Nyhetsarkiv

Ulrika Marklund tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2022 för forskning om hur olika neuroner inom det enteriska nervsystemet (ENS) får sin identitet.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Med resursen "Tillgänglighet i digitala lärmiljöer" får du lära dig mer om tillgänglighet för ditt digitala kursrum och hur du skapar tillgängliga dokument.

Tre av fyra som lider av en ätstörning söker inte hjälp. Det finns ett flertal faktorer som hindrar hjälpsökande hos vuxna med ätstörningar i Sverige. Nu vill forskare vid Karolinska Institutet undersöka vidare varför personer med ätstörningar sällan söker vård och vad som skulle behövas för att underlätta det. Om du upplever att du har problem relaterat till ditt ätande, kan du delta i denna studie.

Lördagen den 12 mars var det examenshögtid på Karolinska Institutet. Två ceremonier hölls på plats i Aula Medica, en för nyexaminerade fysioterapeuter och sjuksköterskor och en för läkare och arbetsterapeuter. Ceremonierna sändes även online.

Konsortiet PREFERABLE II, som Yvonne Wengström är med i, har fått EU-medel för projektet ”Personalised Exercise-Oncology for improvement of supportive care: a super umbrella trial to demonstrate the (cost)effectiveness of live-remote exercise in cancer survivors.”

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

Tyler Sandberg vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "B cell responses to human flavivirus vaccination and SARS-CoV-2 infection" den 18 mars 2022. Huvudhandledare är Professor Hans-Gustaf Ljunggren.

Har du svårt att göra dig av med saker? Har du ett samlarbeteende som orsakar problem för dig? Forskare vid Karolinska Institutet genomför nu en enkätstudie för att undersöka hur personer med problematiskt samlarbeteende påverkades av pandemin. Du som känner igen dig i detta är välkommen att delta i denna studie.

Karolinska Institutets Centrum för hälsokriser (Centre for Health Crises) får 15 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Pengarna ska användas för att bygga upp och utveckla verksamheten under de närmaste två åren.

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, ett slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av exponering för höga ljudnivåer.

Ett team, under ledning av Karolinska Institutet, har kombinerat artificiell intelligens (AI) och strukturbiologi för att få insikter om två liknande protein som kan förhindra bakteriell infektion i urinvägarna respektive mag-tarmsystemet. Resultatet har nu publicerats i "Nature Structural & Molecular Biology".

Professor Anna Martling, forskargruppen för kolorektal kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har mycket hedrande blivit utsedd till Honorary Fellow vid Royal College of Surgeons of England.

Med anledning av Världsnjurdagen bjöd H.K.H. Prins Daniel in sju svenska njur- och transplantationsforskare för en diskussion på Kungliga slottet.

Lindrig kognitiv svikt (mild cognitive impairment, MCI) anses vara det prekliniska stadiet i progressiv kognitiv nedgång och kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association rapporterar att över en fjärdedel av den äldre befolkningen på landsbygden i Kina uppfyller kriterierna för MCI.

Njurfonden har utsett vilka forskare som i år får pengar till sin forskning om njurar. Av totalt 49 forskare och 6,1 miljoner kronor är det 22 forskare vid Karolinska Institutet får dela på 2,6 miljoner kronor. I samband med uppmärksammandet av anslagen tilldelas även en KI-forskare Bengt Rippes Forskarpris.

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

Parkinsons sjukdom (PD) är en progressiv och komplex sjukdom som påverkar flera delar av hjärnan men även andra delar av kroppen. Symtomen börjar gradvis, ibland med knappt märkbara skakningar i bara en hand. Skakningar är vanliga, och sjukdomen orsakar också ofta stelhet och förlångsammade rörelser. Mer än 10 miljoner människor i världen lever med PD och förekomsten ökar dramatiskt med stigande ålder.

På olika sätt, bland annat genom organisationen EMBO, som stödjer forskare och forskning inom life sciences, har flera KI-forskare erbjudit sig att ta emot ukrainska kollegor.

Hallå där Irene Brusini, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 25 mars försvarar du din avhandling "Methods for the analysis and characterization of brain morphology from MRI images", vad handlar den om?

Hon tillträder posten i samband med föreningens årliga konferens i september 2022.

I år uppmärksammas forskare som står bakom vetenskapen om hur vi rör oss med utmärkelsen 'The Brain Prize 2022'. Ole Kiehn, från Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Institut for Neurovidenskab vid Köpenhamns universitet, Danmark, är en av tre neuroforskare som får det prestigefyllda priset inom hjärnforskning, som årligen delas ut av Lundbeckfonden.

