Nyhetsarkiv

Hallå där Michael Axenhus, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 20 oktober försvarar du din avhandling ”Characterization of proteins involved in disease progression in Alzheimer disease”. Vad handlar den om?

Forskar Grand Prix är en tävling där forskare från svenska lärosäten tävlar om vem som kan göra den mest engagerande, lärorika och lättförståeliga presentationen av sin forskning och det på endast fyra minuter. Deltävlingarna är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Johanna Mayer vid avdelningen för neurogeratrik, NVS, vann Stockholms delfinal i Forskar Grand Prix fredagen den 29 september. Nu ser hon fram emot riksfinalen som går av stapeln den 23 november.

Forskare från Karolinska Institutet har publicerat en studie i Alzheimer's Research & Therapy som lyfter möjliga samband mellan kronisk stress, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Studien visar hur personer i åldern 18 till 65 år som tidigare diagnostiserats med utmattningssyndrom och depression i något högre grad än andra får diagnosen mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.

Kick-off-evenemanget för Forskarskolan i hälsovetenskap 2023 var en stor framgång och samlade handledare, nya doktorander och studenter från kohorten 2021. Evenemanget ägde rum den 5 september 2023 och markerade en milstolpe för forskarskolan.

Nordic Congress of Gerontology (NKG) arrangeras vartannat år i de olika nordiska länderna och nästa år är det dags för Sverige att stå som värd för evenemanget. Den 27:e upplagan kommer att hållas på Karolinska Institutet i Stockholm mellan den 12–14 juni 2024. Runt 800 deltagare och forskare från hela världen förväntas delta och därmed bidra med ett brett spektrum av unika perspektiv på en allt åldrande befolkning. Anmälan öppnar den 2 oktober 2023.

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Susanne Andermo, biträdande lektor vid avdelningen för omvårdnad, får del av Gymnastik- och idrottshögskolans dryga 5 miljoner, man fått av Europeiska Socialfonden.

Professor Miia Kivipelto, avdelningen för klinisk geriatrik vid NVS, får närmare 24 miljoner SEK av Forte för projektet ”FINGER-Pro: Evidensbaserade hälsofrämjande interventioner för hälsosamt åldrande: Anpassning och implementering av FINGER-multidomänmodellen i skilda miljöer och sociokulturella sammanhang”.

En ny studie visar att aktiveringen av hjärnans immunförsvarsceller, astrocyter, i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom mätt med PET kamera kopplas till förändringar som kan spåras i blodet senare i sjukdomsförloppet. Studien har nu publicerats i Molecular Neurodegeneration.

Flera nya bidrag från Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes minne, Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundströms minne samt SfoEpi Consolidator grant tilldelas forskare vid Aging Research Center (ARC), för forskning om äldre personers hälsa och välbefinnande. Utöver detta tar ARC även del av ett större programstöd från Forte.

En studie genomförd av fem forskare vid NVS och som publicerats i ”Journal of American Medical Directors Association” visar att oro för att falla kan öka risken för skadliga fall bland äldre personer, särskilt bland dem utan uppenbar fysiologisk fallrisk.

Hallå där Anders Rydström, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 8 september försvarar du din avhandling ”Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer's disease”. Vad handlar den om?

Hallå där Yuanjing Li, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för Aging Research Center! Du har skrivit en avhandling med titeln “Cardiovascular health and brain aging: a population-based MRI study" och disputerar den 6 september 2023. Kan du berätta lite mer om vad det handlar om?

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

För elfte gången har internationella veckan arrangerats av det internationella arbetsterapiteamet tillsammans med partners. Det hela startade 2012 med Uganda genom Linnaeus-Palme programmet.

SFO-V utlyser medel för delfinansiering av sabbaticalvistelser inom vårdvetenskap. I våras hade Susanne Guidetti, professor vid avdelningen för arbetsterapi och Eric Asaba, docent och lektor vid avdelningen för arbetsterapi, möjlighet att tack vare beviljade ansökningar utnyttja dessa medel för att tillbringa varsin sabbaticaltid i Uganda respektive USA.

En dag i mitten av maj besökte ett 30-tal studenter och tre lärare från School of Health Sciences, Western University i Ontario, Kanada de vårdvetenskapliga programmen på NVS.
Det är ett samarbete som startade i mindre skala 2018, hade ett pandemiuppehåll under några år, men är återigen igång sedan förra året.

Projektet PROMINENT, som lanserades officiellt idag, kommer att förbättra diagnos och behandling av neurodegenerativa sjukdomar och förbättra patienternas liv i hela Europa.

Forte avsätter 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande. Medlen är fördelade på tre programbidrag och 19 projektbidrag där forskningen inleds 2023 och pågår till 2029. Två forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet, har beviljats medel för sin viktiga forskning inom området kring ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande.

Hallå där Jing Wu! Du har skrivit en avhandling med titeln “Ambient Air Pollution and Transportation Noise: How They Affect Mental Health in Older Adults” och disputerar den 1 juni 2023. Kan du berätta lite mer?

Äldre personer med kranskärlssjukdom löper en ökad långsiktig risk för demens och accelererad kognitiv nedgång, oberoende av samexisterande förmaksflimmer, hjärtsvikt och cerebrovaskulär sjukdom. En ny studie publicerad i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, föreslår att hjärtat, hjärnan och kognitiv funktion är kopplade i åldrandeprocessen, och att lämplig prevention och behandling av ischemisk hjärtsjukdom hos äldre skulle kunna minska bördan av demens.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) delar ut över 91 miljoner kronor till KI-forskning om äldres välbefinnande och framtidens arbetsliv. En av forskarna som får 24 miljoner kronor är Carin Håkansta, docent vid Karolinska Institutet och Karlstads universitet, som ska undersöka hur arbetsmiljön påverkas när delar av chefens arbetsuppgifter tas över av algoritmer.

