Ny avhandling om hur olika makronutrienter i kosten påverkar äldres kognitiva hälsa
Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?
Det är oklart hur proportionerna mellan kolhydrater och fett i kosten påverkar kognitiv förmåga och risken för demens hos äldre. Några lovande pilotstudier på ketogen diet (strikt kolhydratrestriktion) har ökat intresset för forskningsområdet men det har saknats kunskap om det även kan vara motiverat att undersöka måttlig kolhydratrestriktion i framtida randomiserade studier. I dessa observationsstudier på äldre personer med riskfaktorer för demens har vi undersökt sambandet mellan olika makronutrienter i kosten och resultat på kognitiva test. Dessutom har vi undersökt om APOE-genotyp, en viktig riskfaktor för Alzheimer’s sjukdom, påverkar sambandet mellan kost och kognitiv förmåga. Den vanligaste varianten APOE3 ger normal Alzheimer-risk medan APOE4 ökar och APOE2 minskar risken.
Vilka är de viktigaste resultaten?
En lägre andel kolhydrater jämfört med fett var förknippat med bättre kognitiv förmåga i gruppen som helhet. Fortsatta analyser visade att det sambandet drevs av subgruppen APOE34/44, och analyser av BMI, blodtryck och blodfetter indikerade inte något ofördelaktigt samband med ett lägre kolhydrat/fett-ratio för dem. Analyser för protein, fiber, och fett-typer visade att sambandet med kognitiv förmåga även där påverkades av APOE. Våra resultat stöder publicerade hypoteser att APOE4, jämfört med APOE3, skulle medföra sämre anpassning till kost med högt innehåll av kolhydrater och vegetabiliska källor. Dessutom fann vi att insulinstatusen hos deltagarna påverkade resultaten. En slutsats är att inom fältet kognitiv hälsa kan det vara motiverat att prioritera interventionsstudier med måttlig kolhydratrestriktion, snarare än ketogen diet som kan förväntas vara mer komplicerat och nå en mer begränsad målgrupp.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Resultaten motiverar att framtida kostforskning och riktlinjer fokuserar mer på att förstå skiftande behov hos olika subgrupper, snarare än ett genomsnittsbehov i befolkningen. APOE4 är överrepresenterat i de nordiska länderna där genvarianten finns hos ca 25% av befolkningen men hos ≈75% av personer med Alzheimerdiagnos. Bättre förståelse av specifika kostbehov hos den gruppen skulle eventuellt kunna leda till bättre kognitiv hälsa för dem i framtiden.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
Ja, absolut! Det här är ett mycket intressant område att jobba vidare med och lyckligtvis har vi fått resurser att följa upp resultaten i en randomiserad studie bland individer med prodromal Alzheimer-diagnos. Det vore även intressant att använda befintliga databaser för att replikera resultaten och utvidga analyserna till bredare åldersgrupper och hälsoaspekter.