Flera stora anslag från Forte går till ARC
Flera stora anslag har gått till forskare vid Sektionen för Aging Research Center (ARC) i Fortes årliga öppna utlysning inom områden som hälsa, arbetsliv och välfärd. Av de 32 projekt, program och nätverk som fått anslag på KI, kammar ARC hem fem.
Under kategorin projektbidrag hittar via bland andra Amaia Calderón-Larrañaga, Davide Liborio Vetrano, Pär Schön och Weili Xu.
Äldre personers bidrag inom informell omsorg
Amaia Calderón-Larrañaga får 4 950 000 kr för projektet Äldre personers bidrag inom informell omsorg: trender, profiler och hälsokonsekvenser vars syfte är att uppskatta omfattningen av äldres bidrag inom informell omsorg under senare år, samt fördjupa kunskapen kring deras särskilda hälsobehov.
Projektet utgörs av tre delstudier där den första analyserar trender inom formell och informell omsorg under de senaste tre decennierna med fokus på äldre omsorgsgivare. Den andra delstudien kommer att undersöka samband mellan omsorgsgivande i hög ålder och negativa hälsokonsekvenser, samt påverkbara mekanismer bakom sådana samband. Den tredje delstudien kommer att identifiera de grupper av äldre omsorgsgivare som är mest benägna att drabbas av negativa hälsokonsekvenser och i vilket skede sådana konsekvenser uppstår.
‒ Genom att använda oss av data från tre befolkningsbaserade kohortstudier (Swedish National Study of Aging and Care; Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old; Survey of Health, Ageing and Retirement) och en ny nationell enkätstudie kommer vi att identifiera kombinationer av egenskaper hos omsorgsgivare, omsorgstagare, upplevelser kring informell omsorg och omsorgssammanhang, berättar projektledare Amaia Calderón-Larrañaga.
Projektet kommer att bidra med viktig kunskap för att anpassa stödet till äldre omsorgsgivares faktiska behov och för att förebygga negativa hälsokonsekvenser av omsorgsgivande.
Korrekt genomförande av resultaten kommer att säkerställas av en tvärvetenskaplig expertgrupp som täcker områdena geriatrisk epidemiologi (Amaia Calderón-Larrañaga och Lucas Morin), geriatrisk medicin (Anders Wimo) och gerontologi (Lena Dahlberg och Elizabeth Hanson), som innehar mycket relevanta befattningar inom viktiga svenska institutioner, med kompetens inom informell vård, såsom Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).
Kvarboendet – från politik till praktik
Pär Schön får 3 620 000 kr för projektet Kvarboendet – från politik till praktik. Konsekvenser av den svenska äldreomsorgens avinstitutionalisering för äldre personer och deras anhöriga.
Under de senaste 20 åren har man lagt ned äldreboenden i stor skala i landets kommuner, en utveckling som har drivits av besparingsskäl, men också av en uttalad kvarboendepolitik. Allt fler mycket sköra äldre personer får därför numera sin vård och omsorg i det egna hemmet.
‒ I det här projektet kommer vi att studera konsekvenserna av att vården och omsorgen har ”flyttat in i äldre personers hem”, förklarar projektledare Pär Schön.
Några av de frågor forskarna ska fördjupa sig i är vilka idéerna, motiven och drivkrafterna är bakom den svenska kvarboendepolitiken? Hur behoven för att bli beviljad en plats på särskilt boende har förändrats över tid? Hur boendetiderna har förändrats på särskilda boenden? Hur avslag på ansökan till särskilt boende motiveras? Hur vården och omsorgen fungerar för dem som har fått avslag på sin ansökan, enligt de äldre själva och deras anhöriga?
Projektet är ett multidisciplinärt samarbete mellan Aging Research Center (KI & SU), institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet (SU), forskargruppen Equity and health policy (hälsopolitisk analys och jämlikhet i hälsa) vid institutionen för global folkhälsa (KI) och Stiftelsen Äldrecentrum. Medverkande forskare är: Petra Ulmanen, Ann Liljas, Bettina Meinow, Janne Agerholm, Bo Burström, Lennarth Johansson och Pär Schön (projektledare).
