VR-anslag till fyra forskare vid Aging Research Center
Fyra forskare vid Aging Research Center (ARC) har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet. Marc Guitart-Masip, Davide Liborio Vetrano och Weili Xu beviljas medel för projekt inom kategorin Medicin och Hälsa, och Grégoria Kalpouzos för ett projekt inom kategorin humanoria och samhällsvetenskap.
Marc Guitart-Masip, beviljas 2 400 000 kronor för projektet Kartläggning av de neurala och beräknande spåren av kontrollbrist och deras relevans för depression, under perioden 2022-2024.
– I det här projektet kommer vi att använda en experimentell metod som vi har utvecklat för att testa hur friska försökspersoner reagerar i stressande situationer när de har möjlighet att avbryta stressen (kontrollerbar stress) respektive när de inte har möjlighet att avbryta den (okontrollerbar stress), förklarar Marc Guitart-Masip.
Forskarna kommer i första hand karaktärisera hur kontrollerbar respektive okontrollerbar stress påverkar friska människors förmåga att fatta beslut i olika sammanhang, samt hur deras hjärna reagerar vid dessa olika stressformer. Därefter kommer de att använda dessa kunskaper för att utveckla beteendemarkörer för förändringar utlösta av stress hos deprimerade patienter.
– Vi kommer att använda en funktionell magnetkamera (fMRI) för att studera hur kopplingen mellan olika hjärndelar påverkas när friska människor utsätts för kontrollerbar respektive okontrollerbar stress. Vi kommer även att jämföra beslutsfattandeförmågan under kontrollerbar stress samt under okontrollerbar stress hos samma försökspersoner, säger Marc Guitart-Masip.
Forskarna kommer även att använda en smartphoneapplikation för att testa ett stort antal deprimerade patienters förmåga att fatta beslut samt följa upp deras psykiska mående under ett år.
Denna studie kommer att belysa hur okontrollerbar stress påverkar hjärnans funktion och beslutsfattandeförmåga hos friska försökspersoner, vilket kan öka förståelsen av avvikande beslutsfattandeprocesser hos deprimerade patienter. Forskningen kommer att förbättra vår förmåga att i god tid särskilja patientgrupper med olika kliniska profiler och prognos när det gäller svar på behandlingar.
Medsökande forskare som deltar i projektet är Lars Nyberg och Anna Rieckmann, båda vid Umeå universitet, Institutionen för strålningsvetenskaper och Andreas Olsson, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Davide Liborio Vetrano beviljas 5 200 000 kronor för projektet Biomarkörer som tecken på utveckling av multisjuklighet: sökande efter individanpassad behandling av kliniskt komplicerade äldre personer, för perioden 2021-2025.
De flesta äldre vuxna lever med två eller flera kroniska sjukdomar, ett tillstånd som kallas multisjuklighet. Multisjuklighet minskar människors livskvalitet, ökar deras risk för funktionshinder och sjukhusinläggningar och förkortar den förväntade livslängden.
– Genom detta projekt hoppas vi kunna bidra till både prevention, vård och omsorg av personer som drabbas av multisjuklighet och påföljande komplikationer genom att identifiera tillförlitliga biomarkörer som kan förbättra och underlätta kliniskt beslutsfattande och prognos, säger Davide Liborio Vetrano.
Användning av biomarkörer för multisjuklighet i rutinmässig klinisk praxis gör det möjligt att sätta in tidigare förebyggande och terapeutiska behandlingar och individanpassade vårdprogram. Kliniskt beslutsfattande och patient- och familjerådgivning kommer att underlättas av mer exakta prognoser. Dessutom kommer ny kunskap att erhållas om de biologiska mekanismer som ligger bakom multisjuklighet och de hälsotillstånd detta medför, vilket banar väg för upptäckt av nya behandlingar som kan bromsa åldrandet. Forskarna kommer för detta ändamål att använda sig av en väl definierad grupp bestående av 3 363 äldre vuxna som bor i centrala Stockholm och som följts upp sedan 2001 (SNAC-K-studien).
Detta projekt kommer att drivas av ett tvärvetenskapligt team med experter inom geriatrik, neurologi, epidemiologi, bioteknik, bioinformatik och folkhälsa. Flera sökandes forskningslinjer kommer att sammanstråla i detta projekt, så att vi kan utforska våra forskningshypoteser med hög kompetens och sakkunskap.
Forskarna som ingår i projektet är Giulia Grande och Amaia Calderón-Larrañaga, båda från ARC, Claudia Fredolini vid SciLifeLab, KTH samt Riccardo Calvani och Anna Picca, vid Catholic University of Rome, Italien.
Senior forskare och forskargruppledare Weili Xu får 2 400 000 kronor för perioden 2022-2024 för projektet Minskning av demensrisken hos äldre personer med kardiometabola sjukdom.
Det finns ett akut behov av att hantera den växande bördan av kardiometabola sjukdomar, (inklusive hjärtsjukdomar, stroke och typ 2 diabetes) och demens hos äldre.
– Denna ansökan utgår ifrån hypotesen att delad genetisk benägenhet och metaboliska profiler kan ligga till grund för kardiometabola sjukdomar och preklinisk/klinisk demens, förklarar Weili Xu.
Abigail Dove, Jie Guo, och Johan Fastbom (samtliga vid ARC), är några av de forskare som ingår i projektet.
Grégoria Kalpouzos, docent och forskargruppsledare vid ARC, beviljas 4 920 000 kronor under en treårsperiod för projektet En undersökning av sambandet mellan accumulering av järn och mikroblödningar i hjärnan, kognitiv och fysisk funktion i en populationsbaserad studie om åldrandet genom maskininlärning.
Projektet syftar till att kartlägga betydelsen av järnackumuleringen i tidigare förbisedda små kärnor i hjärnan (svarta kärnan, subtalamuskärnan, röda kärnan, dentatuskärnan och mammillarkropparna) för kognitiv och fysisk funktion hos äldre personer, och undersöka påverkan av mikroblödningar på kognitiv och fysisk förmåga.
– Deltagarna i studien utgörs av ett relativt friskt delurval från det befintliga SNAC-K projektet (Swedish National study on Aging and Care – Kungsholmen). Dessa 560 individer, som är mellan 60 och 87 år, kommer att genomgå en omfattande magnetkameraundersökning (MRI), förklarar Grégoria Kalpouzos.
En central aspekt av projektet är att utveckla avancerade maskininlärningsmetoder (deep learning) för att automatiskt bedöma hjärnavbildningsmarkörerna.
Farshad Falahati, Giulia Grande, Erika Jonsson Laukka, Laura Fratiglioni (samtliga vid ARC) och Anna-Karin Welmer, vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för fysioterapi ingår i projektet.