Ny avhandling om Parkinsons sjukdom och effekterna av ett balansträningsprogram
Hallå där, Malin Freidle, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 11 februari försvarar du din avhandling ”Motor and cognitive abilities in Parkinson’s disease with a brain activity perspective: performance at baseline and the effects of a balance training programe”. Vad handlar den om?
Avhandlingen handlar om motoriska och kognitiva symptom hos personer med mild till måttlig Parkinsons sjukdom: dels om inlärning av motoriska uppgifter, dels om hur ett balansträningsprogram kallat HiBalance kan förbättra balans, gång och kognition vid Parkinsons sjukdom. I avhandlingen undersöks även hjärnaktivitet i relation till motorisk inlärning och träning med HiBalance-programmet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Vi såg att personer med mild till måttlig Parkinsons sjukdom hade något svårare att lära sig en ny motorisk uppgift än friska personer. Vi kunde tyvärr inte se några positiva effekter av HiBalance-programmet på balans, gång eller kognition för personer med mild till måttlig Parkinsons sjukdom.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Om personer med Parkinsons sjukdom har svårare att lära sig motoriska uppgifter så tyder det på att de behöver mer repetition och tid än friska personer för att lära sig och utföra nya rörelser i vardagen samt i träning och rehabilitering.
Att vi inte kunde se några positiva effekter av HiBalance-programmet är naturligtvis tråkigt men våra resultat ska inte tolkas som att personer med Parkinsons sjukdom ska sluta träna eller att träning inte ger positiva effekter. Sammanvägningar av tidigare studier har visat att fysisk träning är hjälpsamt vid Parkinsons sjukdom. Vi vet inte dock inte än vilken typ av träning och hur ofta den bör ske för att den ska vara som mest effektiv för personer med Parkinsons sjukdom. Vården bör fortsatt erbjuda olika typer av fysisk träning för personer med Parkinsons sjukdom och Socialstyrelsen rekommenderar att dessa är inriktade på gång- och balanssvårigheter. Att vi ännu inte vet hur träning ska utformas för att ge störst effekter för personer med Parkinsons sjukdom visar vikten av att kommande studier av fysisk träning håller hög kvalitet.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
Jag kommer att starta ett forskningsprojekt om syn- och ljudbaserad inlärning på Stockholms universitet. Jag kommer även att arbeta i ett projekt där vi undersöker sömnens påverkan på både yngre och äldre personers vardag.