Kvinnor som opererat bort en äggstock har svårare att bli gravida vid provrörsbefruktning, och föder färre barn än kvinnor med två äggstockar. Det visar en omfattande metaanalys av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Karolinska Institutets core-faciliteter får i stort sett betyget väl godkänt av användarna. Det visar den öppna enkät som gjordes under november och december 2021 på uppdrag av infrastrukturrådet.  Men det finns fortfarande förbättringspotential när det gäller till exempel webbsidor och stöd till kliniska forskare, menar arbetsgruppen bakom enkäten.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award delar årligen ut ett pris till en person som på ett avgörande sätt medverkat till utvecklingen inom vetenskapligt fotografi eller till den som utfört ett förtjänstfullt arbete i Lennart Nilssons anda. Syftet är att främja undervisning, utbildning och forskning inom de medicinska, biologiska och tekniska vetenskaperna.

KI samarbetar med det internationella nätverket Scholars at Risk som bistår forskare som på grund av hot, kris eller konflikter inte kan verka i sina hemländer. I september 2021 erhöll KI en större donation från Olle Engkvist stiftelse som möjliggjort att en afghansk forskare erbjudits en tjänst vid KI i upp till två år. Nu önskar KI:s ledning att göra detsamma för en ukrainsk forskare på flykt, men för det behöver vi stöd.

Den stora mängd DNA som inte instruerar våra celler att bilda proteiner har varit svårare att studera men visat sig ha viktiga funktioner i kroppen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat nya verktyg som med hög precision kan identifiera vad dessa icke-kodande sekvenser har för funktion. Studien, som publicerats i tidskriften Nature Genetics, kan på sikt bidra till utvecklingen av nya målinriktade läkemedel.

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Anna Berdar, ordförande för UMSA – Ukrainian Medical Student’s Association – talade på torsdagsmorgonen den 3 mars 2022 till läkarstudenter på KI. Anna Berdars samtal, som skedde via Zoom från Ukraina, inledde en föreläsningsdag om beslutsfattande med knappa resursers som ges till studenter som läser termin 11 på Karolinska Institutets läkarprogram.

Sveriges första uppdragsutbildning i Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad, 7,5 hp, startar på Karolinska Institutet HT 2022. Initiativtagare och ansvariga för utbildningen är Malin Stenman, leg. sjuksköterska, institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Carolin Nymark, leg. sjuksköterska, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Fatigue, eller svår trötthet/orkeslöshet, är ett besvärande symptom för många patienter med obotbar cancer. Tyvärr saknas idag bra farmakologiska behandlingsalternativ och de som finns är behäftade med risk för biverkningar och/eller tillvänjning.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har stärkt samarbetet inom precisionsmedicin genom att inrätta Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) och nu slutit ett unikt samarbetsavtal.

Caroline Ran, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats Harold Wolff-John Graham Award som ett erkännande av hennes enastående prestationer inom huvudvärksforskning. Priset som finansieras av American Academy of Neurology (AAN), uppgår till ca 10 000 kronor, plus ca 2 000 kronor i traktamente för att tala vid AAN: s årsmöte i april 2022.

Från och med 1:a mars anställs Eva Joelsson-Alm som lektor i vårdvetenskap på Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset. Anställningen är förenad med anställning som universitetssjuksköterska på Södersjukhuset. Hon blir därmed den första universitetssjuksköterskan som anställs som lektor vid KI.

På preprint-servrar trängs högintressanta forskningsartiklar med artiklar av tveksam kvalitet. Preprintklubben letar rätt på guldkornen som är värda vår uppmärksamhet – och nu ingår även forskare vid Karolinska Institutet.

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 150 miljoner i anslag till svensk barncancerforskning, därav 60 miljoner kronor till totalt 32 forskare på Karolinska Institutet.

Forskningsstudien "Aktivare Vardag" syftar att testa ett hälsofrämjande program med fokus på levnadsvanor och vardagsaktivitet för att förebygga risk för framtida stroke. Du som är 55-75 år, bosatt i Region Stockholm och är motiverad att förändra dina levnadsvanor är välkommen att delta. Känner du någon som skulle passa i studien tipsa gärna personen att ansöka.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.

KOMMENTAR Nattens ryska militära aggression mot Ukraina måste fördömas kraftfullt. Att en av världens stormakter, med tillgång till enorma vapenarsenaler inklusive kärnvapen, beter sig på det här sättet är fullständigt oacceptabelt och oansvarigt och sätter inte bara Ukraina i en väldigt svår situation med risk för avsevärda humana lidanden och konsekvenser för befolkningen. Det leder också till att hela världen nu befinner sig i ett extremt riskfyllt läge.

EU har beviljat Karolinska Institutet stöd för flertalet nya projekt inom programmet Horizon Europe, unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Det största av dem är PARC som ska bidra till en säkrare kemikaliehantering och förbättra dialogen mellan forskare och myndigheter.

I en ny studie av forskare vid gruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, identifierades osteomodulin som en ny biomarkör för kärlförkalkning. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Clinical and Translational Medicine.

När hon var 14 år behandlades hon för cancer och fick höra att hon skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Idag har Jessica Strid två barn. ”Jag är väldigt tacksam”, säger hon.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications.

Nikolaos Christidis mandatperiod börjar i juni 2022 och han kommer även att fungera som ordförande för gruppen 2023-2024.