NVS gratulerar dem alla!

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer i ryggvätska eller amyloida plack i hjärnan. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Bengt Winblads pris 2021.

Vinnova satsar på elva innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Av de elva utvalda är tre på Karolinska Institutet.

Hallå där Stefan Fors, forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet. Du har tillsammans med två andra forskare från KI visat att det finns ojämlikheter i livslängd bland äldre i Sverige och att dessa skillnader ökat under perioden 2006-2015. Kan du berätta lite mer?

Hallå där, Karin Björklund, doktorand vid sektionen för allmänmedicin och primärvård. Den 15 oktober försvarar du din avhandling ’Students’ workplace learning in primary health care: learning from patients’. Vad handlar den om?

Postural hypotoni, ett drastiskt blodtrycksfall när man ställer sig upp, är kopplat till ökad risk för demens och accelererad progression från kognitiv svikt till demens, även i frånvaro av symtom som till exempel yrsel eller svimning. Forskare från Karolinska Institutet har i en studie som nyligen publicerades i tidskriften Hypertension visat att postural hypotension är kopplad till sämre kognitiv förmåga i ålderdomen.

Docent Sara Hägg har, tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av KI -forskare, tilldelats ett NIH Prime R01 forskningsanslag från NIH för sin forskning om läkemedel för primärt förebyggande av Alzheimers sjukdom. Forskningsanslaget har beviljats för tre år med möjlighet att ansöka om ytterligare två år.

Den 6 september var det start för den nya forskarskolan i hälsovetenskap, FiH, som är en uppföljare till den tidigare forskarskolan i vårdvetenskap.

Docent och lektor Malin Nygren-Bonnier vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset utsågs idag till Årets fysioterapeut av förbundet Fysioterapeuterna. Hon får utmärkelsen för sitt breda arbete med rehabilitering efter covid-19.

Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD genomfördes förstå gången 1992. Syftet var och är att undersöka hur levnadsvillkoren för befolkningen över 75 år ser ut i dagens Sverige och vilka förändringar som skett under senare år. Forskarna bakom undersökningen kan nu beskriva utvecklingen under de senaste 30 åren, en period under vilken det skett tydliga förändringar inom välfärden.

Hallå där, Ceren Emre, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 3 september försvarar du din avhandling ”Resolving inflammation - analysis of mechanisms in relation to Alzheimer pathology and aging”. Vad handlar den om?

NVS prefekt, professor Maria Ankarcrona, medverkade i Vetenskapsradion 23 augusti, där hon kommenterade den nya amerikanska studien som visar på att frukt och grönt håller hjärnan i trim tack vare ämnesgruppen flavonoider som finns i till exempel äpplen, apelsiner, jordgubbar, blåbär, selleri och paprika.

Hallå där, Elin Jakobsson, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi! Den 1 september försvarar du din avhandling ”Voices in the wake of eHealth: older adults’ and occupational therapists’ perceptions of using information and communication technology”. Vad handlar den om?

Professor Staffan Josephsson vid avdelningen för arbetsterapi, NVS, har fått en replik på en debattartikel på DN Debatt publicerad. Repliken bemöter debattartikeln där Mats Alvesson bland annat tar upp akademiseringen av vårdyrken.

PUF-V och FiH ordnar en heldag för doktorander och handledare den 7 oktober 2021 i Flemingsberg

Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

Tre forskare vid NVS medverkar i en debattartikel i Läkartidningen, med uppmaning om att bidra till att främja fysisk aktivitet för att skydda mot svår covid-sjukdom med respiratorisk svikt.

Förutom Joana Pereira vid sektionen för klinisk geriatrik, har ytterligare fyra personer utsetts till nya forskargruppsledare vid NVS under våren. Det är Debora Rizzuto, Weili Xu, Grégoria Kalpouzos och Amaia Calderon Larrañaga, samtliga från sektionen för Aging Research Center (ARC).