Tidiga insatser kan sannolikt motverka muskelförtvining
Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.
När vi blir äldre förlorar vi muskelmassa och muskelfunktion. När försämringen är större eller snabbare än förväntat klassas det som sarkopeni, ett vanligt tillstånd hos äldre som ofta leder till lägre livskvalitet och ökar risken för exempelvis fallolyckor och benbrott.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur olika faktorer som kön, ålder, utbildningsnivå, boendesituation, livsstil och kroniska sjukdomar påverkade utvecklingen av sarkopeni hos personer 60 år eller äldre över en 12-årsperiod. Totalt ingick fler än 3 200 personer från den så kallade SNAC-K studien (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen) om vård och åldrande i Sverige.
Vid studiestarten hade nästan 10 procent sarkopeni, 27 procent förstadier till sarkopeni och 63 procent ingen sarkopeni. Mått som greppstyrka, gånghastighet, hur snabbt man kan resa sig från en stol fem gånger och vadomkrets användes för att värdera muskelstyrka, muskelmassa och fysisk förmåga.
Dynamiskt tillstånd
– Det kanske mest intressanta resultatet var att efter fem år hade ungefär en lika stor andel (drygt 10 procent) av individerna med förstadier till sarkopeni antingen försämrats eller förbättrats. Detta tyder på att sarkopeni är ett dynamiskt tillstånd som går att påverka, särskilt i de initiala faserna, vilket är ett hoppfullt budskap, säger Caterina Trevisan, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.
Faktorer som kunde kopplas till ökade chanser till förbättring och lägre mortalitet var fysisk aktivitet och högre resultat på kognitiva tester, medan fler kroniska sjukdomar, manligt kön och högre ålder hade motsatt effekt. För individer som initialt diagnostierades med svår sarkopeni var sannolikheten att förbättras låg och en stor andel av dessa individer dog under uppföljningsperioden (nästan 71 procent).
– Våra resultat understryker behovet av tidiga insatser för att bibehålla fysisk och kognitiv funktion och hantera kroniska sjukdomstillstånd hos äldre individer. Med dessa verktyg kan vi troligen motverka muskelförtvining och den försämring i livskvalitet som det medför. Nu behöver vi interventionsstudier för att hitta sätt att använda dessa verktyg för att motverka sarkopeni, säger Anna-Karin Welmer, lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sistaförfattare.
Forskningen har finansierats med hjälp av Socialdepartementet, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Publikation
“Twelve-Year Sarcopenia Trajectories in Older Adults: Results from a Population-Based Study.” Caterina Trevisan, Davide Liborio Vetrano, Riccardo Calvani, Anna Picca, Anna-Karin Welmer, Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle, online 30 november, 2021, doi: 10.1002/jcsm.12875