Publicerad: 2021-09-21 18:07 | Uppdaterad: 2021-09-21 18:08

Ökade ojämlikheter i livslängd bland äldre i Sverige

Glad man lämnar sjukhuset
Foto: Getty Images

Hallå där Stefan Fors, forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet. Du har tillsammans med två andra forskare från KI visat att det finns ojämlikheter i livslängd bland äldre i Sverige och att dessa skillnader ökat under perioden 2006-2015. Kan du berätta lite mer?

Närporträtt av Stefan Fors.
Stefan Fors, forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet. Foto: Lucas Morin

– Vår studie visar att det finns stora skillnader i återstående förväntad livslängd bland äldre personer i Sverige och att dessa skillnader ökade under perioden 2006–2015. Den ökande ojämlikheten följer av att grupper med höga inkomster har haft kraftigare ökningar av livslängden än grupper med lägre inkomster.

– Bland den fjärdedel av kvinnorna som hade lägst inkomster såg vi ingen förbättring alls av livslängden under samma period.

Varför är resultaten viktiga?

– Det finns egentligen två huvudbudskap att ta med sig från studien. Det första är att vi fortfarande ser att den förväntade livslängden ökar bland äldre personer idag. Ur ett folkhälsoperspektiv är det en del i en fantastisk framgångshistoria. Samtidigt ser vi att det finns grupper som halkar efter i utvecklingen. Bland både män och kvinnor ser vi att gapet i återstående livslängd vid 65 års ålder, mellan den fjärdedel som tjänar mest och den fjärdedel som tjänar minst, ökade med drygt ett år under studieperioden.

Ser du några potentiella tillämpningar?

– I dagsläget vet vi inte riktigt vad de här ökande ojämlikheterna beror på. I studien diskuterar vi tre möjliga förklaringar: att det beror på ökande skillnader i materiella förutsättningar, att det beror på ökande skillnader i livsstilar och beteenden, eller att det beror på ökade skillnader i sammansättningen av hälsa och personliga egenskaper inom de olika inkomstgrupperna.

– Med den här studien har vi dokumenterat den ökande ojämlikheten och, i bästa fall, höjt en varningsflagg för utvecklingen. En viktig uppgift för framtida forskning blir att förklara varför ojämlikheterna i livslängd bland äldre ökat i den här utsträckningen.

Länka olika svenska register

– Inkomstuppgifterna kommer, till exempel från Statistiska Centralbyrån medan uppgifterna om dödsfall kommer från Socialstyrelsen. Genom att på det här sättet lägga ihop uppgifter från flera olika register, kunde vi följa utvecklingen av ojämlikheter i äldre personers livslängd.

Vad blir nästa steg?

– Vi ser framför oss två spår efter den här studien. För det första hoppas vi kunna uppdatera analyserna och se vad som hänt sedan 2015. För det andra vill vi gräva lite djupare och försöka öka förståelsen för hur den här typen av ojämlikheter i hälsa uppstår och varför det ökar över tid.

Publikation

Growing Income-Based Inequalities in Old-Age Life Expectancy in Sweden, 2006-2015.
Fors S, Wastesson JW, Morin L
Demography 2021 Sep;():