Nytt samband mellan ökning av astrocyter i hjärnan och blod vid tidig Alzheimers sjukdom
En ny studie visar att aktiveringen av hjärnans immunförsvarsceller, astrocyter, i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom mätt med PET kamera kopplas till förändringar som kan spåras i blodet senare i sjukdomsförloppet. Studien har nu publicerats i Molecular Neurodegeneration.
Vad visar er studie?
– Vår forskning har avslöjat att astrocyter, de immunförsvarsceller som finns i hjärnan, aktiveras långt före utvecklingen av minnesbesvär vid Alzheimers sjukdom – ofta mer än ett årtionde i förväg. Med användning av moderna hjärnavbildningstekniker som PET kan vi nu spåra denna tidiga aktivering av astrocyter redan innan personen uppvisar tecken till minnesbesvär. Dessutom visar våra senaste tekniska framsteg att en ökad astrocytaktivering kan även uppmätas i blodprover från samma individer senare när minnesbesvär föreligger. Även om ökad astrocyt aktiveringen i blodet kan spåras betydligt senare än den faktiskt inträffar i hjärnan tyder vår forskning på ett nytt och intressant samband, berättar Konstantinos Chiotis, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Varför är resultaten viktiga?
– Möjligheten att spåra aktiveringen av immunförsvarscellerna i hjärnan via blodprov är av stor betydelse eftersom det öppnar upp nya möjligheter för tidig upptäckt av sjukdomen. Blodprovsmarkörer har den fördelen att de kan användas på en större skala än avancerade hjärnavbildningstekniker, som ofta är begränsade till specialiserade kliniker. Blodprovstagning är en enkel, kostnadseffektiv, minimalt invasiv och lättillgänglig procedur som kan erbjudas alla patienter.
Genom att öka vår förståelse för vad dessa blodmarkörer avspeglar när det gäller förändringar i hjärnan och hur vi bäst kan använda dessa verktyg i minnesutredningar, kan vi avsevärt förbättra vår förmåga att tidigt och exakt upptäcka sjukdomen. Detta kommer också att hjälpa oss att utvärdera de nya behandlingsmetoder.
Hur genomförde ni studien?
– Denna studie inkluderade deltagande av patienter med lindrig kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom, liksom individer som tillhör familjer med en 50% risk att utveckla en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. Alla deltagare genomgick omfattande undersökningar med hjälp av avancerade hjärnavbildningstekniker för att kartlägga förekomsten av astrocytaktivering i hjärnan och blodprovtagningar. Genom att jämföra cellaktiveringen som avbildades i hjärnan med blodprovresultaten för specifika proteiner, såsom GFAP, kunde vi utvärdera om det fanns någon koppling mellan förändringar i hjärnan och nivåerna av den blodbaserade markören för cellaktivering. Genom att även analysera resultaten från de upprepade undersökningarna av samma individer kunde vi få insikt i den tidiga aktiveringen av astrocyterna.
Publikation
”Tracking reactive astrogliosis in autosomal dominant and sporadic Alzheimer’s disease with multi-modal PET and plasma GFAP”, Konstantinos Chiotis, Charlotte Johansson, Elena Rodriguez-Vieitez, Nicholas J Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg, Caroline Graff, Agneta Nordberg. Molecular Neurodegeneration, online September 12, 2023, doi: 10.1186/s13024-023-00647-y.
Huvudsakliga finansiärer
Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Region Stockholm, Hjärnfonden, Alzheimerfonden och Centrum för Innovativ Medicin (CIMED).