Hallå där Nathalie Frisendahl, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 16 juni försvarar du din avhandling ”Injurious falls in older adults: early identification of individuals at risk of falls—from observational studies to implementation” Vad handlar den om?

I FORTE:s utlysning inom äldreområdet 2023 (Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande) får fyra forskare vid NVS samt en anknuten forskare dela på drygt 60 miljoner kronor. NVS gratulerar dem alla!

Aging Research Center vid Karolinska Institutet, lanserar i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), en landsomfattande undersökning för att få en bättre förståelse för egenskaperna hos svenska äldre omsorgsgivare.

Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

SWEOLD är en återkommande riksrepresentativ undersökning av Sveriges äldre befolkning där den första datainsamlingen gjordes 1992. Nu har de första resultaten från den sjätte omgången av SWEOLD publicerats i the Scandinavian Journal of Public Health.

Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har beslutat att tilldela Terese Stenfors och Lena Engqvist Boman KI:s pedagogiska pris 2023.
Priset delas ut under installationshögtiden i Aula Medica i oktober.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Kristina Jonsson och Lina Jonnerhag arbetar båda som amanuenser vid avdelningen för fysioterapi, vid sidan av sina egna studier i fysioterapi, där de går fjärde terminen på fysioterapeutprogrammet. Med amanuenser vid sin sida får lärarna ett bra stöd i sin undervisning i de oftast relativt stora klasserna, som kan variera mellan 40–80 studenter.

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Tretton forskare vid Karolinska Institutet får dela på 54,9 miljoner kronor i forskartjänstanslag från Cancerfonden. Totalt delar fonden ut 124,3 miljoner kronor till 31 cancerforskare i Sverige.

Det finns tydliga regionala skillnader i andelen äldre som får potentiellt olämplig läkemedelsbehandling i Sverige. I en studie publicerad i Frontiers of Pharmacology undersöker forskare vid Karolinska Institutet de regionala skillnaderna över tid och visar att dessa regionala variationer har minskat under det senaste årtiondet.

Barbro Westerholm gick bort den 13 mars. Hon föddes 1933 i Stockholm, tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1959 och disputerade på Farmakologen 1964 med avhandlingen Frisättning av histamin och 5-hydroxytryptamin in vitro: en djurexperimentell studie, och blev sedan docent vid KI. Välkänt är hennes arbete som Socialstyrelsens generaldirektör under åren 1979–1985, hennes engagemang för HBTQI-frågor och för de ”årsrika”.

Två av två granskade specialistutbildningar för sjuksköterskor vid Karolinska Institutet får omdömet ”hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärdering som offentliggjordes den 9 mars. Det handlar om inriktningarna mot ambulanssjukvård respektive psykiatrisk vård.

Zarina Kabir, docent vid avdelning för omvårdad, har tilldelats 4 250 000 SEK från Forte för projektet "Stöd från social vård- och omsorgspersonal genom mHälsa-baserad intervention till anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmet".

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning för stärkt äldreomsorg. I denna satsning beviljas SveDem 2,5 miljoner kronor under 2023 för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.

Socialdepartementet har beslutat om nya förordnanden för samtliga 14 ledamöter i regeringens Äldreforskarråd samt förordnat Mats Thorslund som ny ledamot. Det innebär att NVS har fyra representanter i rådet.

Hallå där Yang Gao, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 24 februari försvarar du din avhandling ”Alzheimer Disease: Subcellular Aβ mechanisms and treatment strategies”, vad handlar den om?

Forskare från Karolinska Institutet har jämfört hur en hög respektive en låg träningsdos påverkar patienter med knäledsartros. Studien som publicerats i Annals of Internal Medicine visar att båda grupperna fick liknande resultat. Hög träningsdos gav dock något bättre effekt på kort sikt, men avtog efter sex månader.

Hallå där Sandra af Winklerfelt Hammarberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin. Den 17 februari försvarar du din avhandling "Aspects of common mental disorders in primary care", vad handlar den om?

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Hallå där Gabriella Bernhoff, avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 3 februari försvarar du din licentitatavhandling "On the clinical assessment of persistent fatigue and pain", vad handlar den om?

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Hallå där Andreas Wallin, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 27 januari försvarar du din avhandling "Balance Control in People with Multiple Sclerosis: Mechanisms, Experiences, Design and Feasibility of an Exercise Trial", vad handlar den om?

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

En ny samarbetsstudie från Karolinska Institutet, Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE) (DZNE) och Czech Technical University visar på att en ny avbildningsmarkör för hjärnkonnektivitet kan vara en mycket tidig indikator på patologiska förändringar i Alzheimers sjukdom. Denna bildmarkör kan upptäcka förändringar när neuropsykologiska tester och till och med vanliga kliniska bildbaserade markörer misslyckas.

Vetenskapsrådet (VR) har i sin senaste utlysning tilldelat strax över 19 miljoner kronor till sex projekt vid KI. Projektet som tilldelats störst bidrag syftar till att studera långsiktig påverkan av pandemin på livsstil och hälsa hos unga vuxna.