Dags för den sjätte omgången av undersökningen SWEOLD
Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD genomfördes förstå gången 1992. Syftet var och är att undersöka hur levnadsvillkoren för befolkningen över 75 år ser ut i dagens Sverige och vilka förändringar som skett under senare år. Forskarna bakom undersökningen kan nu beskriva utvecklingen under de senaste 30 åren, en period under vilken det skett tydliga förändringar inom välfärden.
‒ Med SWEOLD 2021 åskådliggörs hur människors ekonomi, familjeförhållanden, hälsa samt vård och omsorgsbehov ser ut och har förändrats i sin helhet och för olika grupper i befolkningen. Ett viktigt perspektiv är således att studera olika gruppers levnadsvillkor, säger docent Carin Lennartsson ansvarig för SWEOLD 2021, i sin roll som forskningsledare vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
‒ Coronapandemin har präglat vår tillvaro under mer än ett års tid, och för äldre personer har det kanske varit extra kännbart. Därför frågar vi nu även om hur vardagslivet har påverkats och förändrats under det gångna året.
En viktig aspekt är att forskarna kommer tillbaka till samma personer i olika skeden av livet. Eftersom en stor del av urvalet tidigare har ingått i Levnadsnivåundersökningen (LNU) kan vi nu följa personer över en 50-årsperiod.
– Personer som tidigare varit med får vara med igen, vilket gör det möjligt att studera varaktigheten i olika typer av levnadsförhållanden och problem samt hur olika levnadsvillkor tidigare i livet påverkar förhållanden senare i livet, fortsätter Carin Lennartsson.
Samtidigt så förändras sammansättningen i den äldre befolkningen med tiden. Äldre födelsekullar går bort medan yngre födelsekullar, som levt sina liv under andra förhållanden, blir äldre. Det är därför viktigt att genomföra ytterligare en intervjuomgång. På grund av rådande omständigheter genomförs årets intervjuomgång över telefon.
‒ Nytt för denna intervjuomgång är att vi utvecklat ett nära samarbete med regionala vårdgivare och forskare. I Dalarna och Stockholm har vi, i samarbete med regionala aktörer, utökat urvalet och lagt till frågor som är av särskilt intresse för regionerna. Detta kommer att ge ökade möjligheter att djupdyka i äldres levnadsvillkor i dessa regioner och bidra till ett bättre underlag för beslut och planering, tillägger docent Stefan Fors som är ansvarig för Stockholmsdelen.
‒ SWEOLD är i grunden ett demokratiskt projekt, det är mycket viktigt att de äldre personernas egna röster får höras och att de själva ses som experter i frågor om sina egna levnadsförhållanden, förklarar Carin Lennartsson. Men det kan även vara så att den som blir utvald att delta kan tycka att det känns både jobbigt och svårt.
Om vi inte har tillgång till en representativ bild av äldre personers levnadsvillkor, så kommer debatter och diskussioner att präglas av debattörernas egna erfarenheter, anekdoter och av det som förs fram av olika intressenter i massmedier och sociala medier. Detta kan bidra till en onyanserad bild och i förlängningen sämre politiska beslut och prioriteringar. Alla som intervjuas bidrar således med en viktig pusselbit till förståelsen av äldre personers levnadsvillkor i Sverige.
‒ SWEOLD 2021 kommer att pågå under flera månader och vi arbetar hårt för att uppnå ett högt deltagande i alla samhällsgrupper, så att resultaten kan generaliseras till hela den svenska befolkningen över 75 år och ligga till grund för ökad kunskap och korrekta insatser och beslut, säger Carin Lennartsson.
I både Dalarna och Stockholm väntar flera grupper av forskare och utredare med spänning på resultaten.
‒ I dag vet vi visserligen ganska mycket om vård- och omsorgskonsumtionen i den äldre befolkningen från register, men vi saknar fortfarande en bred, representativ, regional bild av levnadsvillkoren i den äldre befolkningen. Mycket av det viktigaste i livet ryms helt enkelt inte i register, tillägger Stefan Fors.
Resultat från SWEOLD har presenterats i mängder av böcker och vetenskapliga artiklar. Dessutom har de använts i olika statliga utredningar och rapporter. En stor del av vad vi vet om samhällets förändring under de senaste decennierna bygger på data från nationella levnadsnivåundersökningar, som SWEOLD, och LNU.
Levnadsnivåundersökningen (LNU) är en nationell undersökning av levnadsvillkoren i den vuxna befolkningen (18-75 år) i Sverige. Urvalet är slumpmässigt och omfattar ungefär en av tusen invånare.
SWEOLD bygger delvis på en uppföljning av personer som tidigare varit med i LNU, men som nu är 76 år eller äldre.
Dessutom dras i år ett överurval av de allra äldsta (85+), samt två regionala urval i Dalarna och Stockholm för att möjliggöra detaljerade analyser.
För mer information om Dalarna kontakta ansvarig forskare Lena.Dahlberg och för Stockholm Stefan Fors.
Studien genomförs i nära samarbete med forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska institutet och Stockholms universitet. Det praktiska arbetet med intervjuer och enkäter sköts av Ipsos, där Eva Ohlsson i Härnösand är undersökningsledare. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och har etiskt tillstånd av Etikprövningsmyndigheten.