Så påverkade pandemin träningen för personer med Parkinsons sjukdom

Studien omfattar knappt 100 personer i åldern 60–87 år. Deltagarna har haft en parkinsondiagnos från 1 år till upp till 25 år.

Två av tre deltagare uppgav att deras träning minskat på grund av pandemin. En tredjedel rapporterade att de minskat sin utomhusträning, till exempel genom färre eller kortare promenader. Närmare hälften av deltagarna rapporterade också om inställd rehabilitering på grund av pandemin.

Kvinnor rapporterade i högre utsträckning än män om att planlagda träningstillfällen blivit inställda. Kvinnor hade också fem gånger större risk att rapportera en nedsatt hälsa på grund av pandemin.

– Det var ganska oväntat att vi ser att de självrapporterade resultaten för kvinnor sticker ut så mycket. En förklaring kan vara att kvinnor kanske tränat mer i grupp och därmed drabbats mer av inställda gruppträningar, säger Erika Franzén.

Forskargruppen lät också deltagarna mäta sin dagliga rörelse med en så kallad accelerometer. Där var resultaten likartade jämfört med tidigare studier som gjorts med andra grupper före pandemin, till exempel när det gäller antal steg.

– Det tyder på att många ändå hållit sig ganska fysiskt aktiva till exempel genom promenader, men det är samtidigt tydligt att man upplever att pandemin påverkat hälsan både fysiskt och socialt, säger Erika Franzén.

Särskilt en åldersgrupp har enligt studien påverkats: kvinnor över 70 år.

– Det kan nog ses som en riskgrupp här, där det blir viktigt att hitta alternativa träningsformer, säger Erika Franzén.

Text: Susanne Rydell.

Artikeln är publicerad i ParkinsonJournalen nr 3/2021 och publiceras här med tillstånd från både artikelförfattare och tidskrift.