Förändring av vårdbehov och vårdövergångar
Davide Liborio Vetrano får 5 930 000 kr (Vård och omsorg i samverkan) för projektet Förändring av vårdbehov och vårdövergångar efter 60 års ålder: samspel mellan individers skörhet, deras miljö och personliga perspektiv.
– Det här projektet syftar till att öka vår kunskap om vårdbehov och mönster för vårdutnyttjande bland sköra och kliniskt komplexa äldre vuxna, för att kunna identifiera snabba åtgärder och därmed åstadkomma en mer proaktiv och integrerad hälso- och sjukvård, säger projektledare Davide Liborio Vetrano.
En snabbare övergång för sköra individer, mellan vård (primärvård, sjukhus) och socialtjänst (hemtjänst, institutioner) har observerats men inte definierats väl. Samtidigt är splittrade och idiosynkratiska vårdövergångar utan tvekan en orsak till en snabbare funktionsnedgång, vilket påskyndar utvecklingen av skörhet. Det har sällan tagits hänsyn till patientens perspektiv och upplevelser vid vårdplaneringen, särskilt när det gäller skörhet.
Genom att dra nytta av tre väl karakteriserade svenska befolkningsbaserade studier som ingår i SNAC och National E-Infrastructure on Aging Research (NEAR), kommer forskarna att analysera data från över 7 000 personer över 60+, som bor i både urbaniserade och rurala områden i fyra olika regioner.
– Vi förväntar oss kunna identifiera relevanta riskprofiler och skadliga vårdutnyttjandemönster som grund för mer integrerad och personcentrerad vård, vilket förhoppningsvis kommer att fördröja eller skjuta upp skörhet, minska sjuklighetsbördan och förbättra patienternas upplevelser och livskvalitet.
Förstå vårdbehoven hos äldre med kognitiva störningar
Weili Xu får 5 990 000 kr (Vård och omsorg i samverkan) för projektet Att förstå de komplexa och fortskridande vårdbehoven hos äldre med kognitiva störningar, för att kunna tillgodose individualiserad och väl tidsanpassad vård och omsorg.
Demens är en av de viktigaste orsakerna till handikapp och vård- och omsorgsberoende, och påverkar hälso- och sjukvården på ett sätt som leder till en avsevärd börda för vårt nuvarande och framtida samhälle.
‒ Målet med detta projekt är att tillhandahålla vetenskapligt stöd för en tidsanpassad och individualiserad vård för personer med kognitiva störningar (mild kognitiv svikt − MCI och demens), förklarar Weili Xu, projekt- och forskargruppsledare.
Forskarna använder data från tre befolkningsbaserade kohortstudier och ett nationellt kvalitetsregister. Resultaten från projektet kommer att ge praktisk information för ansvariga inom vård- och omsorg att planera och utföra individualiserad och väl tidsanpassad vård till personer med kognitiva sjukdomar.
Forskargruppen bakom projektet är tvärvetenskaplig och består av Laura Fratiglioni, Anders Wimo, Maria Eriksdotter, Johan Fastbom, Britt-Marie Sjölund, Stephanie Paillard-Borg, Alessandra Marengoni, Serhiy Dekhtyar samt Giulia Grande.
Social äldreforskning
Därutöver har Johan Fritzell erhållit ett nätverksbidrag Social Inequalities in Ageing (SIA) – network.
– Det nya nätverkstödet möjliggör en viktig fortsättning på den kompetensuppbyggnad inom social äldreforskning som vi genomfört inom SIA programmet. I likhet med SIA programmet ingår en rad ledande nordiska forskare och deras juniora medarbetare i nätverket, säger forskargrupps- och projektledare Johan Fritzell.